Alla inlägg under april 2019

Av xenia alpkut - Söndag 28 april 00:00



Det har skett en kraftig nedgång av torsk i Ålands hav under det första halvåret 2017. Torskbeståndet kan ha minskat med upp till 75 procent. Rovfiske kan ligga bakom nedgången.

Under flera år ökande fångsterna av torsk i Ålands hav, men under 2017 är det någonting som har hänt; Under de fyra första månaderna 2016 tog nio uppländska fiskebåtar upp drygt 21.500 kilo torsk. Motsvarande period 2017 tog samma båtar 9 upp drygt 12.500 kilo.

Tendensen bekräftas av Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, som har granskat siffrorna. Professor Michele Casini har studerat den så kallade ansträngningen, alltså hur ofta yrkesfiskarna varit ute och hur länge deras garn legat i vattnet.

Slutsatsen pekar på att torskbeståndet kan ha gått ner mer än vad upplandsfiskarnas fångst visar. Det kan gått ner med hela 75 procent i Ålands hav under de två första kvartalen 2017.

ANNONS
Av xenia alpkut - Söndag 28 april 00:00

Vilhelm växte i sin mormors livmoder tack vare ny transplantationsteknik.

Karin Swaij, hans mamma, är den första i Europa – möjligen världen – som fått hjälp att få barn med hjälp av den unika tekniken.

– När man tittar på honom kan man inte tro att det är sant. Det är så många som har kämpat för att han ska bli till, säger hon.



Den 8 april kom Vilhelm till världen, Karin och Christian Swaijs efterlängtade son.

– Jag var helt förtrollad när han kom ut. Som vi hade kämpat för den här lille skulle komma till oss, så låg han äntligen där och fanns på riktigt. Jag kunde höra honom, se honom och känna lukten av honom. Det var helt otroligt. Det är svårt att sätta ord på det, men det var nästan magiskt, säger Christian.

Var född utan livmoder

För honom och Karin, ungdomskärlekar som i dag är i 35-årsåldern, har vägen till Vilhelm inte varit självklar. När Karin var i 15-16 årsåldern fick hon veta att hon var född utan livmoder. Det uppdagades då hon inte fick sin mens. Däremot var äggstockarna intakta. Hon trodde att hon aldrig skulle kunna få biologiska barn.

– Jag kunde inte bära mitt eget barn. Det var hemskt, det var en katastrof, milt uttryckt, säger Karin.

Så när hennes gynekolog i Uppsala, där familjen bor, ringde och sa att Sahlgrenska akademin i Göteborg skulle driva ett nytt projekt med livmoderstransplantationer var de inte sena med att anmäla intresse. Karin och Christian hade följt det första forskningsprojektet som gjordes 2013.

– Tanken hade funnits där, att man kanske skulle få vara med någon gång. Men man trodde kanske inte att man skulle nå dit.


Nio barn har fötts efter livmoderstransplantation

I Sverige har hittills fötts nio barn efter livmoderstransplantation. Ett av dem är Vilhelm som är den första som föds efter transplantation med robotassisterad titthålskirurgi.

Operationen sker via centimeterstora ingångshål i buken på donatorn. Med hjälp av  joystick-liknande verktyg styr kirurgerna robotarmarna och kirurgverktygen som frigör livmodern. Operationen avslutas med att livmoderns tas ut via ett snitt i buken, sedan opereras den in direkt i mottagande med traditionell kirurgi.

När man utfört livmoderstransplantationer tidigare har det tagit 10-12 timmar och det har varit tufft för patienten. Enligt Mats Brännström, professor i obstetrik och gynekologi vid Sahlgrenska akademin och den som leder projektet, är denna teknik skonsammare, man opererar med större precision och får bättre resultat.

– Nu gör vi bara på donatorn men vi hoppas på att kunna göra på den som får livmodern i framtiden.

Enligt honom är Vilhelms mamma Karin den första i Europa som har fått hjälp genom den nya tekniken.

– Hon kan även vara först i världen. Men man gjorde dock en liknande operation i Kina 2016, jag vet inte om de har fött barn där eller ej.

Nu hoppas teamet på Sahlgrenska att fler barn kommer att komma till världen med hjälp av den nya tekniken. 

– Vi har stora erfarenheter och goda resultat. Vi hoppas att kanske etablera det här nästa år som en klinisk behandling – men det är inte vi som forskare eller läkare som bestämmer detta. Utan det är våra landstingspolitiker.

Om ett halvår kan paret göra ett nytt försök till att få barn nummer två, om de vill.

ANNONS
Av xenia alpkut - Lördag 27 april 11:48


Pollenallergi, som också kallas för hösnuva, ger besvär som röda, kliande ögon, nästäppa, upprepade nysningar och rinnsnuva. Hur svåra besvär du får beror på hur känslig du är och hur mycket och vilka typer av pollen som finns i luften.

Pollensäsongen pågår från tidig vår till sen höst och varierar beroende på var i landet du bor. Receptfria läkemedel kan ofta dämpa besvären, men inte alltid helt ta bort dem.


Symtom vid pollenallergi

Vid pollenallergi är det vanligt att du får ett eller flera symtom:

  • Du har både vattnig snuva och nästäppa.
  • Du nyser mycket.
  • Du har klåda i näsan.
  • Du får röda, kliande ögon som rinner.
  • Du kan känna dig trött.

Pollenallergi kan dessutom påverka luftrören. Du kan få rethosta och andnöd, som brukar vara värst om du anstränger dig.

Besvären börjar under pollensäsongen. På våren är björkpollen vanligast, och på sommaren är gräspollen vanligast. Om du är allergisk mot gråbopollen är det vanligt med besvär under sensommaren.

Pollenallergi liknar besvären vid vanlig förkylning. Men vid förkylning får du ofta också ont i halsen, ibland tjock, gul snuva och någon gång hög feber, vilket du inte får vid pollenallergi. Besvären vid pollenallergi kan dessutom variera från dag till dag och varar under en längre tid än förkylning.

 


Undersökningar och utredningar


Symtomen på pollenallergi är för det mesta lätta att känna igen. I de flesta fall behöver du inte göra något särskilt allergitest för att veta vad som har orsakat besvären. Om din läkare är osäker kan du ändå få göra ett test, antingen ett blodprov eller ett så kallat pricktest. Båda undersökningsmetoderna mäter om du har allergiantikroppar och ger lika säkra resultat.

 


Behandling vid pollenallergi

Utan behandling kan många uppleva att besvären påverkar vardagen. Till exempel brukar barn med pollenallergi ha svårare att klara av skolarbetet under pollensäsongen.

Målet med behandlingen är att du ska vara besvärsfri under hela pollensäsongen. På apoteket kan du få råd om lämpliga receptfria läkemedel för behandling av besvär i ögon och näsa. Ofta kan du klara behandlingen själv och bli helt symtomfri med hjälp av receptfria läkemedel.

 

Av xenia alpkut - Lördag 27 april 11:31

 

Blad (latinfolium) är ett vanligen fotosyntetiserande organ hos kärlväxternas sporofyt.[1] Bladen växer ut från stammens sidor och har en begränsad och huvudsakligen basal tillväxt. Deras huvudsakliga funktion är att som näringsorgan medverka vid fotosyntesen, men de har även en mängd andra funktioner att fylla. Det finns städsegröna växter och lövfällande växter.

Bladen hos barrträden benämns barrLöv används om blad på vissa träd och buskar, ofta i motsats till barr, såsom lövträd respektive barrträd.[2]

Hos mossor saknas blad helt på sporofyten men bladliknande strukturer (ofta kallade blad) finns hos gametofyterna hos bladmossor och vissa levermossor.[1]

Bladet kan variera i storlek från det mikroskopiskt lilla till det jättelikt stora. Bladen hos den vita näckrosen och hos den vanliga örnbräken når ibland en längd av 1,73 meter. De mest storbladiga av alla växter tillhör näckros-banan- och palm-familjerna. Den cirkelrunda bladskivan hos den sydamerikanska jättenäckrosen (Victoria reginae) kan ha en diameter av närmare tre meter. Etiopisk banan (Ensete ventricosum) har blad av 5,9 meter längd. Enbart bladskivan är 8,57 meter lång. Vissa palmer, till exempel den ostindiska sockerpalmen (Arenga pinnata) har blad av ända upp till 7,5 meters längd.

Blad växer fram omedelbart nedanför den tillväxande stamspetsen och ur stammens yttre del, det vill säga från dess barklager (periblemet). Bladspetsen utvecklas först, och tillväxten av bladet sker till en början där. Efter ett kort tag slutar dock tillväxten i spetsen och bladet växer därefter i störst utsträckning vid bladets bas, men också till en viss grad i bladets kanter.

Hos lövfällande och vidvissnande växter förlorar bladen sin gröna färg på grund av att klorofyllproduktionen minskar under vinterhalvåret då energin är viktigare för stammen och grenarna. Med tiden faller alla blad av även hos de städsegröna, men då inte alla på en gång.


Blad och stam

Att skilja mellan vad som är blad och stam hos en växt verkar vara lätt. Bladen har ju dels vanligen en typisk skivlik form, medan stammen har en kägellik eller cylindrisk form. Men det finns även fall där dessa sätt att skilja på blad och stam inte räcker till. Så till exempel har bladen hos barrträd, det vill säga barren, inte en skivlik form, utan liknar snarare små grenar. Hos en del kaktusväxter, som i bladkaktussläktet (Epiphyllum), är den blombärande stammen inte rund, utan har samma skivlika form som de flesta blad. Vetenskapligt sett används andra kriterier än de ovan nämnda. Stammen har vanligen inte någon bestämd slutstorlek, medan bladet når en viss storlek under växtsäsongen, och slutar då växa mer. Därför är alla blad på en given växt av ungefär samma storlek. Stammen tillväxer dessutom huvudsakligen i toppen, medan bladet växer till vid basen. Bladen växer ut på stammens yta, exogent, som sidobildningar och i form av vårtor eller utskott. I en del fall och särskilt hos enhjärtbladiga växter är hjärtbladet inte en sidobildning på stammen, utan står terminalt, det vill säga utgår från skottaxelns spets. Blad kan aldrig utvecklas från roten hos växterna; inte ens de blad som på svenska kallas rotblad, dessa växer nämligen inte ut från växternas rötter, utan från en underjordisk stam, jordstam, hos vissa fleråriga örter.

Av xenia alpkut - Lördag 27 april 10:30

OLYCKOR Chauffören som körde olycksbussen i Härjedalen för två år sedan frias av Borås tingsrätt. Domstolen anser att han inte var oaktsam på ett sätt som är straffbart.

Jag menar att det är ett felaktigt domslut. Jag tycker att det här bör prövas i hovrätten, säger Lars Engstrand som är målsägandebiträde för två av de drabbade.


Efter sju dagar i rätten och veckor av överläggningar kom domen i det uppmärksammade målet kring bussolyckan utanför Sveg för två år sedan. Tingsrätten fann det klarlagt att olyckan inträffade när chauffören tappade kontrollen över bussen, vilket i sin tur berodde på att han hade nedsatt koncentration till följd av trötthet. Samtidigt fann inte rätten det bevisat att föraren borde ha förstått att han var för sömnig för att köra trafiksäkert. Därför ogiltigförklaras åtalet på alla punkter.

TRE UNGDOMAR OMKOM

Tre ungdomar omkom och 38 personer skadades när olycksbussen åkte av vägen nära Sveg i april 2017. Den hade hyrts av idrottsföreningen på en skola i Skene i Västergötland, som gjorde sin årliga skidresa. En man i 60-årsåldern var ensam chaufför på resan. När olyckan hände klockan sju på morgonen hade han arbetat i ungefär åtta timmar sedan avresan kvällen före, men inte ätit något under tiden.

Av xenia alpkut - Fredag 26 april 19:00

 

Kiwi eller kivi[1] (Actinidia deliciosa) är en växtart i familjen aktinidiaväxter och även dess frukt. Den härstammar från Kina, och då den liknar krusbär betecknade västerländska språk den tidigare med uttryck motsvarande kinesiskt krusbär. 1904 tog Mary Isabel Fraser med sig frön från Kina till Nya Zeeland där Hayward Wright på 1920-talet förädlade fram den första kommersiellt gångbara sorten Hayward.[2] Då ordet "chinese gooseberry" sågs som suspekt såldes den under namnet "melonette". I mitten av 1950-talet var skördarna så stora att bolaget Turner & Growers ville exportera frukten till USA och behövde ett nytt namn inför lanseringen. Efter namntävlingar beslöts att anta namnet kiwifruit. Dels för att det påminde om Nya Zeelands nationasymbol kiwifågeln, dels för undvika de tullar som fanns på importerade meloner. Kiwfrukten började säljas i Sverige och Skandinavien omkring 1980. Det finns även andra arter av kiwi, såsom gul kiwi (A. chinensis) och olika hybrider, bland annat minikiwi. Dessutom finns det idag fler kommersiella sorter av A. deliciosa än Hayward exempelvis Zespri Gold.[2]

Av xenia alpkut - Fredag 26 april 18:38

 

Bränd av brännässla

Brännässlan bränner med små luddiga hår som finns på hela växten. Besvären går vanligtvis över av sig själv, men du kan behöva lindra med till exempel kylbalsam.


När du blivit bränd av brännässla frisätts ett ämne i kroppen som gör att du får nässelutslag.

Symtom

Det kliar och svider där du bränt dig.

Vad kan jag göra själv?

Du kan först försöka lindra besvären genom att skölja nässelutslagen under kallt rinnande vatten i några minuter.

Sedan kan du stryka på kylbalsam eller lokalbedövande salva, Xylocain. Det är viktigt att du följer bruksanvisningen som följer med förpackningen. Du ska inte använda Xylocain på barn under 18 månader utan att rådgöra med läkare eller barnavårdscentralen.

Du kan också stryka på receptfri hydrokortisonkräm om det kliar och svider mycket. Följ bruksanvisningen som följer med förpackningen. Om ditt barn är under två år ska hen endast behandlas med hydrokortisonkräm efter kontakt med en läkare eller barnavårdscentralen.

Av xenia alpkut - Fredag 26 april 18:00

Det har gått lite mer än en månad sedan Moçambique drabbades av en aggressiv cyklon som kostade hundratals liv.

Nu fruktar experterna en ny katastrof.

30 000 har evakuerats – samtidigt som FN meddelar att ytterligare 70 000 personer är i farozonen för cyklonen, skriver CNN.

Cyklonen Kenneth beskrivs som den starkaste hittills och extrema mängder regn väntas de kommande dagarna, enligt nyhetsbyrån AFP.


Många invånare i Moçambique i sydöstra Afrika förlorade allt efter den förödande cyklonen Idai och det intensiva regnet i området under mars månad.

Beira, i de centrala delarna av landet, var en av de mest drabbade städerna då.

Nu har Moçambique drabbats av ytterligare en storm:

Cyklonen Kenneth.

Brittiska Guardian skriver att cyklonen riskerar att föra med sig extrema mängder regnfall, med uppemot en meter på bara ett par dagar – vilket motsvarar regnmängden för ett helt år i regionen.

30 000 personer har evakuerats, enligt CNN. På fredagen meddelade FN att ytterligare 70 000 personer är i riskzon.


Hus kollapsade

Cyklonen drog först in över provinsen Cabo Delgado i de norra delarna av Moçambique och uppmätte en hastighet på 225 kilometer i timmen.

Betydligt värre än cyklonen Idai i förra månaden.

Nyhetsbyrån AFP rapporterar att flera hus har kollapsat och att huvudstaden i regionen, Pemba, drabbats av omfattande strömavbrott.

AFP skriver vidare att cyklonen Kenneth även riskerar att medföra uppemot 4,8 meter höga vågor som kommer att slå mot landet under flera dagar. 

Att de senaste cyklonerna har varit något utöver det vanliga bekräftas av meteorologen Eric Holthaus som har flera års erfarenhet av att arbeta i de östra delarna av Afrika.

– Två så pass starka stormar har aldrig drabbat regionen under ett och samma år tidigare, än mindre under loppet av fem veckor mellan varandra, säger han till brittiska Guardian.


https://www.expressen.se/nyheter/mocambique-har-drabbats-av-rekordstark-cyklon/

Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8
9
10
11 12 13 14
15 16 17 18 19 20 21
22
23
24 25 26 27 28
29 30
<<< April 2019 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 

SOL

  


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se