Inlägg publicerade under kategorin 11 00 13 Kroppens Anatomi och vårdguiden 177

Av xenia alpkut - Söndag 27 okt 00:30

ME/CFS innebär att du är mycket trött eller har en känsla av utmattning som inte går att vila bort. Du kan också känna dig sjuk och ha värk i kroppen. Sjukdomssymtomen går att lindra med olika metoder. Du kan få behandling mot symtom som till exempel sömnstörningar, magbesvär och smärta.

ME står för myalgisk encefalomyelit. Myalgi betyder muskelsmärta och encefalomyelit är en inflammation i hjärna och ryggmärg. CFS står för chronic fatigue syndrome, som betyder kroniskt trötthetssyndrom.

 Alla kan få ME/CFS, både barn och vuxna, men vad som orsakar sjukdomen är oklart. Många som får den har haft en eller flera bakterieinfektioner eller virusinfektioner och efter det aldrig återhämtat sig, även om själva infektionen har läkt ut. Studier har visat att endast var tionde som har ME/CFS tillfrisknar helt, men hos många sker en viss förbättring med tiden.

ANNONS
Av xenia alpkut - Söndag 13 okt 00:15

Det har länge varit omdebatterat huruvida en äldre hjärna bildar nya hjärnceller eller inte. Nu kommer en ny studie som visar att vi i åttioårsåldern kan bilda lika många nya hjärnceller som en ungdom.


Länge trodde man att det inte kunde bildas nya hjärnceller hos vuxna människor. Många har nog fått höra mantrat att man ska vara rädd om de hjärnceller man fått när man är ung för det bildas inga nya.


Forskningen på området har på senare år pendlat en del. Senast publicerades en studie i Nature som visade att vi inte bildar några nya hjärnceller i vuxen ålder.


Missvisande studier

Men nu har en ny studie publicerats som visar att vi visst gör det. Forskarna bakom den nya studien menar att tidigare studier kan ha varit missvisande eftersom man inte uteslutit försökspersoner som ätit medicin som påverkar hjärnan, lidit av neuropsykiatrisk sjukdom eller haft en kognitiv nedsättning.

ANNONS
Av xenia alpkut - Söndag 6 okt 00:00

   


Malignt melanom är den allvarligaste formen av hudcancer och den cancersjukdom som ökar mest. Den beror oftast på att du har bränt dig flera gånger i solen. Nästan alla som får behandling tidigt blir av med sjukdomen.

Sjukdomen är mycket sällsynt före puberteten och ovanlig under tonåren. Men det är viktigt med sunda solvanor redan när du är barn för att minska risken för att få malignt melanom när du blir äldre.

Symtom

Malignt melanom är vanligast på bröstet, ryggen och benen men kan uppstå var som helst på huden. De vanligaste symtomen är en helt ny brunsvart fläck eller knuta som har vuxit eller ändrat utseende. Det kan också se ut som ett födelsemärke eller en leverfläck som börjar förändras.

  • Det här kan vara tecken på att en förändring är ett malignt melanom:Den är oregelbunden i formen och ojämn i kanten.
  • Den är ojämn i färgen: till exempel olika nyanser av brunt, svart, rött, rosa, blått eller vitt.
  • Den är större än fem millimeter.

Märken som blöder kan också vara tecken på sjukdomen.

Vanliga födelsemärken, som också kallas nevi, är oftast jämnt bruna i färgen och det finns nästan alltid en regelbunden gräns till huden runt omkring. Vårtliknande och håriga märken är sällan tecken på cancer.

Här får du veta mer om godartade förändringar i huden.

Det finns också andra sorters hudcancer. Den vanligaste formen är basalcellscancer, följd av skivepitelcancer.

ulärt melanom.

Det finns olika typer av malignt melanom. Det går olika fort innan de börjar växa ner i huden och ökar risken att cancern sprids.

Ytligt växande melanom

Ytligt växande melanom, eller superficiellt spridande melanom, kan dröja månader till år innan det börjar växa neråt i huden. Det är det vanligaste melanomet bland personer under 50 år och den typ som ökar mest.

Lentigo maligna melanom

Lentigo maligna melanom kan du få om du har varit mycket i solen, även om du inte har bränt dig. Melanomet sitter oftast i ett solskadat område i ansiktet och växer ned i huden. Det är vanligare bland personer som är över 50 år.

Förstadiet till denna typ av 


Olika typer av malignt melanom


Det finns olika typer av malignt melanom. Det går olika fort innan de börjar växa ner i huden och ökar risken att cancern sprids.

Ytligt växande melanom

Ytligt växande melanom, eller superficiellt spridande melanom, kan dröja månader till år innan det börjar växa neråt i huden. Det är det vanligaste melanomet bland personer under 50 år och den typ som ökar mest.

Lentigo maligna melanom

Lentigo maligna melanom kan du få om du har varit mycket i solen, även om du inte har bränt dig. Melanomet sitter oftast i ett solskadat område i ansiktet och växer ned i huden. Det är vanligare bland personer som är över 50 år.

Förstadiet till denna typ av malignt melanom heter lentigo maligna. Det kan du ha i flera år. Under den tiden kan förändringen bre ut sig på huden, ibland flera centimeter.

Nodulärt melanom

Nodulärt melanom, eller knutformat melanom, växer redan tidigt ner i huden. Melanomet är vanligare bland personer över 50 år. Det sitter ofta på huvudet eller halsen.

Av xenia alpkut - Lördag 21 sept 00:00

Dålig blodtillförsel på grund av åderförkalkning och diabetes kan göra en benamputation nödvändig. Ny forskning vid Lunds universitet visar att livskvaliteten på flera områden ofta ökar efter ett sådant ingrepp – men att den fysiska förmågan i många fall försämras. Forskaren Ulla Riis Madsen ser en lågt prioriterad patientgrupp som med bättre eftervård och rehabilitering skulle kunna må bättre.

Åderförkalkning och diabetes är de kroniska sjukdomar som oftast ligger bakom försämrad syretillförsel till benen. Komplikationer följer med svåra smärtor och sår som inte vill läka. De drabbade är oftast äldre. Runt hälften dör inom ett år efter benamputationen. Så långt kända fakta. Men sjuksköterskan och doktoranden Ulla Riis Madsen ville ha fler svar. Berörda läkare och sjuksköterskor hjälpte till att ringa in frågorna: Vad är det för ett liv som patienterna får efter amputationen? Hur kan de få bättre psykologisk stöttning medan de är på sjukhuset? Och hur klarar de sig efter att de skrivits ut och kommit hem?

Danska patienters berättelser

Ulla Riis Madsens studier utgick från ortopedkirurgiska avdelningar vid två danska sjukhus. Hon fick tillgång till danska patienters egna berättelser direkt efter ingreppet och följde dem sedan i ett år. Hon mötte personer som först upplevde stark förvirring och brist på kontroll, sedan bearbetning av chocken och en gryende förmåga att se de nya livsvillkoren i vitögat. Så småningom återvände känslan av kontroll över livssituationen, men patienterna pendlade kraftigt känslomässigt genom alla faserna.

– De ville gärna prata. Men när sjuksköterska, läkare och fysioterapeut i samband med utskrivningen pratade om vad som nu skulle hända, brottades patienterna med andra, för dem akuta frågor: Var det rätt beslut att göra amputationen? Kunde detta ha undvikits om jag träffat en annan läkare?, säger Ulla Riis Madsen.

”När får jag min benprotes?” var också en fråga alla ville ha svaret på. Bara var fjärde patient fick snabbt en protes. 74 procent fick en så småningom, men det dröjde i snitt 161 dagar – vilket forskaren tror kan ha påverkat livskvaliteten negativt.


Träningen är central

Efter en amputation är det avgörande att försöka behålla de fysiska funktionerna. Tre veckor efter operationen kunde sex av tio förflytta sig mellan säng och stol. Bland dem som inte lyckades var det dels ålder, dels träning som avgjorde. De som tre veckor efter ingreppet hade kommit igång med träning hade tjugo gånger större chans att klara förflyttningen mellan säng och stol. Forskaren mötte flera patienter där träning och rehabilitering inte erbjudits.

Ulla Riis Madsen minns särskilt en ensamstående man som blev sängbunden, utom vid de tillfällen då hemtjänsten kom och tog upp honom. Han ville inte vara i händerna på personal, utan valde istället att vara tillbaka i sängen redan vid lunchtid – för att stanna i den till morgonen därpå.

– Bara några dagars träning hade kunnat göra stor skillnad.

Men medan den genomsnittliga fysiska förmågan gick ner ett år efter amputationen, gick livskvaliteten på alla andra områden upp för de flesta. Smärtan avtog eller försvann helt och sjukdomskänslan de så länge hade levt med lättade. Skillnaderna i mående varierade dock stort inom gruppen, både fysiskt och psykiskt, och under hela året gick det psykosociala måendet upp och ner.

Av xenia alpkut - Lördag 21 sept 00:00

Amputation är när en extremitet (armbenfothand, etc) avlägsnas från kroppen. Avlägsnandet kan ske kirurgiskt som en del av en medicinsk behandling, eller traumatiskt. Traumatisk amputation innebär att kroppsdelen avlägsnades i samband med ett medicinskt/fysiskt trauma.

Den vanligaste orsaken till kirurgisk/medicinsk amputation är störd cirkulation i benen (kallbrand). Andra orsaker kan vara allvarliga kärl- eller nervskador. Extremiteten amputeras så långt ut som möjligt. Om den amputerade extremiteten är ett ben, kan en amputation långt ut (distalt) göra att eventuell framtida protesgång blir lättare. Även om den som amputerat sitt ben inte kan gå, så gör en längre stump att det blir lättare att hålla balansen i exempelvis rullstol. För att stumpen ska läka så effektivt som möjligt efter operation bör patienten upphört med eventuell rökning före operationen, och fått god nutritionsbehandling efter operationen. Det är vanligt att amputationspatienter är postoperativt undernärda.[1]

En vanlig komplikation till amputationer är fantomförnimmelser. Fantomförnimmelser inkluderar förutom fantomsmärtor även klåda, stickningar, domningar, och andra upplevelser av känsel i den kroppsdel som inte längre finns kvar. Fantomsmärtor kan påverka den amputerades liv och hälsa stort, och kan därför behöva hjälp av bland annat smärtläkare. Exempel på behandlingsmetoder vid fantomsmärta är olika typer av antidepressiva läkemedel, läkemedel mot nervsmärtor (exempelvis gabapentin), TENS och/eller akupunktur.[2]

I vissa delar av världen används amputation som ett straff, exempelvis länder som tillämpar Sharia. Vissa sjukdomar kan göra att drabbade kroppsdelar lossnar av sig själva, så kallad autoamputation.

Se även


fantomsmärta  Hur uppkommer fantomsmärta?


Fantomsmärtor upplevs som starka smärtor i en kroppsdel som har amputerats. Tidigare trodde läkare att fantomsmärtorna började i den förstörda nervvävnaden, men nu vet de att smärtorna uppstår på flera platser i kroppen.


Fantomsmärta är känselintryck i en kroppsdel som inte finns, till exempel ett amputerat ben.

Tidigare trodde läkarna att fantomsmärtan börjar i skadad nervvävnad vid amputationsstumpen – nu vet de att den även uppstår i ryggmärgen och hjärnan.

Så uppkommer fantomsmärtor

1. Skadade nervändar i armstumpen avfyrar slumpmässiga nervsignaler. Normalt avger de kontrollerade signaler efter sinnesintryck.

2. Signalämnen avges i nervernas andra ände i ryggmärgen, där de möter andra nerver. Signalämnena gör ryggmärgens nerver extra känsliga, så att de efter amputationen reagerar även på svag inverkan.


3. Neuron i hjärnan överför signaler från kroppen. Området som tidigare kände av handen har nu nya funktioner. Några gamla förbindelser finns dock kvar och därför kan neuron i sin nya roll ge en känsla av smärta i en amputerad arm.

|

Av xenia alpkut - Söndag 15 sept 12:03

Symtom

Vanliga symtom vid ME/CFS är

  • trötthet som inte går över när du vilar
  • sjukdomskänsla som utlöses när du anstränger dig och som kvarstår i mer än 24 timmar
  • problem med sömnen
  • ont i halsen
  • svullnad i lymfkörtlarna
  • smärta i lederna
  • svaghet i musklerna
  • huvudvärk
  • magbesvär
  • svårigheter med koncentrationen
  • minskad tolerans för stress.

 För att få diagnosen ME/CFS ska din aktivitetsförmåga och funktionsförmåga vara mindre än hälften jämfört med innan du insjuknade. Hur mycket symtom du får beror på om du har fått diagnos, behandling och anpassning i ett tidigt eller senare skede av sjukdomen.

Av xenia alpkut - Söndag 15 sept 00:15

 

 

Om du har diskbråck så har en disk som ligger mellan ryggradens kotor brustit och buktar in mot ryggradskanalen. Det är vanligt och gör ofta inte så ont. Men om disken trycker mot ryggmärgen eller nervrötterna, kan det hända att du får ont i ryggen eller ischias, som är en strålande smärta i benet. Oftast går smärtan över av sig själv efter en viss tid, men ibland kan det behövas en operation.

Man kan få diskbråck i hela ryggraden men vanligast är att få det i den nedre delen av ryggen som kallas ländryggen. Näst vanligast är att få diskbråck i övre delen av ryggen som kallas halsryggen. Det är mer ovanligt att få diskbråck i bröstryggen.

Smärtan kan komma mycket snabbt eller utvecklas under en längre tid. Det är oklart vad som orsakar diskbråck men det är större risk att få diskbråck om någon i släkten har det.


Symtom

Om du har diskbråck är det vanligt med något eller några av följande symtom:

  • Ont i ryggen.
  • Smärta som strålar ner i ett ben.
  • Domningar och stickningar i benen.
  • Tyngdkänsla i benen.
  • Svårt att kontrollera rörelserna i benen.
  • Sämre känsel i benet och foten.
  • Svårt att kontrollera urin och avföring.
  • Ont i nacken.
  • Smärta som strålar ut i armarna och fingrarna.
  • Smärta som strålar ut i bröstkorgen

Vad kan jag göra själv?

Om du har fått diskbråck kanske du har väldigt ont och svårt att gå. Men det tar oftast längre tid att bli bra om du ligger i sängen mer än någon dag.

Saker du kan göra för att må bättre:

  • Gör de vardagliga sysslor du känner att du klarar av.
  • Gå tillbaka till jobbet så snart du orkar. Om du har ett stillasittande jobb kan du försöka att stå upp och arbeta om du kan. Om du har ett fysiskt krävande jobb kan du behöva sjukskriva dig ett tag.
  • Försök att motionera så gott det går. Lättare träning stärker dina rygg- och benmuskler.
  • Om du har diskbråck i ländryggen kan du prova att lägga en kudde under benen när du ligger på rygg så att dina höfter och knän böjs.
  • Prova att ligga på sidan i fosterställning.
  • Lindra smärtan med värktabletter om det behövs. Det botar inte diskbråcket men kan hjälpa dig komma igång med vardagsaktiviteter. Receptfria läkemedel finns på apoteket.

Röntgen- och bildundersökningar

Om ryggvärken eller ischiasvärken inte blivit bättre efter fyra till sex veckor brukar läkaren antingen beställa en datortomografi av ländryggen eller magnetkameraundersökning.

En datortomografi som också kallas skiktröntgen, innebär att en dator skapar två- eller tredimensionella bilder genom att avbilda tunna skivor, skikt, av ryggen. Med hjälp av röntgenstrålar kan mjuka delar som diskbråck i ländryggen göras synliga.

En magnetkameraundersökning, MR, är en undersökning där tunna skikt av ryggen avbildas. Här används ett magnetfält för att skapa bilderna istället för röntgenstrålar. En undersökning med magnetkamera ger mycket bra bilder på mjukdelar, såsom diskar och nervstrukturer.



Av xenia alpkut - Söndag 15 sept 00:00

ME/CFS innebär att du är mycket trött eller har en känsla av utmattning som inte går att vila bort. Du kan också känna dig sjuk och ha värk i kroppen. Sjukdomssymtomen går att lindra med olika metoder. Du kan få behandling mot symtom som till exempel sömnstörningar, magbesvär och smärta.

ME står för myalgisk encefalomyelit. Myalgi betyder muskelsmärta och encefalomyelit är en inflammation i hjärna och ryggmärg. CFS står för chronic fatigue syndrome, som betyder kroniskt trötthetssyndrom.

 Alla kan få ME/CFS, både barn och vuxna, men vad som orsakar sjukdomen är oklart. Många som får den har haft en eller flera bakterieinfektioner eller virusinfektioner och efter det aldrig återhämtat sig, även om själva infektionen har läkt ut. Studier har visat att endast var tionde som har ME/CFS tillfrisknar helt, men hos många sker en viss förbättring med tiden.


Symtom

Vanliga symtom vid ME/CFS är

  • trötthet som inte går över när du vilar
  • sjukdomskänsla som utlöses när du anstränger dig och som kvarstår i mer än 24 timmar
  • problem med sömnen
  • ont i halsen
  • svullnad i lymfkörtlarna
  • smärta i lederna
  • svaghet i musklerna
  • huvudvärk
  • magbesvär
  • svårigheter med koncentrationen
  • minskad tolerans för stress.

 För att få diagnosen ME/CFS ska din aktivitetsförmåga och funktionsförmåga vara mindre än hälften jämfört med innan du insjuknade. Hur mycket symtom du får beror på om du har fått diagnos, behandling och anpassning i ett tidigt eller senare skede av sjukdomen.


Vad kan jag göra själv?

Sjukdomsförloppet kan vara mycket varierande med bättre och sämre dagar. Regelbundna vanor är viktiga och du bör tänka på att inte överanstränga dig de dagar du känner dig starkare. Det är viktigt att du fortsätter att vara aktiv utifrån dina förutsättningar och hittar en balans mellan vila och aktivitet. Då minskar risken för ytterligare försämringar.

När ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du misstänker att du har ME/CFS. Det är viktigt att du får reda på om du har ME/CFS eller någon annan sjukdom som kan behandlas och eventuellt botas. Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Du har också möjlighet att få en fast läkarkontakt på vårdcentralen. 


Undersökningar och utredningar

Diagnosen ME/CFS är en så kallad uteslutningsdiagnos som bygger på att du har en sjukdomshistoria och en symtombild som stämmer med kriterier för sjukdomen. Det finns flera behandlingsbara sjukdomar som kan ge liknande symtom och läkaren måste kunna utesluta andra orsaker till symtomen. Därför är det av stor vikt att du blir noggrant utredd om du har symtom som vid ME/CFS.

Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11
12 13 14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2019
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 

SOL

  


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se