Inlägg publicerade under kategorin 11 00 13 Kroppens Anatomi och vårdguiden 177

Av xenia alpkut - 23 juli 2018 00:00

Blod är den vätska som cirkulerar i människors och andra djurs blodådror (blodkärl). Blodet pumpas runt i kroppen av hjärtat. Det går från hjärtat till lungorna för syresättning, tillbaka till hjärtat och sedan ut till kroppens vävnad. Blodet självt är en flytande vävnad. Människors blodvolym är ungefär 7-8 % av kroppsvikten, vilket motsvarar ungefär 5 liter hos en person som väger 70kg.[1]


Blodets innehåll


Blodkroppar kallas de celler som normalt finns i blodet. Dessa delas upp i erytrocyter (röda blodkroppar), leukocyter (vita blodkroppar), samt trombocyter (blodplättar). Blod där cellerna avlägsnats kallas blodplasma. Plasman innehåller vatten, salter och en mängd proteiner. 92% av plasman är vatten.[1] Om blodet får koagulera och koagel och celler avskiljs, erhålls serum.

De röda blodkropparna, erytrocyterna, hos människan saknar cellkärna. De är små celler, 7,5 mikrometer i diameter, och har en mycket speciell form – som en skiva som är urgröpt i mitten, från bägge håll. När man pratar om blodvärde, Hb, är det halten hemoglobin som avses. Röda blodkroppar bildas i benmärgen. Erytrocyter betraktas ofta inte som fullvärdiga celler, eftersom de saknar egen cellkärna med genetiskt material i form av DNA.[1]

Röda blodkroppar innehåller hemoglobin. Hemoglobinet består av fyra s.k hemdelar, där det finns järn(II)-joner och till dessa binder sig syret. Det är hemoglobinet som ger blodet dess röda färg: ljusrött som i kroppens artärer (artärt blod), där blodet har en syremolekyl bunden till hemoglobinet, mörkare rött i syrefattigt venöst blod.[1]


Vita blodkroppar (leukocyter) finns av olika sorter: neutrofiler, eosinofiler, basofiler, monocyter, B-lymfocyter och T-lymfocyter. Dessa har olika funktion, storlek och form men ingår alla i kroppens immunförsvar.[1]

ANNONS
Av xenia alpkut - 18 juli 2018 11:30

Det är vanligt att gnissla och pressa tänder. Oftast sker det när du sover, vilket gör att du inte märker det. Det kan även ske när du är vaken. Du kan märka av det om dina tänder slits snabbt eller om du blir öm och får ont i käkarna.


Symtom

Det är vanligt att du först inte märker av att du gnisslar eller pressar tänder, eftersom du kanske gör det när du sover. Du kan även vara omedveten om att du pressar tänderna när du är vaken.

Ofta är det en tandläkare som märker att du gnisslar tänder, när hen undersöker dina tänder av någon annan anledning. Ibland kan en närstående höra att du gnisslar tänder när du sover.


Symtomen skiljer sig åt mellan att gnissla och att pressa tänderna. Du får ofta mer besvär om du pressar tänderna än om du gnisslar.


ANNONS
Av xenia alpkut - 16 juli 2018 14:08

Parkinsons sjukdom, är en progressiv neurologisk sjukdom som kännetecknas av rörelseproblem, stelhet och skakningar. Den finns nämnd i tidiga verk i medicinhistorien, bland annat hos Galenos, men fick sin första noggranna beskrivning 1817 i boken An Essay on the Shaking Palsy av den brittiske läkaren James Parkinson (1755-1824).[1]


Internationella Världsparkinsondagen firas varje år den 11 april, på James Parkinsons födelsedag.


Symptomkombinationen rörelsesvårigheter, stelhet och skakningar kallas med ett gemensamt namn för parkinsonism. Den vanligaste orsaken till parkinsonism är Parkinsons sjukdom, men andra orsaker som förekommer är biverkningar av läkemedel (neuroleptika), kärlsjukdomar i hjärnan och en grupp av sjukdomar kallad atypisk parkinsonism (tidigare kallad parkinson plus-syndrom).

Diagnosen Parkinsons sjukdom kan aldrig ställas med hundraprocentig säkerhet, utan är en sannolikhetsdiagnos utifrån att man observerar symptom, förlopp och effekten av behandling. Utredningar som datortomografi och magnetkamera kan inte påvisa sjukdomen men kan utesluta andra orsaker till parkinsonism. Ett viktigt led i diagnostiken är att pröva behandling med läkemedel, som skall ha god effekt vid Parkinsons sjukdom.


Parkinsons sjukdom kan ge många olika symptom men är i första hand en rörelsesjukdom.

Av xenia alpkut - 1 juli 2018 16:00

Fråga

Sedan minst ett halvår tillbaka kryper och pirrar det i mina händer och fötter, särskilt i fotsulor och handflator.

Vårdcentralen har tagit massor av prover, och jag har även varit på nervundersökning. Alla resultat har varit normala.

Stickningarna går lite upp och ner i styrka men försvinner aldrig. Värst är det när jag är trött. Symtomen i sig är inte svåra att leva med, men jag undrar förstås vad de beror på och om de kan vara symtom på något allvarligt?

Svar

Jag förstår att du undrar varför du har dessa krypningar och pirrningar. Du har ju gjort en massa undersökningar utan att läkaren har hittat någon förklaring.

Jag har inte undersökt dig och känner inte till hela din sjukdomshistoria. Jag ska ändå förklara lite hur en läkare kan se på det du berättar.

Nervtrådarna som skickar känselsignaler till hjärnan fungerar inte perfekt

Dina besvär tyder på att nervtrådarna som skickar känselsignaler till hjärnan inte fungerar helt perfekt. Det kan finnas många orsaker till detta. En vanlig orsak som du säkert känner igen är när man suttit för länge med benen i kors så att foten somnar. När den "vaknar" så brukar det pirra och sticka i den. Om det rör sig om en fot eller en hand så är det troligaste att felet sitter någonstans nära handen eller foten. Men i princip kan felet sitta var som helst på vägen mellan handen eller foten och huvudet.


När det gäller dig så har du besvär både från händer och fötter och då är det antagligen inte någon nerv som kommit i kläm.


Av xenia alpkut - 1 juli 2018 16:00

Jag har stora problem med mina fötter. Det värker konstant under trampdynorna och det är ömt och svider uppe på fötterna. Tålederna är ömma och stela.


ag har provat med diverse sulor i skorna men det hjälper inte. Har även röntgat båda fötterna och man ser inte riktigt vad det är. Fötterna gör som ondast när jag kliver ned från sängen på morgonen, det känns som att kliva ner på stenskravel.

Har du något bra tips vad man kan göra? 

/Ulf.


LÄKARE JOHAN ARMFELT SVARAR:

När det kommer en ny patient med ont i fötterna, så som du beskriver, brukar man börja med en röntgen och sedan brukar man prova med ortopediska inlägg. Dessa varianter har du redan provat utan att bli hjälpt.

Eftersom dina problem låter permanenta snarare än att de kommer och går tänker jag att det inte bör vara plantar fasciit eller hälsporre (den senare syns dessutom på röntgen).


Nästa steg är att titta på mjukdelarna med ultraljud och magnetresonanskamera, MR, för att se om smärtan kan knytas till förändringar på bindväv eller någon inflammation. Det kan du få hjälp med via remiss från din husläkare.

Av xenia alpkut - 1 juli 2018 14:00

Polyneuropati är en sjukdom i flera av kroppens nerver. Den börjar oftast i benens nerver och leder till att du gradvis får sämre känsel i fötterna och svårare att gå. Så småningom kan besvären förflytta sig uppåt längs underbenen. Oftast blir du inte helt frisk, men sjukdomen kan bromsas upp om läkaren hittar en orsak som kan behandlas.



Sjukdomen kan även ge besvär på händer och underarmar, menbrukar vanligen inte ge symtom över knä eller armbågshöjd. Den leder oftast inte till behov av exempelvis rullstol. Det kan finnas flera orsaker till polyneuropati och den vanligaste är diabetes. Men ofta, och särskilt hos äldre, går det inte att hitta någon speciell orsak. 


Symtom vid polyneuropati

Polyneuropati brukar börja med att du får likadana besvär i båda fötterna. Det är vanligt att

  • du får stickningar och domningar i fötterna
  • det känns som om du går på kuddar
  • det bränner och gör ont i fötterna
  • du är mycket känslig för beröring
  • temperaturväxlingar känns besvärande
  • huden på fötterna blir torr
  • du får problem med balansen.

Du kan få flera av besvären samtidigt och de kan sprida sig uppåt längs med underbenen. Man kan även få besvär på händer och underarmar.

Långsam utveckling


Vanligtvis utvecklas symtomen långsamt. Först kan du märka av dem bara ibland, men allt eftersom kan besvären bli mer konstanta.

 

 

När huden på fötterna blir torr får du lättare sprickor. Eftersom känseln försämras känner du inte om till exempel en sko skaver, och det gör att du lättare får sår. När nerverna inte fungerar som de ska påverkas också förmågan för sår att läka. 


När du får polyneuropati kan det kännas jobbigt att röra på sig eller att motionera, men om du sitter still blir musklerna ännu svagare. Det blir ofta en ond cirkel där du får allt svårare att röra på dig och musklerna blir svagare och svagare. Du kan få svårt att gå i trappor och att sätta dig ner på, eller resa dig från, en stol. Så småningom kan du få svårare att gå och att hålla balansen.



Det är ovanligt att symtomen utvecklas snabbt, men det förekommer vid Guillain-Barrés syndrom och vid vissa förgiftningar.

Av xenia alpkut - 24 juni 2018 19:30

Bulimi är en ätstörning som innebär att du hetsäter och sedan försöker göra dig av med maten, till exempel genom att kräkas eller använda laxermedel. Bulimi kan orsaka psykisk ohälsa och allvarliga kroppsliga skador om du inte får behandling. De flesta som får behandling blir friska.


Här kan du läsa om bulimi, eller bulimia nervosa som sjukdomen heter på medicinskt språk. Om du är förälder eller närstående till någon som har en ätstörning kan du läsa mer här


Det kan ta tid att utveckla en ätstörning, och ibland kan det vara svårt att veta när det har blivit en sjukdom. Du har bulimi om du har några av de här besvären:


Hur vet jag att jag har bulimi?


Det kan ta tid att utveckla en ätstörning, och ibland kan det vara svårt att veta när det har blivit en sjukdom. Du har bulimi om du har några av de här besvären:

  • Du äter ofta och återkommande på ett okontrollerat sätt som gör att du får i dig stora mängder mat på kort tid. Det kallas för hetsätning. Maten som du hetsäter är ofta sådan mat som du annars försöker undvika, till exempel sådant som innehåller mycket socker, salt och fett.
  • Efter du har hetsätit gör du dig av med det du ätit genom att till exempel kräkas, ta laxerande medel, fasta eller träna hårt.
  • Du plågas ofta av ångest och känner äckel, skuld och skam inför ditt beteende.

Om du känner igen dig i beskrivningarna ovan, kan du ha bulimi eller någon annan ätstörning. Då är det viktigt att du söker professionell hjälp. Ju tidigare du söker vård desto bättre. Det finns bra hjälp att få.


Vanligt att dölja problemen

Om du skäms mycket över ditt beteende kan du försöka dölja problemen och låtsas att allt är bra. Du kanske börjar isolera dig för att ingen ska förstå vad du håller på med. Då kan det dröja onödigt lång tid innan du söker hjälp.

Om beslutet att söka hjälp känns stort och svårt kan det vara bra att börja med att prata med någon som du har förtroende för. Läs mer om vad du kan göra i kapitlet om att söka vård.


Vad är hetsätning?

Hetsätning innebär att du känner att du tappar kontroll och på kort tid äter extrema mängder mat. Det kan vara mat som du annars undviker för att inte gå upp i vikt. Det kan till exempel vara chips, mackor, glass eller godis.


När du förbjuder dig själv att äta vissa saker får kroppen ett sug efter just sådan mat. Suget efter den förbjudna maten kan framkalla en attack av hetsätning.


Av xenia alpkut - 20 juni 2018 13:00

Stress innebär att man är mentalt överansträngd.

Klassifikation och externa resurser

ICD-10F43, Z73.3


Med stor press på till exempel arbetsplatser så är det lätt att bli stressad

Stress eller adaptionssyndrom är de fysiologisk-hormonella anpassningsreaktioner i kroppens organsystem som utlöses av fysiska och mentala påfrestningar, ”stressorer”. En vanlig missuppfattning är att stress är synonym till jäkt. Så är inte fallet. Stress kan definieras som mental överansträngning.[1]


Stress kan ha flera olika orsaker; inklusive smärta, nedkylning, rädsla och flykt, men också positiva förändringar som giftermål och befordran. Ur evolutionär synpunkt är stress ett mycket viktigt svar som är bevarat i alla högre djurarter, inklusive alla primater, gnagare och reptiler. En människa kan känna stress inte bara av överstimulering, utan även av understimulering.


Stress kan yttra sig bland annat som en akut stressreaktion, utmattningssyndrom, eller anpassningsstörning, och ge kvarstående men som posttraumatiskt stressyndrom. Stress kan vara positiv och förbättra arbetsresultat, men långvarig negativ stress kan orsaka flera sjukdomar.


Ordet stress myntades av endokrinologen Hans Selye.



Stress ger en förändrad hormonprofil, eftersom hormoner ingår i kroppens allostas. Stresshormoner är de hormoner som ingår i den så kallade stressaxeln.

 

Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11
12 13 14 15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2019
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 

SOL

  


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se