Inlägg publicerade under kategorin 11 00 13 Kroppens Anatomi och vårdguiden 177

Av xenia alpkut - Söndag 19 maj 00:00

TBE är en virussjukdom som sprids av fästingar och som kan orsaka en inflammation i hjärnan, hjärnhinnorna eller på båda ställena. De flesta som smittas får lindriga besvär med feber och huvudvärk och blir friska efter några dagar, men upp till en tredjedel får hjärninflammation eller hjärnhinneinflammation.

Viruset finns främst i Stockholms län, Södermanlands län, Uppsala läns kusttrakter. och de centrala och östra delarna av Mälarregionen. Men den senaste tioårsperioden har allt fler människor smittats och det geografiska utbredningsområdet för TBE-virus har ökat. Som exempel kan nämnas områden runt Vänern och Vättern, Göteborgstrakten och områden i östra Skåne. 

Du kan skydda dig mot sjukdomen genom vaccination. Barn kan få vaccinationen från och med ett års ålder.

ANNONS
Av xenia alpkut - Lördag 6 april 16:30

Andningssvårigheter eller andnöd är en subjektiv känsla av att få för lite luft. Andnöd utgör 2–4 % av alla kontaktorsaker i primärvården. I detta symtomdokument kan du läsa mer om vanliga och ovanligare orsaker till andnöd, samt om när du bör kontakta läkare.


Vill du veta mer?

Detta är en patientinformation från Sveriges främsta och mest omfattande kunskapsstöd för hälso- och sjukvårdspersonal. Medibas underlättar för läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal att erbjuda uppdaterad och säker vård i en pressad klinisk vardag. Medibas är obundet och uppdateras kontinuerligt för att ge användaren direkt tillgång till aktuella riktlinjer och kliniskt relevant forskning.

Vad är andnöd?


  • Andningssvårigheter eller andnöd är en subjektiv känsla av att få för lite luft. Andfåddhet eller ansträngd andhämtning är andra ord för samma sak. Inom vården kallas detta dyspné.

Förekomst

  • Andnöd är en vanlig orsak till att människor uppsöker läkare. I primärvården utgör andnöd 2–4 % av alla kontaktorsaker.
  • I befolkningsundersökningar anger 2–3 % att de någon gång har besvärats av andningssvårigheter.
  • Förekomsten av besvär kopplade till andnöd ökar med åldern.

Vad utlöser andnöd?


  • Om det av någon anledning uppstår syrebrist i kroppens celler leder det till att vi upplever andnöd och försöker att kompensera detta genom att andas snabbare och djupare.
  • Om det finns för lite syre i luften som vi andas in, får vi samma känsla av andfåddhet.
  • Syretillförseln till de röda blodkropparna sker i lungorna och de röda blodkropparna transporterar runt syret till kroppens celler. Med andra ord har både lungor och blodomlopp stor betydelse för syretillförseln.
  • Den vanligaste orsaken till syrebrist är lungsjukdomar. I över 70 % av fallen är det sjukdomar i lungor eller luftvägar som orsakar problem med andnöd. I cirka 20 % av fallen är orsaken sjukdomar i hjärtat eller kretsloppet. Vid blodbrist, det vill säga lågt blodvärde, är blodets förmåga att binda och transportera syre nedsatt, och följden blir andnöd.
  • Psykiska orsaker kan också utlösa en känsla av andnöd utan att det finns någon syrebrist. Vid ångest kan det vara omöjligt för den drabbade att skilja mellan andnöd på grund av syrebrist och den lufthunger som ångesten kan utlösa.

Vad kan vara orsaken?


Vanliga orsaker:


  • Astma:
    • Uppträder oftast hos barn och ungdomar och yttrar sig som anfall med andningssvårigheter och andnöd, pipande andning och eventuellt plågsam och långvarig hosta
    • Tillståndet kan utlösas av allergi, ospecifik irritation och infektioner i luftvägarna, samt ansträngning och psykiska faktorer
  • Akut bronkit:
    • Är nästan alltid orsakad av virusinfektion och kan uppträda i samband med en oskyldig förkylning
    • Karakteriseras av intensiv hosta som håller i sig i mer än en vecka. Hostan är ofta först torr och irriterande för att senare övergå till slemhosta med upphostningar. Som regel blir man öm i hals och bröst
    • Vanligen har man låg feber, relativt gott allmäntillstånd och andningssvårigheter, som bara märks vid ansträngning.
ANNONS
Av xenia alpkut - Lördag 6 april 12:04

Schizofreni är en form av psykossjukdom där man upplever verkligheten på ett annat sätt än andra. Psykostillståndet vid schizofreni varar minst ett halvår, men oftast längre och ibland ett helt liv. Med hjälp av läkemedel, psykologiskt stöd och sociala insatser går det ofta att få en fungerande vardag.

Schizofreni är den vanligaste psykossjukdomen. Psykossjukdomar är ett samlingsnamn för sjukdomar som ger en förändrad verklighetsuppfattning.

Tidiga symtom vid schizofreni

Schizofreni utvecklas ofta under lång tid. Det kan ta flera år från att de första symtomen kommer, till att psykosen eller psykossjukdomen bryter ut. Men det händer också att en psykos utvecklas under bara några veckor eller månader.

Det är vanligt att ha tidiga symtom innan psykossjukdomen bryter ut. Det kan ibland vara svårt att förstå vad som händer när symtomen kommer långsamt. Symtomen kan också vara olika starka:

  • Du kan känna en inre oro som inte går att förklara.
  • Du kan känna dig nedstämd och fundera mycket över livet på ett depressivt eller ångestfyllt sätt.
  • Du kan ha en känsla av att förändras psykiskt, och att inte känna igen dig själv.
  • Du kan känna en inre oro som inte går att förklara.
  • Du kan känna dig nedstämd och fundera mycket över livet på ett depressivt eller ångestfyllt sätt.
  • Du kan ha en känsla av att förändras psykiskt, och att inte känna igen dig själv.
  • Du kan ha svårt att koncentrera dig och att minnas saker, och därför inte orka det du brukar göra på dagarna som att arbeta eller studera.
  • Du kan tappa intresset för sådant som du tidigare tyckt om.
  • Du kan ha svårt att klara av stress, ljud eller andra sinnesintryck.
  • Du kan ha sömnproblem.
  • Du kan dra dig undan och isolera dig från andra människor.
  • Du kan bli arg eller ledsen för anledningar som omgivningen tycker är obegripliga.

De tidiga symtomen påminner mycket om symtomen som kan komma vid till exempel en depression eller ett ångesttillstånd. Så även om du känner igen dig i de tidiga symtomen behöver det inte betyda att du håller på att utveckla en psykos eller schizofreni.

Har du haft en psykos tidigare och känner igen dig i beskrivningen ovan bör du kontakta din kontaktperson eller läkare inom psykiatrin.



https://www.1177.se/blekinge/sjukdomar--besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/psykos-och-vanforestallningar/schizofreni/


Av xenia alpkut - Onsdag 20 mars 00:15

   



Ryggmärgen (latinmedulla spinalis) är en tunn, rörformig förlängning av det centrala nervsystemet som sträcker sig från hjärnan ned i kotpelaren och omsluts av ryggkotorna. Vid stora nackhålet (foramen magnum) i nackbenet (os occipitale) övergår förlängda märgen (medulla oblongata) i ryggmärgen. I höjd med ländkotorna (vertebrae lumbales) L1–2 smalnar ryggmärgen av i den konformade conus medullaris för att sedan övergå i ett filament (en tunn sträng), filum terminale, som är 15–20 cm lång och inte innehåller några nervtrådar. Nedre delen av ryggmärgen kallas "cauda equina" och är en förlängning av subarachnoidalrummet. Nervtrådar blir färre i kaudal riktning. Ungefär vid L1-L2 slutar ryggmärgen och övergår i ett 10-tal nervtrådar, c.a 5st lumbala, 5st sacralas och till sist en enda coccygeal (svanskota) nervtråd.

Ryggmärgens huvudsakliga funktion är att förmedla nervimpulser mellan kroppens perifera organ och hjärnan. Ibland kan ryggmärgen dock självständigt avge motoriska signaler utan att först "rådfråga" hjärnan, så kallade reflexer.


Hos vuxna män är ryggmärgen i genomsnitt omkring 45 cm lång och hos kvinnor omkring två centimeter kortare. Ryggmärgens position varierar dock med ryggradens rörelser så att den vid flexion av ryggraden dras något uppåt. Dessutom varierar dess längd i förhållande till ryggraden under fosterlivet. (Se fosterutveckling nedan).




Av xenia alpkut - Onsdag 20 mars 00:15

Till dig som ska bli stamcellsdonator 

DON002 

Benmärg och stamceller 

Benmärg finns i skelettets märghålor, där stamcellerna bildar blodets celler. Från benmärgen strömmar cellerna ut i blodomloppet som livsviktiga röda och vita blodkroppar samt trombocyter (blodplättar). 

I blodet är mängden stamceller normalt liten, men man kan öka mängden stamceller i blodet genom behandling med en tillväxtfaktor. Förbehandling med en sådan faktor ges om man ska skörda stamceller från blodet. Om man ska skörda stamceller från benmärgen ges i regel ingen förbehandling. 



Vävnadstypning 

Med vävnadstyp menar man de så kallade HLA-antigener (Human Leukocyte Antigen) som finns på cellerna i kroppen. HLA-typen ärvs från båda föräldrarna. Chansen att ett syskon ska ha exakt samma HLA-typ som ett annat (hel-) syskon är 25 %. Chansen är 50 % att man är till hälften lika och det är 25 % chans att helsyskon inte alls är lika i sin HLA-typ. Föräldrar och barn är vanligtvis 50 % lika. 


I första hand söker man efter någon, ett syskon eller en person som anmält sig till donationsregister, som har samma HLA-typ som den som ska få stamceller. Om ingen sådan lämplig donator finns, kan ibland en släkting (syskon, förälder eller barn) som är till hälften lika vara donator. 


Av xenia alpkut - Lördag 16 mars 15:00

                                                                                                                                           


Allmänt

Höftledsartros innebär att man får smärtor från ljumskregionen när man rör sig och försämrad funktion. Samtidigt förändras och förtunnas brosket i leden. Brosk är en typ av vävnad som gör att skelettets ben kan glida mot varandra. Det ger stadga och fördelar belastningen jämt i leden. Artros utvecklas långsamt. I slutstadiet kan brosket i leden helt ha försvunnit. Smärtor och nedsatt funktion gör att man ibland behöver opereras med en ledprotes. Det är vanligt att få artros i båda höfterna, men besvären brukar inte komma samtidigt.


Höftledsartros är en av de vanligaste ledsjukdomarna. Orsaken är inte helt klarlagd. Mycket talar för att det vid höftartros finns medfödda förändringar i leden. Risken att få artros ökar också om man har någon nära släkting som har höftledsartros, men också om höften belastas mycket, till exempel för att man är överviktig, har dålig arbetsställning, lyfter mycket tungt eller idrottar intensivt.

Man kan delvis själv påverka hur artrosen utvecklas och hur man mår genom att till exempel informera sig om sin sjukdom, träna muskler och rörlighet, tänka på att avlasta höftleden, kanske minska sin vikt och röra sig rätt. En del av alla personer som får höftledsartros behöver så småningom opereras.

Av xenia alpkut - Onsdag 13 mars 06:00

Risken för allvarlig hjärnblödning är mer än dubbelt så stor för barn som blir förlösta med sugklocka i stället för akut kejsarsnitt. Även för mamman kan det innebära svåra förlossningsskador. Det visar ny forskning från Karolinska institutet.

– Tidigare forskning har visat att risken för hjärnblödning efter kejsarsnitt är lika hög som vid sugklocka. Vår studie visar att risken för hjärnblödning är dubbelt så stor vid förlossning med sugklocka jämfört med vanlig vaginal förlossning och att förlossning med kejsarsnitt inte medför någon förhöjd risk, säger docenten Cecilia Ekéus.



Hjärnskador och kramper

Användandet av sugklocka kan även medföra andra hjärnskador och kramper. Den risken är dock lika hög som vid akuta kejsarsnitt. Därför ser forskare främst en koppling mellan sugklockor och hjärnblödningar.

Det finns alltid en anledning till varför man använder sugklocka, oftast beror det på att barnet inte mår bra. Därför är både sugklocka och akuta kejsarsnitt återgärder som används för att rädda liv.


– Det är förvånande att så få studier har fokuserat på konsekvenserna av förlossning med sugklocka när nästan tio procent av alla förlossningar slutar med sugklocka, säger Ekéus.

Av xenia alpkut - Onsdag 13 mars 00:15

Sugklocka är en metod av instrumentell förlossning som används för att behandla förlängt utdrivningsskede och minimera kända risker för barn och mor vid vaginalförlossning. I samband med utdrivningsskedet fästs en kopp av metall, plast eller gummi kopplad till en sug på barnets huvud. Ett handtag fäst på koppen möjliggör extra dragkraft som utövas av läkare synkront med moderns värkar. På detta sätt kan kraften i varje värk förstärkas och tiden till förlossning förkortas. Med hjälp av kraftförstärkningen utifrån kan även moderns egna värkar och egen kraftutövning minimeras om det finns medicinskt behov av detta (till exempel hjärtfel, aneurysm och glaukom kan innebära ökad risk för komplikationer vid kraftigt krystande vid förlossning).

Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11
12
13 14
15 16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2019
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se