Inlägg publicerade under kategorin 11 00 13 Kroppens Anatomi och vårdguiden 177

Av xenia alpkut - 15 januari 2018 00:00

Vad orsakar urinvägsinfektion?

När njurarna är klara med sin fantastiska uppgift att filtrera och rena blod lämnar de gifter i våra urinblåsor så att de töms med urinen. Därför är det så viktigt att alla delar som binder samman njuren hela vägen till urinröret är i perfekt skick, fria från hinder och med en tillräckligt sur miljö som förhindrar att bakterier växer. Men vissa faktorer som ålder, graviditet, klimakteriet, vissa preventivmedel, prostatainflammation, sjukdomar som diabetes, fysiska förändringar i urinvägarna os.v kan göra så att bakterier växer och/eller att urinvägarna blockeras, vilket resulterar i en inflammation i urinvägarna som kallas cystit eller UVI.



https://stegforhalsa.se/naturliga-behandlingar-mot-urinvagsinfektion/

ANNONS
Av xenia alpkut - 13 januari 2018 10:38

Utmattningssyndrom innebär att du har flera olika kroppsliga och psykiska besvär som beror på långvarig stress eller andra svåra påfrestningar. Med stöd och behandling återhämtar du dig, även om du kan vara till exempel stresskänslig en längre tid. För vissa tar återhämtningen lång tid.


Symtom

Symtomen vid utmattningssyndrom är nästan alltid både kroppsliga och psykiska. Oftast har du också haft ett eller flera stressrelaterade besvär under en längre tid innan du blir sjuk.

Vilket eller vilka besvär som är det tydligaste vid utmattningssyndrom varierar från person till person. Det är vanligt att ha flera av följande besvär:  

Trötthet och sömnproblem

  • Du har ingen energi och upplever en stor trötthet som inte går att vila bort.
  • Du känner dig utmattad.
  • Du har svårt att somna på kvällen eller vaknar många gånger under natten.

Du kan bli sjuk väldigt plötsligt

Själva insjuknandet går ofta långsamt och besvären utvecklas med tiden. Men ibland kommer symtomen mycket snabbt och påtagligt. Till exempel kan du plötsligt få svårt att orientera dig eller göra vanliga saker som att låsa upp en dörr, läsa en text eller följa med i ett samtal. Du kan också plötsligt känna dig förvirrad, få stark ångest och yrsel.

Vanligt med stresskänslighet och skuldkänslor

Du är ofta mycket känslig för all slags stress. Det är också vanligt med skuldkänslor och skamkänslor. Du kan också känna dig misslyckad och nedstämd om du inte klarar av ditt arbete eller vardagsliv som du brukar.  

Depression

Personer som har utmattningssyndrom kan också ha en depression. Men det är inte alla med utmattningssyndrom som blir deprimerade.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du tror att du har eller håller på att få utmattningssyndrom. Du kan kontakta de flesta mottagningar genom att logga in.

Du kan också kontakta din företagshälsovård om du arbetar. Om du studerar kan du kontakta elevhälsan eller studenthälsan.

Ring 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Det är bra att söka hjälp tidigt om du har besvär som du tror beror på stress. Då kan du ofta undvika att bli allvarligt sjuk. Ju tidigare du får stöd desto snabbare brukar det gå att bli bra igen. 


STOCKHOLMS LÄN

Fråga om råd på andra språk


På telefon 1177 kan du få råd på arabiska och somaliska klockan 8 - 22 och på finska klockan 8 - 12.

 

Vad är utmattningssyndrom?

Kroppen klarar för det mesta av att hantera stress om den bara får tillräckligt med tid för återhämtning.

En konsekvens av långvarig och svår stress

Om balansen mellan stress och återhämtning under en längre tid inte fungerar kan kroppen börja ta skada. Ofta märks det genom att kroppen på olika sätt försöker signalera att stressnivån är för hög. Du kan till exempel känna dig väldigt trött, få svårt att sova, hjärtklappning eller besvär från magen och tarmarna. Med tiden blir du allt tröttare och till slut kan du bli kroppsligt och psykiskt utmattad.

Olika faser av sjukdomen

Sjukdomen kan delas in i tre faser.

  • Förstadiet
  • Den akuta fasen
  • Återhämtningsfasen

I förstadiet finns möjlighet att förhindra att besvären blir värre

De besvär som du får av stressen innan du får utmattningssyndrom är ett förstadium till sjukdomen. Genom att redan då försöka att göra förändringar som minskar stressen kan du förhindra att du blir sämre.

Ibland kan du behöva hjälp av någon annan. Du kan få råd och stöd på till exempel vårdcentralen eller inom företagshälsovården.

Läs mer om hur du kan förebygga utmattningssyndrom och om att minska stress.

I avsnittet om behandling kan du läsa mer om de två andra faserna.

Utmattad eller utbränd?

Numera används diagnosen utmattningssyndrom för att beskriva de följder som långvarig och svår stress kan föra med sig. Tidigare användes andra begrepp som exempelvis utmattningsdepression eller utbrändhet för att beskriva tillståndet.

Olika typer av påfrestningar

Ofta är det påfrestningar i arbetslivet som orsakar utmattningssyndrom. Men det kan också vara en följd av något som sker utanför arbetslivet. Ibland är det flera saker samtidigt som gör att du får utmattningssyndrom.

Höga krav i arbetslivet

Tempot i arbetslivet är ofta högt och många upplever en stark press på jobbet. Hög arbetsbelastning under en längre tid utan möjlighet till återhämtning kan i längden leda till att du blir utmattad. Har du liten möjlighet att själv påverka hur arbetet ska läggas upp blir stressen ofta värre. Höga krav från arbetsgivare, omgivningen eller från dig själv som är svåra att klara av kan också skapa en långvarig stress.

Mobbning och kränkande särbehandling på arbetsplatsen eller att du vantrivs svårt av andra anledningar kan vara mycket påfrestande. Det kan också skapa en svår stress.    

Det är inte alltid du upplever stress eller hårt arbete som något negativt till en början. Men att under en längre tid arbeta väldigt intensivt utan vila och återhämtning kan göra dig utmattad, även om du tycker arbetet är roligt och givande.

Påfrestningar i privatlivet

Även påfrestningar i privatlivet kan göra att du blir utmattad. Långvarig arbetslöshet, dödsfall, ekonomiska problem, sjukdom eller en separation är svåra händelser som är stressande för de allra flesta.

Ett stort ansvar för till exempel någon närstående med stora behov av omsorg kan också ta mycket kraft. 

Undersökningar och utredningar

Vid ett besök hos en läkare eller annan behandlare berättar du om vilka besvär du har och vad du tror kan ha orsakat dem.

Du får svara på frågor

Ofta får du fylla i olika frågeformulär. I formulären får du svara på frågor om till exempel din stress, om du känner dig deprimerad eller har ångest. Frågorna kan också handla om till exempel hur du upplever din livskvalité.

Svaren använder sedan läkaren eller behandlaren för att bedöma och kartlägga hur du mår.

Kroppsundersökning och blodprov

Läkaren gör också en kroppslig undersökning för att utesluta att det finns andra sjukdomar bakom symtomen.

Du brukar också få lämna ett blodprov, bland annat för att utesluta andra sjukdomar.

Hur ställs diagnosen?

Får att få diagnosen utmattningssyndrom ska du ha befunnit dig under svår stress i minst ett halvår. Stressen har gjort att du har fått flera symtom som har pågått under minst två veckor. 

Behandling vid utmattningssyndrom

Behandlingen vid utmattningssyndrom anpassas efter dina besvär och hur du upplever din situation. Utifrån dina symtom och vad undersökningarna har visat lägger läkaren eller behandlaren upp hur behandlingen ska gå till.  

Du brukar få behandling på en vårdcentral eller genom företagshälsovården. Om du studerar kan du också få hjälp av studenthälsan. Behövs mer specialiserad hjälp kan du få det på öppna psykiatriska mottagningar eller speciella stresskliniker.

Flera delar i behandlingen

Det är vanligt att behandling och rehabilitering innehåller flera av följande delar:

  • Information och utbildning om hur stress påverkar kroppen.
  • Rådgivning och utbildning om livsstil och om metoder för att minska daglig stress. Det kan ske enskilt eller i grupp.
  • Läkemedelsbehandling, till exempel mot sömnsvårigheter eller depression.
  • Psykoterapi under kortare eller längre tid.
  • Samtal med kurator eller arbetsterapeut.
  • Fysioterapi för att på olika sätt arbeta med kroppen.

Om du vet varför du har blivit utmattad är det naturligtvis bra om du kan förändra det som orsakade dina symtom. Men ofta behövs det flera olika typer av förändringar och behandlingar för att du ska bli återställd.

Den akuta fasen – då behövs omhändertagande

När du har fått utmattningssyndrom är det viktigt att du får stort stöd och förståelse för hur du mår. Du kan också behöva mycket praktiskt omhändertagande. Många kan behöva hjälp dygnet runt. Till och med mycket små krav, som att betala en räkning eller diska, kan kännas överväldigande. Hur länge fasen pågår varierar.

Ibland är det nödvändigt med en sjukskrivning en kortare eller längre tid.

Läkemedelsbehandling

Du kan behöva behandling med läkemedel för de symtom som följer med utmattningssyndrom. Till exempel kan du behöva läkemedel mot sömnsvårigheterångest eller depression. Hur länge du behöver behandling med läkemedel beror på hur svåra dina besvär är.

Återhämtning – både psykiskt och fysiskt

När den akuta fasen är över behöver du försöka att få kroppen i balans igen, både fysiskt och psykiskt.

Ett sätt är genom fysisk träning av olika slag, till exempel fysioterapi, andningsträning eller avslappningsövningar. Värme, massage och olika kroppsbehandlingar kan också lindra och hjälpa.

Samtalsstöd och terapi

Många kan bli hjälpta av att prata med en psykoterapeut eller kurator. Till exempel har kognitiv beteendeterapi, KBT, visat sig vara till nytta mot bland annat ångest, oro och sömnsvårigheter. I terapin kan du få hjälp med att förstå sambandet mellan hur du har levt och varför du har blivit sjuk. Terapi kan ges både i grupp och enskilt.

Du kan också få insikt i varför det kan vara svårt att lämna eller förändra en påfrestande situation. Du får ofta också lära dig hur stress kan hanteras på ett bra sätt.

Du kan behöva olika typer av hjälp

Du kan behöva olika typer av hjälp och stödinsatser för att bli frisk igen. Vad som passar dig bäst beror bland annat på varför du är stressad och hur du är som person.

Oftast räcker det inte med att du förändrar ditt sätt att reagera. Även den livssituation som du ska tillbaka till behöver oftast förändras.

Du kan behöva få praktisk hjälp av till exempel en socioterapeut, arbetsterapeut, kurator eller personalchef för att skapa en bra arbetssituation eller livssituation.

Att börja arbeta igen

Om du ska börja arbeta igen eller börja arbetsträna är det viktigt att arbetsbelastningen anpassas efter hur mycket du orkar med. Du kan behöva ändrade arbetsuppgifter under en kortare period eller mer långsiktigt.

Varje arbetsplats ska också ha en etablerad policy kring hur sjukskrivna ska rehabiliteras och komma tillbaka till arbetslivet. Om arbetsgivaren är ansluten till företagshälsovård är personalen där en viktig resurs i arbetet för en god arbetsmiljö.

Hur påverkas livet av utmattningssyndrom?

De allra flesta som får utmattningssyndrom blir så småningom friska, men det kan ta lång tid. Hur lång tid det tar innan du har återhämtat dig varierar. Det beror bland annat på hur dåligt du har mått.

Under tiden som du är sjuk kan du må väldigt dåligt och känna stor hopplöshet. Men de allra flesta som får behandling blir bra igen. De kommer tillbaka till arbetslivet och får en vardag som fungerar. 

Att leva med stress utan att bli sjuk igen

Det är svårt att säga hur livet kommer att bli efter att du har haft utmattningssyndrom. Reaktionerna är väldigt individuella. Många upplever att de tål betydligt mindre stress än innan de blev sjuka. Du blir helt enkelt mer stresskänslig.

Det bästa sättet att undvika att bli sjuk igen är att lära dig att känna igen dina egna varningssignaler. Då kan du i tid förändra det som behövs och förhindra att stressen blir skadlig.

Många som har haft utmattningssyndrom blir bra på att tolka sina egna reaktioner. Med hjälp av de nya kunskaperna om dig själv och om stress kan du leva mer i balans och hitta sätt att ta hand om dig själv på.

Hur kan jag minska risken för utmattningssyndrom?

Det är viktigt att ta de tecken på stress som du känner på allvar. Ju tidigare du lägger märke till stressrelaterade besvär hos dig själv, desto snabbare kan du göra förändringar som kan förhindra att besvären blir värre.

Det är arbetsgivarens ansvar att se till att arbetet inte är skadligt för de anställda.

Hitta ditt sätt för återhämtning

Under stressiga perioder behöver du se till att du tar dig tid att ta det lugnt och skapar tillfällen för vila. Det behövs för att du ska få ny kraft och energi och kunna återhämta dig.

Vad som gör att man varvar ner är väldigt individuellt. Försök att hitta ditt eget sätt att koppla av och känna lugn och ro. Det behöver inte enbart vara att du vilar och är i stillhet, utan kan också innebära att du motionerar eller umgås med familj och vänner.

Att prioritera fritidsintressen och hobbys kan också ge avkoppling.

Det är också viktigt att försöka sova ordentligt. Sömnen behövs för att kroppen och hjärnan ska kunna vila och bearbeta intryck.

Arbetsgivaren har ansvar för din arbetssituation

Det är arbetsgivarens ansvar att se till att du som är anställd inte får fysiska eller psykiska besvär av ditt arbete. Arbetsmiljön ska vara utformad på ett sätt som förebygger stress och stressrelaterade sjukdomar hos de anställda.


https://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Utmattningssyndrom/

ANNONS
Av xenia alpkut - 13 januari 2018 10:28

De tre vanligaste formerna av hudcancer är malignt melanom, skivepitelcancer och basalcellscancer. Alla tre kan orsakas av solens ultravioletta strålar som skadar hudens celler så att de börjar dela sig okontrollerat.


De flesta som har någon form av hudcancer blir av med sjukdomen om de får vård tidigt. Det är viktigt med sunda solvanor redan när du är barn för att förebygga hudcancer. Läs mer i texten solråd för barn.

Malignt melanom

Malignt melanom uppstår i hudens pigmentceller och beror oftast på att du har bränt dig i solen flera gånger. Malignt melanom kan bildas var som helst på kroppen, men är vanligast på benen, bröstet och ryggen. Cancern uppkommer ibland i vanliga nevi, som också kallas födelsemärken eller leverfläckar. Cancercellerna kan sprida sig till andra ställen i kroppen om du inte får behandling. Malignt melanom är sällsynt före puberteten och ovanlig under tonåren.

Skivepitelcancer

Skivepitelcancer kan du få om du har varit mycket i solen under livet, även om du inte har bränt dig. Cancern bildas oftast som en knuta eller fläck i till exempel ansiktet, på handens ovansida eller den kala delen av hjässan. Det finns flera olika behandlingar om du har förstadier till skivepitelcancer. Invasiv skivepitelcancer måste opereras eftersom den kan sprida sig annars. Skivepitelcancer är ovanlig före 40-årsåldern.

Basalcellscancer

Basalcellscancer, eller basaliom, bildas oftast i ansiktet eller på överkroppen. Cancern sprider sig oftast inte till andra delar av kroppen, men cancertumörerna kan växa och förstöra frisk vävnad i sin närhet. Därför behandlas alltid basalcellscancer. Det finns olika typer av basalcellscancer som skiljer sig åt genom sättet att växa, utseendet och hur djupt ner i huden cancern finns. Det finns ett klart samband mellan solstrålning och basalcellscancer men ärftlighet och andra riskfaktorer kan också spela roll. Basalcellscancer är ovanlig före 40-årsåldern.

Av xenia alpkut - 13 januari 2018 10:09

del 2



Aktinisk keratos är ett förstadium till skivepitelcancer, som drabbar en del. Dock måste det inte ha den utgången. Utbrott av skivepitelcancer börjar med lokaliserade tumörer (in situ), som kallas Bowens sjukdom.[5]

Hudcancer bryter som regel ut på hudområden som utsätts för solljus, men kan i princip drabba hud över hela kroppen.[6] Symtomen på hudcancer kan skilja sig åt något beroende påvilken tumörer som orsakar cancern. Ett vanligt tecken, obeeroende av tumör, är att huden börjar kännas annorlunda eller se annorlunda ut.[7] Basalcellscancer märks genom att bruna eller hudfärgade ärr uppkommer utan orsak, eller att man får en bula i huden. Skivepitelcancer yttrar sig i en hård, röd nodul i huden, eller att ett hudområde, utan att vara upphöjt, börjar fjälla.[6] Melanom brukar visa sig genom att födelsemärken förändras till storlek, färg eller form. Till exempel kan ena halvan av födelsemärket se annorlunda ut än den andra. Andra tecken är att ett sår inte läker, nya känselförnimmelser från huden vid ett födelsemärke (klåda, ömhet, smärta, med mera), eller att kanten runt födelsemärket blivit rött.[7]

Världshälsoorganisationen WHO slog 1992 fast att ”det finns tillräckligt med bevis för att solstrålning är cancerframkallande”. 2009 togs även ultraviolett strålning från solarier med på listan som cancerfamkallande. Solstrålning är den risk som flest arbetare i EU utsätts för. 14,5 miljoner anställda utsätts för solstrålning under 75 procent eller mer av arbetstiden , vilket motsvarar 7,4 procent av alla anställda.[8]

Av xenia alpkut - 13 januari 2018 10:04


 


Hudcancer är en samlingsbeteckning för en rad olika tumörsjukdomar som kan uppkomma i huden. Beroende på vilken tumörtyp det är fråga om, är prognosen mycket olika. Med hudcancer avses cancer som utgår från huden.


Hudcancer är en samlingsbeteckning för en rad olika tumörsjukdomar som kan uppkomma i huden. Beroende på vilken tumörtyp det är fråga om, är prognosen mycket olika. Med hudcancer avses cancer som utgår från huden. Annan cancer kan bilda metastaser i huden, men definieras då utifrån var ursprungstumören varit belägen.

Hudcancer beror på mutationer i DNA, vilka ofta kan härledas till solens UV-strålar. Men det finns också andra orsaker att det uppkommer, såsom att utsättas för cancerframkallande gifter och att ha sjukdomar som nedsätter immunsystemet.[1] Risken ökar därför av att ha en hudtyp som inte har mycket pigment, dock kan alla oavsett hudfärg drabbas. Men den som är rödhårig eller blond, har fräknar, och som lätt bränner sig i solen, har en mycket större risk än den med mörkare hud. Detta gäller därför också om en person många gånger har bränt sig i solen. Också den som har många födelsemärken har en förhöjd risk.[2]


Det finns flera olikartade tumörtyper som kan orsaka hudcancer. De vanligaste varianterna är basalcellscancermalignt melanomskivepitelcancerkaposis sarkommerkelcellskarcinom, och lymfom i huden.[3] Cancer som uppkommer i melanocyter kallas melanom, tumörer i epidermis basalcellscancer, tumörer i skivepitel skivepitelcancer, och tumörer i neuroendokrina celler neuroendokrina tumörer.[4] Det är mycket sällsynt, men cancer kan undantagsvis också starta i hårsäckar eller hudkörtlar, och dessutom kan sarkom utvecklas i huden. Dessa tumörer, samt merkelcellstumör, lymfom i huden och Kaposis sarkom, står tillsammans för ungefär 1 % av samtliga fall av hudcancer.[5]

Av xenia alpkut - 8 januari 2018 16:04


Vinterkräksjuka orsakas av calicivirus och är en av de vanligaste typerna av magsjuka i Sverige. Man kan få magsjuka av många olika anledningar. För att förebygga smitta är det viktigt med god hygien, framför allt att tvätta händerna noga med tvål och vatten när du har varit på toaletten.


Alla åldersgrupper kan bli smittade av vinterkräksjukan. För barn är kräkningar vanligast symtom medan vuxna oftare får diarré. Vissa personer får aldrig vinterkräksjuka även om de blir utsatta för viruset. Det beror troligtvis på en medfödd motståndskraft.


Vad kan jag göra själv?

Det är viktigt att återställa kroppens vätskebalans genom att dricka mycket. Kroppen tar upp vätskan bäst om du dricker lite i taget och ofta. Om du har svårt att dricka kan du ta vatten teskedsvis. När du känner dig bättre kan du börja äta som vanligt igen, men fortsätt att dricka ofta så länge avföringen är lös.

Om du kräks mycket eller har mycket diarréer förlorar kroppen både vätska och salter. Du kan då dricka vätskeersättning för att ersätta det vatten och de salter som din kropp blivit av med. Du kan köpa vätskeersättning på apotek eller blanda din egen.

Om ditt barn inte vill dricka vätskeersättning, försök med den vätska som barnet vill ha. Håll barnet under uppsikt och håll koll på hens allmäntillstånd och att hen kissar.

Undvik att själv bli smittad

Du kan minska risken för att själv bli smittad genom att:

  • alltid tvätta händerna noga med tvål och vatten, framför allt före måltider och efter toalettbesök.  Det räcker inte att använda handsprit, eftersom handsprit inte påverkar viruset som sprider vinterkräksjuka
  • använda flytande tvål och pappershanddukar på ställen där många samlas, till exempel skolor, förskolor, arbetsplatser och andra offentliga miljöer.
  • undvika att besöka magsjuka personer.

Av xenia alpkut - 7 januari 2018 18:00

Om cancern växer och sprider sig

Om cancertumören inte behandlas växer den så småningom och sprids från slemhinnan in i livmoderhalsens muskelvägg och vidare ut i bäckenet. Cancerceller kan också spridas via lymfbanor till lymfkörtlar i bäckenet. Det är den vanligaste formen av dottertumörer, så kallade metastaser. Spridning kan också ske via blodet till andra organ som lever, skelett och hjärna.

Sju av tio blir helt friska

Varje år får omkring 450 svenska kvinnor diagnosen livmoderhalscancer. Sedan gynekologisk cellprovtagninginfördes i Sverige i mitten av 1960-talet har antalet kvinnor som får livmoderhalscancer halverats. Många kvinnor, ungefär 30 000 per år, får besked om att de har cellförändringar. Av dessa 30 000 behöver ungefär en fjärdedel genomgå någon form av behandling.

Livmoderhalscancer är mycket ovanligt före 25 års ålder. Vanligast är sjukdomen hos kvinnor mellan 30 och 40 år och hos kvinnor över 70 år. Det beror troligen på att dessa äldre kvinnor inte regelbundet har genomgått cellprov. Sju av tio kvinnor blir idag friska från livmoderhalscancer.

Vad beror livmoderhalscancer på?

Ett virus orsakar sjukdomen

Den vanligaste orsaken till livmoderhalscancer är att man någon gång har smittats av en viss typ av HPV, humant papillomvirus. HPV i underlivet är vanligt och sprids genom sex. Hos de allra flesta som blir smittade läker infektionen av sig själv. Men några kvinnor får en bestående infektion som kan leda till skador på celler i livmoderhalsens slemhinna. Cellförändringar kan då uppstå och så småningom utvecklas till cancer.

Det finns mer än hundra olika typer av HPV som kan uppträda på olika ställen i kroppen. Vissa typer orsakar vårtor på händerna och andra gör att man får vårtor i underlivet, så kallade kondylom. De sjukdomarna har inget med cancer att göra. De typer av HPV som kan orsaka cancer är främst HPV 16 och 18. Dessa virus ger inga synliga förändringar och orsakar inga symtom.

Vad ökar risken för livmoderhalscancer?

En bestående HPV-infektion är en förutsättning för att en cancertumör ska utvecklas, men det finns andra faktorer som bidrar. Om man har kraftigt nersatt immunförsvar, har haft upprepade infektioner i slidan eller röker kan det öka risken för att man får livmoderhalscancer.

Hur kan man skydda sig?

Regelbundna cellprov ger bra skydd

Genom att lämna cellprov kan cellförändringar upptäckas och behandlas innan cancer har utvecklats. Eftersom utvecklingen till cancer oftast tar många år finns det goda möjligheter att hinna upptäcka farliga cellförändringar i tid. Alla kvinnor mellan 23 och 50 år bjuds in vart tredje år till gynekologisk cellprovskontroll. Sedan glesas kontrollerna ut till vart femte år och upphör när man fyllt 60. Rutinerna kan variera något beroende på var man bor i landet.

Vaccinationer skyddar också

Man kan även skydda sig genom att vaccinera sig. Vaccinationen skyddar mot virustyperna HPV 16 och 18, som orsakar omkring 70 procent av all cancer i livmoderhalsen. För att ha bäst nytta av vaccinet ska man inte vara smittad med HPV-virus, och därför är det säkrast att bli vaccinerad innan man har börjat ha sex. Vaccination mot HPV ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn.

Även om man blir vaccinerad är det viktigt att fortsätta gå på cellprovskontroller, eftersom vaccinet inte skyddar mot alla virustyper som kan ge livmoderhalscancer.

Kondom ger visst skydd

Eftersom HPV överförs sexuellt kan man delvis skydda sig genom att använda kondom.



Av xenia alpkut - 7 januari 2018 18:00

Allmänt

Cancer i livmoderhalsen, som är den nedre delen av livmodern, utvecklas oftast långsamt under många år. Om man går på regelbundna cellprovskontroller kan cellförändringar som kan leda till cancer upptäckas och tas bort i god tid.

Den vanligaste anledningen till att man får livmoderhalscancer är att man genom sex smittats med ett virus som kallas HPV, humant papillomvirus. Det finns många olika typer av HPV, men det är endast några få som orsakar cancer.

Man kan i viss utsträckning, men inte helt, skydda sig genom att använda kondom. Man kan även vaccinera sig mot ett par av de vanligaste virustyper som orsakar cancern.

De flesta som får livmoderhalscancer blir helt friska igen efter behandling.

Symtom

Det vanligaste symtomet är blödningar från underlivet, som kan komma till exempel när man har samlag. I ett tidigt skede av sjukdomen kan det vara så att man inte har några symtom alls.


Behandling

Om man har livmoderhalscancer kan man bli opererad, eller få strålbehandling i kombination med cytostatika. Ibland kombineras alla tre metoderna.

Behandlingen innebär ofta att livmodern behöver tas bort eller bestrålas. För den som vill bli gravid är det en svår följd av cancerbehandlingen, men om cancern upptäcks tidigt kan det ibland vara möjligt med en mindre operation som bevarar möjligheten att få barn.

När ska man söka vård?

Om man får blödningar när man har samlag eller mellan sina menstruationer, ska man söka vård på en vårdcentral eller hos en gynekolog. Det gäller också om man får blödningar efter att man har slutat ha mens.


Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

 

Vad är livmoderhalscancer?

Två olika sorters cancer i livmodern

Det finns flera olika cancersjukdomar som kan uppstå i livmodern. De två vanligaste är livmodershalscancer och livmoderkroppscancer, som ofta kallas livmodercancer.

De två sjukdomarna är olika på flera sätt inte minst vad gäller åldern då man blir sjuk. Ganska unga kvinnor kan få livmoderhalscancer, medan man mycket sällan får livmodercancer före 40 års ålder.

Vad är cancer?

Människokroppen är uppbyggd av många miljarder celler. För att kroppen ska kunna växa och leva vidare, måste de flesta celler regelbundet ersättas med nya. Det sker genom att cellerna delar sig. När cellen ska dela sig fördubblar den hela sitt innehåll och blir till två celler. Då har en exakt kopia av cellen skapats och den första cellen dör.

Oftast fungerar celldelningen eller så klarar cellens arvsmassa, DNA, själv av att reparera skador som uppstår.

Men någon gång får cellen en skada som den själv inte kan reparera, och den tappar då förmågan att kontrollera sin delning och tillväxt. Det kan leda till att cancer uppstår.

Det som kännetecknar cancerceller är bland annat att de fortsätter att föröka sig okontrollerat samtidigt som de inte dör när deras tid är ute. Ofta klumpar cancercellerna ihop sig och bildar en tumör.

Livmoderhalscancer utvecklas på livmodertappen

Livmoderhalsen är den nedre delen av livmodern. Den går ner i slidan och avslutas med livmodertappen. Livmoderhalsens funktion är att under en graviditet stå emot det ökade tryck som fostret skapar. Under förlossningen vidgas den så att barnet kan komma ut.

Livmoderhalsen och livmodertappen är täckta av två olika celltyper som möts i ett område på livmodertappen. Slemhinnan är där extra känslig för angrepp av bakterier och virus, som kan skada cellerna. Cellförändringar kan då uppstå som så småningom kan utvecklas till cancer.

Cellförändringar brukar indelas i tre grader, lätta, måttliga och svåra. Alla cellförändringar leder inte till cancer utan många läker ut av sig själva. Lätta cellförändringar läker ut oftare än måttliga och svåra.

Livmoderhalscancer utvecklas vanligtvis långsamt genom att cellförändringarna ökar gradvis. Från lätta cellförändringar till en fullt utvecklad cancertumör kan det ta upp till femton år.

Behandling

Om man har livmoderhalscancer kan man bli opererad, eller få strålbehandling i kombination med cytostatika. Ibland kombineras alla tre metoderna.

Behandlingen innebär ofta att livmodern behöver tas bort eller bestrålas. För den som vill bli gravid är det en svår följd av cancerbehandlingen, men om cancern upptäcks tidigt kan det ibland vara möjligt med en mindre operation som bevarar möjligheten att få barn.

När ska man söka vård?

Om man får blödningar när man har samlag eller mellan sina menstruationer, ska man söka vård på en vårdcentral eller hos en gynekolog. Det gäller också om man får blödningar efter att man har slutat ha mens.


Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

 

Vad är livmoderhalscancer?

Två olika sorters cancer i livmodern

Det finns flera olika cancersjukdomar som kan uppstå i livmodern. De två vanligaste är livmodershalscancer och livmoderkroppscancer, som ofta kallas livmodercancer.

De två sjukdomarna är olika på flera sätt inte minst vad gäller åldern då man blir sjuk. Ganska unga kvinnor kan få livmoderhalscancer, medan man mycket sällan får livmodercancer före 40 års ålder.

Vad är cancer?

Människokroppen är uppbyggd av många miljarder celler. För att kroppen ska kunna växa och leva vidare, måste de flesta celler regelbundet ersättas med nya. Det sker genom att cellerna delar sig. När cellen ska dela sig fördubblar den hela sitt innehåll och blir till två celler. Då har en exakt kopia av cellen skapats och den första cellen dör.

Oftast fungerar celldelningen eller så klarar cellens arvsmassa, DNA, själv av att reparera skador som uppstår.

Men någon gång får cellen en skada som den själv inte kan reparera, och den tappar då förmågan att kontrollera sin delning och tillväxt. Det kan leda till att cancer uppstår.

Det som kännetecknar cancerceller är bland annat att de fortsätter att föröka sig okontrollerat samtidigt som de inte dör när deras tid är ute. Ofta klumpar cancercellerna ihop sig och bildar en tumör.

Livmoderhalscancer utvecklas på livmodertappen

Livmoderhalsen är den nedre delen av livmodern. Den går ner i slidan och avslutas med livmodertappen. Livmoderhalsens funktion är att under en graviditet stå emot det ökade tryck som fostret skapar. Under förlossningen vidgas den så att barnet kan komma ut.

Livmoderhalsen och livmodertappen är täckta av två olika celltyper som möts i ett område på livmodertappen. Slemhinnan är där extra känslig för angrepp av bakterier och virus, som kan skada cellerna. Cellförändringar kan då uppstå som så småningom kan utvecklas till cancer.

Cellförändringar brukar indelas i tre grader, lätta, måttliga och svåra. Alla cellförändringar leder inte till cancer utan många läker ut av sig själva. Lätta cellförändringar läker ut oftare än måttliga och svåra.

Livmoderhalscancer utvecklas vanligtvis långsamt genom att cellförändringarna ökar gradvis. Från lätta cellförändringar till en fullt utvecklad cancertumör kan det ta upp till femton år.


Om cancern växer och sprider sig

Om cancertumören inte behandlas växer den så småningom och sprids från slemhinnan in i livmoderhalsens muskelvägg och vidare ut i bäckenet. Cancerceller kan också spridas via lymfbanor till lymfkörtlar i bäckenet. Det är den vanligaste formen av dottertumörer, så kallade metastaser. Spridning kan också ske via blodet till andra organ som lever, skelett och hjärna.

Sju av tio blir helt friska

Varje år får omkring 450 svenska kvinnor diagnosen livmoderhalscancer. Sedan gynekologisk cellprovtagninginfördes i Sverige i mitten av 1960-talet har antalet kvinnor som får livmoderhalscancer halverats. Många kvinnor, ungefär 30 000 per år, får besked om att de har cellförändringar. Av dessa 30 000 behöver ungefär en fjärdedel genomgå någon form av behandling.

Livmoderhalscancer är mycket ovanligt före 25 års ålder. Vanligast är sjukdomen hos kvinnor mellan 30 och 40 år och hos kvinnor över 70 år. Det beror troligen på att dessa äldre kvinnor inte regelbundet har genomgått cellprov. Sju av tio kvinnor blir idag friska från livmoderhalscancer.

Vad beror livmoderhalscancer på?

Ett virus orsakar sjukdomen

Den vanligaste orsaken till livmoderhalscancer är att man någon gång har smittats av en viss typ av HPV, humant papillomvirus. HPV i underlivet är vanligt och sprids genom sex. Hos de allra flesta som blir smittade läker infektionen av sig själv. Men några kvinnor får en bestående infektion som kan leda till skador på celler i livmoderhalsens slemhinna. Cellförändringar kan då uppstå och så småningom utvecklas till cancer.

Det finns mer än hundra olika typer av HPV som kan uppträda på olika ställen i kroppen. Vissa typer orsakar vårtor på händerna och andra gör att man får vårtor i underlivet, så kallade kondylom. De sjukdomarna har inget med cancer att göra. De typer av HPV som kan orsaka cancer är främst HPV 16 och 18. Dessa virus ger inga synliga förändringar och orsakar inga symtom.

Vad ökar risken för livmoderhalscancer?

En bestående HPV-infektion är en förutsättning för att en cancertumör ska utvecklas, men det finns andra faktorer som bidrar. Om man har kraftigt nersatt immunförsvar, har haft upprepade infektioner i slidan eller röker kan det öka risken för att man får livmoderhalscancer.

Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11
12 13 14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2019
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 

SOL

  


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se