Inlägg publicerade under kategorin 11 00 13 Kroppens Anatomi och vårdguiden 177

Av xenia alpkut - Lördag 2 mars 15:00

Vid infektion i de nedre urinvägarna (urinblåsaurinrör) talar man om blåskatarr (cystit), där vanliga symptom är smärtsam urinering, ökad miktionsfrekvens och urinträngningar.

Vid infektion i de övre urinvägarna (njureurinledare) är det fråga om njurbäckeninflammation (pyelonefrit) där vanliga symptom är feber liksom rygg- och buksmärta. Njurbäckeninflammation utvecklas vanligtvis från en blåskatarr, men kan även uppstå till följd av en blodburen infektion som spridit sig.

Smittoämnen för båda typer är främst bakterier, allra vanligast är Escherichia coli, men det är vanligt med andra bakterier också.[1] I mer sällsynta fall kan virus eller svampinfektioner ligga till grund.

Hos äldre och mycket unga barn kan symptom vara vaga eller ospecifika. Urinvägsinfektioner är vanligare hos kvinnor än hos män, och hälften av alla kvinnor drabbas av minst en urinvägsinfektion någon gång i livet och återkommande fall är vanligt. Riskfaktorer är kvinnors kortare urinrör, samlag och tidigare fall av urinvägssjukdom i släkten. Hos unga friska kvinnor kan diagnos ofta ställas baserat enbart på symtomen, medan det är svårare att ställa diagnos hos dem med vaga symtom. Bland annat kan bakterier påvisas i urinen (bakteriuri) utan att det föreligger någon infektion. I mer komplicerade fall eller vid misslyckad behandling tas urinprov för bakterieodling. Bland dem som ofta drabbas av infektion kan antibiotika i låga doser ges i förebyggande (profylaktiskt) syfte.

I okomplicerade fall är det möjligt att behandla urinvägsinfektioner med en kort antibiotikakur, även om det oftare ställs mot risken för resistens mot många av de antibiotika som används. I komplicerade fall kan en längre antibiotikabehandling eller till och med behov av intravenösa injektioner av antibiotika krävas. Om symptomen inte förbättrats inom två till tre dagar krävs vidare diagnostik. Hos kvinnor är urinvägsinfektioner den vanligaste formen av bakteriell infektion, och cirka 10 % utvecklar urinvägsinfektioner varje år. Blåskatarr är i de flesta fall ofarlig annat än för män och gravida kvinnor och läker i upp till 50% av fallen av sig själv utan medicinsk behandling.

ANNONS
Av xenia alpkut - Fredag 1 mars 15:15


Bulimi är en ätstörning som innebär att du hetsäter och sedan försöker göra dig av med maten, till exempel genom att kräkas eller använda laxermedel. Bulimi kan orsaka psykisk ohälsa och allvarliga kroppsliga skador om du inte får behandling. De flesta som får behandling blir friska.


Här kan du läsa om bulimi, eller bulimia nervosa som sjukdomen heter på medicinskt språk. Om du är förälder eller närstående till någon som har en ätstörning kan du läsa mer här

Hur vet jag att jag har bulimi?

Det kan ta tid att utveckla en ätstörning, och ibland kan det vara svårt att veta när det har blivit en sjukdom. Du har bulimi om du har några av de här besvären:

  • Du äter ofta och återkommande på ett okontrollerat sätt som gör att du får i dig stora mängder mat på kort tid. Det kallas för hetsätning. Maten som du hetsäter är ofta sådan mat som du annars försöker undvika, till exempel sådant som innehåller mycket socker, salt och fett.
  • Efter du har hetsätit gör du dig av med det du ätit genom att till exempel kräkas, ta laxerande medel, fasta eller träna hårt.
  • Du plågas ofta av ångest och känner äckel, skuld och skam inför ditt beteende.

Om du känner igen dig i beskrivningarna ovan, kan du ha bulimi eller någon annan ätstörning. Då är det viktigt att du söker professionell hjälp. Ju tidigare du söker vård desto bättre. Det finns bra hjälp att få.


Vanligt att dölja problemen

Om du skäms mycket över ditt beteende kan du försöka dölja problemen och låtsas att allt är bra. Du kanske börjar isolera dig för att ingen ska förstå vad du håller på med. Då kan det dröja onödigt lång tid innan du söker hjälp.

Om beslutet att söka hjälp känns stort och svårt kan det vara bra att börja med att prata med någon som du har förtroende för. Läs mer om vad du kan göra i kapitlet om att söka vård.

ANNONS
Av xenia alpkut - Torsdag 21 feb 13:00


Ny forskning visar att ett av tre fall av Alzheimers sjukdom skulle kunna förebyggas. Forskarna har sammanställt olika riskfaktorer såsom brist på motion, depression och dålig utbildning som de menar ökar risken för sjukdomen. En kommande studie från Sverige och Finland bekräftar även detta.

Forskningen publicerades i tidskriften The Lancet Neurology och enligt forskarna på Cambridge kan en tredjedel av fallen av Alzheimers sjukdom härledas till livsstilsfaktorer som skulle kunna åtgärdas, såsom brist på motion, övervikt och rökning. Till exempel har personer som inte tränar regelbundet 82 procent större risk att utveckla demens enligt studien.

Antalet fall av Alzheimers kan minskas

Forskarna menar att en minskning av dessa faktorer skulle ha en stor påverkan på antalet framtida fall av Alzheimers. Genom att förminska varje riskfaktor med 10 procent skulle nästan nio miljoner fall av sjukdomen kunna undvikas fram till år 2050.

Maria Eriksdotter är professor i geriatrik på Karolinska Institutet och ser positivt på studien.

 




Antalet fall av Alzheimers kan minskas


Forskarna menar att en minskning av dessa faktorer skulle ha en stor påverkan på antalet framtida fall av Alzheimers. Genom att förminska varje riskfaktor med 10 procent skulle nästan nio miljoner fall av sjukdomen kunna undvikas fram till år 2050.


Maria Eriksdotter är professor i geriatrik på Karolinska Institutet och ser positivt på studien.


– Det är jättespännande, ju mer vi lär oss om riskfaktorerna desto mer kunskap får vi om hela sjukdomen också. Vilket kan leda till att vi får bättre behandlingsmetoder.


Studien behöver bevisas


Studien är en populationsbaserad observationsstudie där man har samlat resultat från andra liknande studier. Maria Eriksdotter menar dock att för att visa att positiv påverkan på olika riskfaktorer verkligen minskar insjuknandet i Alzheimers måste studier göras under mer kontrollerade förhållanden.


– Fynden från observationsstudier behöver bevisas med behandlingsstudier där en grupp får åtgärder mot riskfaktorerna medan den andra lever som vanligt.


Unik studie presenteras på onsdag


Just en sådan studie ska nu på onsdag presenteras på Alzheimer’s Association International Conference i Köpenhamn. Studien har gjorts i samarbete med Karolinska Institutet och flera finska universitet och har utförts av bland annat Miia Kivipelto, även hon professor på Karolinska Institutet.


– Det här är den största och längsta studien vi har utfört på området, berättar hon.

 

Klart positiva effekter

Studien utfördes under två år med 1260 personer. Den behandlade gruppen fick hjälp med diet, fysisk aktivitet, kostråd och minnesträning, samt behandling av blodtryck och kolesterol. Medan den andra gruppen fick leva som vanligt. Resultatet visade att den behandlade gruppen fick klart positiva effekter.


– Vi har haft minnestest som visar att den kognitiva funktionen var mycket bättre jämfört med de som inte fick intervention. Dålig kognition innebär en risk för Alzheimers och det är första gången man har kunnat visa detta.


Den här studien bekräftar alltså den brittiska studiens resultat och befäster uppfattningen att Alzheimers är något som till viss del kan förhindras med en hälsosammare livsstil.


Många frågetecken kvar

Dr Simon Ridley, chef för forskningsavdelningen på Alzheimer Research UK säger till BBC att det fortfarande finns mycket att lära sig om sjukdomen.


– Även om ålder är den största riskfaktorn för de flesta fall av Alzheimers finns det en mängd livsstils- och hälsofaktorer som kan öka eller minska en persons risk för att utveckla sjukdomen. Dock kan vi fortfarande inte till fullo förstå mekanismerna bakom hur dessa faktorer är kopplade till uppkomsten av Alzheimers.


Maria Eriksdotter menar att studier av de här slagen kan ha en positiv effekt för att minska utbredningen av Alzheimers i världen.



– Om många läser den här typen av studier så kan de se att det är viktigt att påverka sin livsstil och leva mer hälsosamt vilket i sin tur förhoppningsvis kan sänka antalet fall av Alzheimers.

Av xenia alpkut - Torsdag 7 feb 00:00

2015 opererades radiojournalisten Stina Näslund, 49, för vattenskalle.

Ingreppet räddade hennes liv, men snart märkte Stina att något inte stod riktigt rätt till.

Hon hade drabbats av hjärntrötthet.

– Jag har fått lov att inse att jag är annorlunda.


Hemma i Stinas lägenhet i Gröndal är väggarna täckta av konstverk. Hennes mamma hade ett konstgalleri, berättar hon. Det kreativa uttryckssättet har alltid legat radiojournalisten varmt om hjärtat.

Men sommaren 2015 hände något som inte bara äventyrade hennes liv - utan också hennes förmåga att fantisera.

Stina trodde att hon var utbränd

Det började med typiska symtom på utmattning. Det hade varit en intensiv vår. Stina hade jobbat som producent för Kropp & själv i P1, startat upp en kvällskurs i radiojournalistik och rest till USA för att hälsa på sin dotter.

- Jag tolkade in alla symtom i utbrändhet, vi hade precis gjort ett radioprogram om det också. Jag till och med sa det till alla: ”Jag håller på att gå in i väggen”.

Hennes sovvanor förändrades, huvudet gjorde ont och hon kände sig stressad..

– Familjen tyckte att jag var så tråkig som somnade i soffan när vi tittade på tv. Jag var så himla trött. Sedan började jag vakna mitt i natten med ont i huvudet. På morgon efter frukost så fick jag ångest, som att en stor jättehand kramade runt hjärtat.

Tider flöt ihop för Stina och hon glömde bort vad hon skulle göra - symtom som inte är helt olika dem vid utbrändhet.

Stina började avsäga sig ansvaret för saker utanför jobbet. Tillsammans med familjen åkte hon upp till sommarstugan i Hudiksvall. Där skulle hon vila upp sig under semestern.

– Jag har alltid varit bra på att balansera det hektiska livet med att ta det lugnt, men det hjälpte inte.

Fick åka akut till hjärnkirurgen

Under semestern blev symtomen värre, trots att hon försökt skala bort stressiga moment och ta hand om sig själv.

– Jag var ute och sprang en dag och då kändes det plötsligt som att en stor hand tryckte mig mot marken, jag hade ingen energi kvar i kroppen. Jag försökte spela tennis men kunde inte kasta upp bollen, kunde inte räkna ut de enklaste tal och visste inte vart på planen jag skulle stå - jag började bli dement helt enkelt. Och så började jag kissa på mig.

En helgmorgon i slutet av juli vaknade Stina med ett illamående.

– Jag tuppade av och kräktes, jättemycket, berättar hon.

Hon kunde inte äta. Hennes man reagerade och snackade ihop sig med Stinas barndomsvän, som är läkare. De räknade ihop symtomen och konstaterade snabbt att de borde åka in till sjukhuset. 


Av xenia alpkut - Onsdag 6 feb 14:43

Folkhälsomyndigheten har bekräftat ytterligare 30 fall av ehec kopplade till det stora utbrottet i mitten av juli. Totalt handlar det om knappt 80 bekräftade fall av smittan. Antalet ehec-infektioner, enterohemorragisk E. coli-infektion, har ökat sedan i juli och enligt Folkhälsomyndigheten rör det sig om ett nationellt utbrott.

– Störst antal fall finns i Västra Götaland och Uppsala som det ser ut nu, säger Britta Björkholm på Folkhälsomyndigheten.

Tidigare har Cecilia Jernberg, mikrobiolog på Folkhälsomyndigheten i ett pressmeddelande konstaterat att det aktuella utbrottet ser ut att vara ett av de största utbrotten av ehec som vi haft i Sverige.

Kan orsaka blodiga diarréer

Tarmbakterien ehec kan orsaka blodiga diarréer och i vissa fall allvarliga komplikationer som kan leda till njursvikt. Bland det 50-tal som smittats finns både barn och vuxna, och ytterligare ett femtiotal personer misstänks vara drabbade.

En sammanställning av inrapporterade fall visar att majoriteten av de smittades kommer ifrån Uppsala län och Västra Götaland. Eftersom den aktuella typen av ehec har spridit sig till olika delar av landet tror Folkhälsomyndigheten att det rör sig om en livsmedelsburen smitta. Lokalt tror man även att smittan kan ha överförts från person till person via badvatten.

Berörda smittskyddsenheter, kommuner, samt Livsmedelsverket och Statens veterinärmedicinska anstalt, arbetar nu för att utreda utbrottet och framför allt försöka identifiera smittkällan och förhindra fortsatt spridning.


Producerar ett gift i kroppen

Många av de symtom man upplever orsakas av att EHEC producerar ett gift som påverkar kroppen.

En allvarlig faktor är att EHEC är mycket smittsamt vilket gör att man från berörda myndigheter och vårdens sida är angelägna om att begränsa smittospridningen.

Ehec - symtom

EHEC-smittan kan spridas via kontakt med (främst) nötkreatur eller deras gödsel, via livsmedel eller förorenat vatten. I det aktuella fallet misstänker man alltså livesmedel men utbrott har även uppkommit till exempel på badplatser där avloppsvatten runnit ut och människor har badat och då fått bakterier i sig.

Vanligtvis insjuknar man efter tre till fyra dygn men det förekommer även att det tar både kortare och längre tid innan ett utbrott visar sig.

En av de främsta symtomen är diarréer, blodiga eller oblodiga. Du kan även få magkramper, illamående och kräkningar. Det påverkar alltså magtrakten men i vissa fall förekommer även feber.



Sjukdomen (som ofta drabbar barn) kan gå över inom en vecka men i vissa fall uppstår HUS (hymolytiskt uremiskt syndrom) som skadar njurarna och leder till njursvikt, något som är mycket allvarligt och ofta kräver intensivvårdsbehandling och dialys.

Av xenia alpkut - Tisdag 22 jan 15:22


Sammanfattning

Allmänt

Ett bråck, aneurysm, på stora kroppspulsådern i magen innebär att ett avsnitt av pulsådern vidgas. Det kan göra att kärlväggen försvagas. De flesta som får ett sådant bråck har inga besvär av det, men om bråcket brister är det livshotande eftersom man får inre blödningar.


Riskfaktorer för att få sjukdomen ökar om man

  • röker
  • har nära släktingar som har eller har haft sjukdomen
  • har kärlkramp i hjärtat eller benen
  • har högt blodtryck
  • äter ohälsosam mat
  • har bukfetma.

Fler män än kvinnor får pulsåderbråck och sällan före 60 års ålder. Pulsåderbråck är inte en lika vanlig kärlsjukdom som hjärtinfarkt eller stroke.

Att inte röka är särskilt viktigt eftersom det är vanligare att rökare får kroppspulsåderbråck än icke-rökare. Kvinnor som röker har nästan dubbelt så stor risk att få sjukdomen jämfört med män som röker. Att sluta röka minskar också risken för att ett pulsåderbråck i magen blir större.

Bukfetma och ohälsosamma kostvanor är andra viktiga orsaker till att sjukdomen kan utvecklas. Det finns även en ärftlig komponent, så om man har föräldrar eller syskon med sjukdomen är risken klart förhöjd.

I alla landsting och regioner kallas alla män vid en viss ålder, oftast vid 65, till en ultraljudsundersökning för att tidigt upptäcka pulsåderbråck i magen.


Symtom

För det mesta kan man inte själv känna ett pulsåderbråck i magen. Men om bråcket växer ovanligt snabbt kan man kanske känna att det gör ont, känns ömt eller pulserar i magen.

När bråcket brister får man ofta plötsligt smärtor i magen eller nedre delen av ryggen. På grund av blödningen från stora kroppspulsådern kan man samtidigt komma i ett chocktillstånd. Då blir man blek, kallsvettig, får hög puls och svimmar kanske.

Behandling

Man kan leva med ett måttligt stort pulsåderbråck i magen med minimal risk om det kontrolleras regelbundet. Om bråcket växer i storlek till en viss gräns opereras man oftast förebyggande för att undvika en bristning.

Om bråcket brister är det viktigt att snabbt komma till sjukhus och bli opererad.

När ska man söka vård

Om man misstänker att man har bråck på stora kroppspulsådern i magen kan man ringa sjukvårdsupplysningen eller kontakta en vårdcentral.


Man ska ringa 112 om man själv eller någon annan får symtom som skulle kunna bero på brustet pulsåderbråck.

Av xenia alpkut - Torsdag 10 jan 11:30

 

Bråck på magmunnen


Halsbränna – magsaftsreflux


Halsbränna, eller magsaftsreflux som det också kallas, orsakas av att den övre magmunnen inte kan hålla helt tätt utan släpper igenom en del magsaft från magsäcken upp till matstrupen.

Ungefär en femtadel av Sveriges befolkning har återkommande besvär med halsbränna och tar ibland medicin mot detta. Sjukdomen är nästan alltid ofarlig men obehaglig och behandlingsbar.


Viktigt att förstå

För att kunna vara delaktig i vården och ta beslut är det viktigt att förstå informationen man får av vårdpersonalen. Man kan ställa frågor om man inte förstår, eller be att få informationen utskriven för att läsa den i lugn och ro.

Man har rätt att få tolkhjälp om man inte talar svenska. Man kan också ha rätt att få tolkhjälp om man har en hörselnedsättning.


Vad händer i kroppen?


Halsbränna beror ofta på magsaftsreflux

Halsbränna innebär vanligtvis att man har sura uppstötningar, eller någon typ av smärtor bakom bröstbenet. Sjukdomen kallas också för magsaftsreflux. På medicinskt språk heter det gastroesofageal refluxsjukdom. Gastro står för magsäck och esofagus betyder matstrupe.

Sjukdomen är nästan alltid ofarlig och det finns bra behandling att få.

Har man mycket refluxbesvär är det viktigt att få behandling. Man kan annars få en inflammation i matstrupen, vilket bland annat kan orsaka förträngningar i matstrupen. Då kan man få svårt att svälja och smärta bakom bröstbenet.

Vad är reflux?

Reflux betyder återflöde och innebär att den övre magmunnen inte kan hålla helt tätt utan släpper igenom en del magsaft från magsäcken upp till matstrupen.

Matstrupen transporterar maten

Matstrupen är formad som en mjuk slang och går från munnen genom ett hål i diafragman ner till magsäcken. Diafragman kallas också för mellangärdesmuskeln. Matstrupens viktigaste uppgift är att transportera maten från munnen till magsäcken. I övergången mellan matstrupe och magsäck finns den övre magmunnen.


Vad är reflux?

Reflux betyder återflöde och innebär att den övre magmunnen inte kan hålla helt tätt utan släpper igenom en del magsaft från magsäcken upp till matstrupen.

Matstrupen transporterar maten

Matstrupen är formad som en mjuk slang och går från munnen genom ett hål i diafragman ner till magsäcken. Diafragman kallas också för mellangärdesmuskeln. Matstrupens viktigaste uppgift är att transportera maten från munnen till magsäcken. I övergången mellan matstrupe och magsäck finns den övre magmunnen.

Bråck i diafragman

Den övre magmunnen är en slags ventil som tillåter att maten passerar ner till magsäcken, men förhindrar att maginnehållet backar tillbaka upp till matstrupen. Den övre magmunnen är aldrig helt tät, och det gör att maginnehåll ändå kan komma tillbaka upp i matstrupen.


Om man har ett bråck i diafragman är det vanligt att funktionen i övre magmunnen blir försämrad.  Det kan leda till att man får refluxbesvär. Ett bråck är när muskulaturen i diafragman är försvagad, vilket gör att hålet i diafragman där matstrupen passerar blir förstorat. Då kan den nedersta delen av matstrupen och en del av magsäcken pressas upp i brösthålan igenom det förstorade hålet. Bråcket i sig är ofarligt, och om det inte ger besvär behöver man inte göra något åt det. Diafragmabråck kallas också för mellangärdesbråck, hiatusbråck eller glidbråck.

 



https://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Halsbranna---magsaftsreflux-/



Av xenia alpkut - 19 december 2018 14:47

Levern är kroppens största körtel och det näst största organet i vår kropp efter huden.

Tillsammans med gallblåsan och bukspottskörteln bildar dessa tre organ ett mycket viktigt maskineri i vår kropp.

Levern har flera viktiga uppgifter

Bland annat bildas en stor mängd kemiska ämnen som är viktiga för kroppens matsmältning. Du hittar levern, som delvis är skyddad av revbenen, upptill i högra delen av bukhålan. 

En fascinerande detalj är att levern har en förmåga att växa ut igen. Du skulle med andra ord kunna ta bort halva levern och efter ett tag så växer den oftast ut till normal storlek igen. Levern innehåller mycket blod därför att en stor mängd blod (en fjärdedel av allt blod hjärtat pumpar ut) passerar levern genom två blodkärl, portådern och leverartären. Portådern transporterar blod med näringsämnen och leverartären transporterar syrerikt blod till levern.

 

Levern är knuten till många vitala funktioner och leversjukdomar kan ha dödlig utgång

Levern lagrar inte bara sockret som vår kropp behöver utan tar även hand om skadliga ämnen och oskadliggör dessa. Många läkemedel bryts ned i levern. I levern lagras också vitaminer, förråden av vitamin A och B12 kan räcka i några år, medan vitamin D-förråden räcker någon månad. 

Portådern och leverartären går in i levern via leverporten. Framför leverporten hittar du gallblåsan som i viss mån är integrerad med levern. 


Gallan hjälper tarmarna att finfördela fett från maten

Gallan, som tillverkas i levern, är en gul vätska och vars uppgift är att hjälpa tarmarna finfördela fettet från maten. Gallan samlas och koncentreras i gallblåsan. Gallan innehåller syror, hormoner, vatten, salter och gallfärgämnen och förs till gallblåsan från levern via en av två grenar. Den andra grenen leder ut i tunntarmens översta del, tolvfingertarmen. Det finns en liten ringmuskel vid mynningen som hindrar gallan från att komma in i tolvfingertarmen annat än i samband med att vi äter. Längre ned i tarmen sugs gallsalterna upp och förs tillbaka till levern, och kan återanvändas.

Vid vissa lever- och gallvägssjukdomar blir huden och ögonvitorna gulfärgade (gulsot). Det beror på att bilirubin läcker från gallvägarna till blodet. Bilirubin är en nedbrytningsprodukt från uttjänta röda blodkroppar.

Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11
12
13 14
15 16 17 18 19 20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2019
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se