Inlägg publicerade under kategorin 11 00 13 Kroppens Anatomi och vårdguiden 177

Av xenia alpkut - 3 november 2018 00:15

Smärta i axlar och skuldror är ett av de vanligaste problemen för personer med ryggmärgsskada. Det beror till stor del på den ökade belastningen när man använder rullstol eller går med gånghjälpmedel. Dessutom kan musklerna runt skuldran vara försvagade på grund av ryggmärgsskadan, vilket kan leda till instabilitet och ytterligare öka risken för överbelastning. För att förhindra att smärta uppstår, är det viktigt att bevara så bra rörlighet och styrka som möjligt. Om smärta ändå uppstår är det viktigt med snabb diagnosticering och behandling. I detta avsnitt kommer vi gå igenom anatomi, orsaker till smärta, riskfaktorer, förebyggande åtgärder, undersökning och behandling.


NÄR SKA JAG SÖKA HJÄLP?

Skuldersmärta ska alltid tas på allvar och vi rekommenderar att söka hjälp så snart smärta uppstår. Kontakta en fysioterapeut för bedömning. Om ett trauma har hänt, t.ex fall, och du befarar skelettskada ska du akut kontakta läkare för röntgen. Vanligtvis gör fysioterapeuten en undersökning och utvecklar ett behandlings- och träningsprogram. Sedan bokas tider för behandling och uppföljning. De allra flesta smärtsyndrom i skuldran blir avhjälpta med fysioterapeutisk behandling och en träningsperiod på ca 1-3 månader.

Undersökningen börjar med anamnes (patientens berättelse) där bakgrundsinformation och händelseförlopp tas upp. Det inkluderar t.ex hur och när smärtan startade, vad som framkallar/lindrar smärtan, tidigare skuldersmärta och eventuell behandling, och nuvarande träning. Det kan vara bra att tänka över de sakerna innan undersökningen. Undersökningen varierar sedan något beroende på anamnesen men innehåller vanligtvis inspektion av sittställningen, skulderposition, aktiv rörlighet och symmetri. Rullstolsteknik, förflyttningsteknik och hantering av eventuellt gånghjälpmedel bedöms, liksom rörlighet och styrka. Slutligen görs specifika tester för diagnosticering.

Röntgen kan vara befogat vid diagnostiska problem, den påbörjade behandlingen inte har effekt eller om det har förekommit trauma. Slätröntgen (vanlig röntgen) är bra för att se skelettförändringar som artros, luxation eller frakturer. Magnetresonanstomografi (MR) används för att tydliggöra mjukdelar som vid misstänkt impingement eller ruptur. Ultraljud kan även användas som ett komplement till den fysikaliska undersökningen för bedömning av muskler, senor och nerver.

ANNONS
Av xenia alpkut - 22 oktober 2018 09:30

Artros eller osteoartrit är en inflammatorisk ledsjukdom som kännetecknas av att en eller flera leders brosk successivt bryts ned (degenererar).[6] Sjukdomen kallades tidigare för "ledförslitning", men denna benämning är numera ifrågasatt. Forskning under 2000-talet pekar mot att artros inte är relaterat till långsiktigt/successivt ledslitage, och att människor med måttlig fysisk aktivitet inte löper större risk för artros än andra.[3]

Artros drabbar cirka var fjärde person i Sverige över 45 år, vilket motsvarar cirka 1 miljon människor.[7] Fem procent av alla individer mellan 35-54 år uppskattas ha observerbara (på röntgen) tecken på artros. Sjukdomsfrekvensen ökar med åldern.[3]

ANNONS
Av xenia alpkut - 18 oktober 2018 00:00


Kiropraktik är en behandling främst mot ryggbesvär. Den som utför behandlingen kallas för kiropraktor. Kotknackare är en gammal och nedsättande term som sällan används numera.

Behandlingen utförs främst med händerna (ordet kommer från grekiskans chiro = händer, praktos = att göra) med syftet att återställa normal funktion i ryggraden. Antalet behandlingar som ordineras beror på vilka besvär man har och hur länge man har haft dem. Kiropraktik omfattar främst diagnostik, behandling, rehabilitering och förebyggande av smärtor i ryggen.

Kiropraktiken är till del etablerad inom den västerländska vården och arbetar parallellt eller integrerat med denna i många länder, däribland Sverige. I flertalet länder är det dock fortfarande ett kontroversiellt[1] yrke med ena foten i alternativmedicinen och andra i manuell terapi. Kiropraktiken ingår numera i Världshälsoorganisationens organ för medicinsk vetenskap, CIOMS.


Kritik har framförts med argumenten att det saknas vetenskapligt stöd och välgjorda studier för metoden.[1][2] Det finns inte någon dokumenterad effekt på andra åkommor än muskuloskeletala besvär.[3] Kiropraktikens behandlingsmetoder har viss vetenskaplig grund för smärtor i nedre delen av ryggen.[3][4][5] Det finns visst vetenskapligt stöd även för effekt vid nackrelaterad huvudvärk och yrsel samt vissa smärtbesvär i extremiteter.[3][6], men full konsensus råder ej om detta.[7]

Av xenia alpkut - 16 oktober 2018 15:30

     

Celler, vävnader och hud

Den fantastiska kroppen

Människokroppen är en finurlig skapelse. Den består av ungefär 100 biljoner celler som var och en är en liten levande enhet. Alla dessa celler har bildats genom att den befruktade äggcellen delats gång på gång. Först blev det två celler, sedan fyra, därefter åtta och så vidare. Om detta bara fick hålla på skulle människan bestå av en stor cellklump.

Istället börjar fostrets celler specialiseras på ett tidigt stadium. Alla celler behåller samma grundstruktur och samma arvsmassa, men några blir experter på att röra sig, medan andra exempelvis tar emot information, sköter fortplantning eller ämnesomsättning. Tack vare det bildas olika vävnader, som i sin tur bygger upp olika organ. Organen samarbetar med varandra för att få kroppen att fungera så bra som möjligt.

 

 


 Många djur är uppbyggda på ungefär samma sätt som människan. Det som gör oss annorlunda är att den mänskliga hjärnan är mer utvecklad.¨

 


Cellen är grunden till allt liv

De enklaste formerna av liv består av en enda cell. Amöban är ett exempel på en organism där den enda cellen ensam sköter alla funktioner. Hos flercelliga organismer, som människan, kan cellerna se ganska olika ut och ha olika uppgifter, men de har ändå en gemensam uppbyggnad.


Cellens inre kallas cytoplasma eller cellsaft. Cytoplasman är geléaktig och innehåller mest vatten med lösta äggviteämnen, kolhydrater, fetter och salter. Cytoplasman omges av en tunn hinna som kallas cellmembran. I cytoplasman finns cellens kärna som innehåller arvsmassan. Vår arvsmassa bildar 46 kromosomer, och innehåller bruksanvisningar för alla kemiska processer som sker i cellen. I cytoplasman finns även små delar som kallas organeller. Organellerna kan liknas vid kroppens organ i mindre format. De sköter till exempel cellens andning och ämnesomsättning.

Av xenia alpkut - 20 september 2018 12:52

En separation eller skilsmässa kan vara svår för alla inblandade. Som föräldrar är det viktigt att försöka samarbeta kring barnen och ge dem stöd.

Hitta i artikeln




Här får du råd om vad du kan tänka på för att de ska bli så bra som möjligt för barnen. Du får också råd om det praktiska livet efter separationen vad gäller till exempel vårdnad och ekonomi, och hur ni gör om ni inte kommer överens.



Alla separationer är olika

Alla skilsmässor och separationer är olika. En del separerar efter en längre tid av svårigheter och konflikter. Andra har haft det bra tills något plötsligt händer. Vissa separationer går snabbt, andra drar ut på tiden.

Omständigheterna kring separationen kan spela en roll för hur du mår och för hur lång tid det tar att finna dig i det som har hänt. Det kan till exempel vara lättare om båda är överens, och svårare om den ena parten plötsligt vill att ni inte lever tillsammans för att hen har träffat en annan.

En del kan umgås som vänner efter separationen. För andra kan konflikter pågå och blossa upp långt efteråt. Det kan då vara mycket svårt att samarbeta kring barnet eller barnen.

I parrelationer där en eller båda har varit våldsamma blir det ofta värre i samband med separationen. Det är viktigt att planera för hur både ni som vuxna och barnen kan vara säkra. Ingen ska behöva utsättas för våld, och det finns hjälp att få från socialtjänst och polis.


Hjälp och stöd i relationen innan separationen är bestämd

Om ni ännu inte helt har bestämt er för att separera kan ni få stöd i familjerådgivning. Familjerådgivningen kan ge stöd om någon av er funderar över separation, om ni har bestämt er eller om ni redan har separerat. Alla kommuner erbjuder sådana samtal.

Ni kan också få samtalsbehandling hos privatpraktiserande terapeuter eller hos Svenska kyrkan.

Kan ta tid att acceptera separationen

För många barn och vuxna innebär separationen en kris, som är mer eller mindre djup och långtgående. Du kanske känner dig avvisad eller kränkt av din tidigare partner. Det kan också väcka känslor av sorg och ilska.

Som vuxen kan du också känna dig glad och lättad över att du har genomfört separationen, och avslutat ett förhållande som kanske var dåligt för både barn och föräldrar.

Vilka känslor du än har så kan det ta tid för både barn och vuxna att acceptera förändringarna och att hitta former för det nya livet.



Berätta för barnet om separationen

När beslutet om separationen är fattat är det bra att berätta det för barnet så snart som möjligt, så att hen inte får höra det av någon annan. Kanske har barnet också anat att en separation var på gång, och då är det ofta bättre att få klara besked än att leva i ovisshet.

Exakt hur ni ska berätta beror på barnets ålder och mognad. Barn som går i skolan kan lättare föreställa sig vad en separation kan innebära. För yngre barn blir det kanske verkligt först när uppbrottet sker.

Berätta för barnet vad som händer

Du kan berätta ensam eller tillsammans med den andra föräldern. Det viktiga är att du ger barnet möjlighet att förstå vad som händer, att reagera och att ställa frågor.

Berätta att det inte beror på barnet

Det är viktigt att berätta för barnet att separationen inte beror på hen. En del barn kan se sig själva som orsak, i ett försök att göra separationen mer begriplig. Det är bra att förklara att ni alltid kommer att fortsätta att vara föräldrar båda två. Men att det kommer att bli annorlunda för barnet att inte bo med båda föräldrarna hela tiden.


Om den som du separerar från inte är förälder till barnet är det viktigt att tänka igenom hur du tror att den fortsatta kontakten med barnet kommer att vara. Berätta om det så ärligt som möjligt. För ett barn kan en styvförälder vara lika viktig. Om ditt barn dessutom har varit med om att vuxna flyttar isär förut kan det göra det extra svårt.

Av xenia alpkut - 8 september 2018 00:30

 


Detta är en patientinformation från Sveriges främsta och mest omfattande kunskapsstöd för hälso- och sjukvårdspersonal. Medibas underlättar för läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal att erbjuda uppdaterad och säker vård i en pressad klinisk vardag. Medibas är obundet och uppdateras kontinuerligt för att ge användaren direkt tillgång till aktuella riktlinjer och kliniskt relevant forskning.



Vad är mellanörekatarr?



Katarr används av många som beteckning på ett tillstånd med vätskeansamling i mellanörat (sekretorisk eller serös otit), det vill säga på insidan av trumhinnan. Vätskan är antingen tunnflytande eller tjockare men det föreligger ingen bakterieinfektion, bara en irritation som vårdpersonalen kallar inflammation.

Mellanörat är förbundet med svalget via örontrumpeten (tuba Eustachii). Den här förbindelsen har bland annat betydelse för utjämning av tryckskillnader mellan utsidan av örat och mellanörat. Om örontrumpeten är trång eller eventuellt tillstängd uppstår det undertryck i mellanörat. Detta kan leda till att slemhinnan i mellanörat inflammeras och det bildas vätska. När mellanörat fylls med sådan vätska dämpar det rörelserna i trumhinnan. Resultatet blir nedsatt hörsel.


I allmänhet är det sekret och snor i näsan som stänger till örontrumpeten. Vätska i mellanörat (serös otit) utvecklas därför efter förkylningar eller öroninflammationer. Ibland går det emellertid inte att påvisa någon sådan orsak till sjukdomen.

Av xenia alpkut - 8 september 2018 00:15

Svenska kvinnor vittrar sönder när de blir gamla. 
Benskörhet är en av våra stora – men dolda – folksjukdomar. 

– Oftast upptäcker man inte att man har benskörhet förrän man får sin fraktur, säger Mattias Lorentzon, professor i geriatrik.


Många äldre, främst kvinnor, är bensköra utan att veta om det. Kvinnors skelett byggs framför allt upp under de första 20 levnadsåren. Hos män fortsätter uppbyggnaden ytterligare några år och de får oftast högre bentäthet än kvinnor. De flesta behåller sedan i stort sett sin benmassa upp till 50 års ålder.

I samband med kvinnans klimakterium minskar sedan mängden kvinnligt könshormon, östrogen, i kroppen, vilket ökar nedbrytningen av ben. Efter 50 års ålder börjar kvinnor förlora stora mängder benmassa och bentätheten minskar som mest de tio första åren efter klimakteriet. 

Tappar efter menopausen

Därefter avtar processen något och bentätheten minskar sedan med en till två procent per år. 

– Alla tappar bentäthet. Men speciellt efter menopausen tappar kvinnor väldigt mycket och det sker en accelererad benförlust, säger Mattias Lorentzon, professor i geriatrik vid Sahlgrenska akademin och överläkare i geriatrik vid Sahlgrenska universitetssjukhuset samt Mölndals sjukhus.


Benskörhet – osteoporos – orsakar varje år mellan 70 000 och 80 000 benbrott i Sverige. Majoriteten – två tredjedelar – av dem som drabbas är kvinnor. Männen är överlag äldre och sjukare när de drabbas. 

Svenska kvinnor toppar listan och är mest bensköra i hela världen. I 70-årsåldern är drygt var tredje kvinna och var sjätte man i Sverige benskör.


Av xenia alpkut - 7 september 2018 09:00

Huntingtons sjukdom (HS) är en ärftlig, fortskridande neurologisk sjukdom. Den leder till en kombination av motoriskakognitiva och psykiatriska symtom. Vanligtvis debuterar sjukdomen mellan 30 och 50 års ålder.

Sjukdomen har fått sitt namn efter den amerikanske läkaren George Huntington, som beskrev den 1872. Redan på 1500-talet hade sjukdomen beskrivits som en danssjuka (chorea av grekiska choreia, dans) på grund av de ofrivilliga rörelser den kan medföra. Länge kallades den för Huntingtons chorea eller Chorea Huntington och på svenska för "Danssjuka". Numera används benämningen Huntingtons sjukdom, eftersom de ofrivilliga rörelserna bara är ett av flera symtom.


Det finns inga säkra uppgifter på hur många personer i Sverige som har HS men uppskattningsvis rör det sig om ca 1000 personer.[1] Den förekommer lika ofta hos män som hos kvinnor.


Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11
12
13 14
15 16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2019
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se