Inlägg publicerade under kategorin 11 00 13 Kroppens Anatomi och vårdguiden 177

Av xenia alpkut - Onsdag 20 mars 00:15

Till dig som ska bli stamcellsdonator 

DON002 

Benmärg och stamceller 

Benmärg finns i skelettets märghålor, där stamcellerna bildar blodets celler. Från benmärgen strömmar cellerna ut i blodomloppet som livsviktiga röda och vita blodkroppar samt trombocyter (blodplättar). 

I blodet är mängden stamceller normalt liten, men man kan öka mängden stamceller i blodet genom behandling med en tillväxtfaktor. Förbehandling med en sådan faktor ges om man ska skörda stamceller från blodet. Om man ska skörda stamceller från benmärgen ges i regel ingen förbehandling. 



Vävnadstypning 

Med vävnadstyp menar man de så kallade HLA-antigener (Human Leukocyte Antigen) som finns på cellerna i kroppen. HLA-typen ärvs från båda föräldrarna. Chansen att ett syskon ska ha exakt samma HLA-typ som ett annat (hel-) syskon är 25 %. Chansen är 50 % att man är till hälften lika och det är 25 % chans att helsyskon inte alls är lika i sin HLA-typ. Föräldrar och barn är vanligtvis 50 % lika. 


I första hand söker man efter någon, ett syskon eller en person som anmält sig till donationsregister, som har samma HLA-typ som den som ska få stamceller. Om ingen sådan lämplig donator finns, kan ibland en släkting (syskon, förälder eller barn) som är till hälften lika vara donator. 


ANNONS
Av xenia alpkut - Lördag 16 mars 15:00

                                                                                                                                           


Allmänt

Höftledsartros innebär att man får smärtor från ljumskregionen när man rör sig och försämrad funktion. Samtidigt förändras och förtunnas brosket i leden. Brosk är en typ av vävnad som gör att skelettets ben kan glida mot varandra. Det ger stadga och fördelar belastningen jämt i leden. Artros utvecklas långsamt. I slutstadiet kan brosket i leden helt ha försvunnit. Smärtor och nedsatt funktion gör att man ibland behöver opereras med en ledprotes. Det är vanligt att få artros i båda höfterna, men besvären brukar inte komma samtidigt.


Höftledsartros är en av de vanligaste ledsjukdomarna. Orsaken är inte helt klarlagd. Mycket talar för att det vid höftartros finns medfödda förändringar i leden. Risken att få artros ökar också om man har någon nära släkting som har höftledsartros, men också om höften belastas mycket, till exempel för att man är överviktig, har dålig arbetsställning, lyfter mycket tungt eller idrottar intensivt.

Man kan delvis själv påverka hur artrosen utvecklas och hur man mår genom att till exempel informera sig om sin sjukdom, träna muskler och rörlighet, tänka på att avlasta höftleden, kanske minska sin vikt och röra sig rätt. En del av alla personer som får höftledsartros behöver så småningom opereras.

ANNONS
Av xenia alpkut - Onsdag 13 mars 06:00

Risken för allvarlig hjärnblödning är mer än dubbelt så stor för barn som blir förlösta med sugklocka i stället för akut kejsarsnitt. Även för mamman kan det innebära svåra förlossningsskador. Det visar ny forskning från Karolinska institutet.

– Tidigare forskning har visat att risken för hjärnblödning efter kejsarsnitt är lika hög som vid sugklocka. Vår studie visar att risken för hjärnblödning är dubbelt så stor vid förlossning med sugklocka jämfört med vanlig vaginal förlossning och att förlossning med kejsarsnitt inte medför någon förhöjd risk, säger docenten Cecilia Ekéus.



Hjärnskador och kramper

Användandet av sugklocka kan även medföra andra hjärnskador och kramper. Den risken är dock lika hög som vid akuta kejsarsnitt. Därför ser forskare främst en koppling mellan sugklockor och hjärnblödningar.

Det finns alltid en anledning till varför man använder sugklocka, oftast beror det på att barnet inte mår bra. Därför är både sugklocka och akuta kejsarsnitt återgärder som används för att rädda liv.


– Det är förvånande att så få studier har fokuserat på konsekvenserna av förlossning med sugklocka när nästan tio procent av alla förlossningar slutar med sugklocka, säger Ekéus.

Av xenia alpkut - Onsdag 13 mars 00:15

Sugklocka är en metod av instrumentell förlossning som används för att behandla förlängt utdrivningsskede och minimera kända risker för barn och mor vid vaginalförlossning. I samband med utdrivningsskedet fästs en kopp av metall, plast eller gummi kopplad till en sug på barnets huvud. Ett handtag fäst på koppen möjliggör extra dragkraft som utövas av läkare synkront med moderns värkar. På detta sätt kan kraften i varje värk förstärkas och tiden till förlossning förkortas. Med hjälp av kraftförstärkningen utifrån kan även moderns egna värkar och egen kraftutövning minimeras om det finns medicinskt behov av detta (till exempel hjärtfel, aneurysm och glaukom kan innebära ökad risk för komplikationer vid kraftigt krystande vid förlossning).

Av xenia alpkut - Söndag 10 mars 01:15

nsulin behövs för att kroppens celler ska kunna ta upp och använda det socker som finns i blodet. Vid typ 1-diabetes har kroppen slutat tillverka insulin. Cellerna kan då inte ta upp sockret, och blodsockervärdet stiger. Behandlingen består av att ta insulin. Det finns olika sorters insulin som kan kombineras så att de passar dina behov och vanor. Du behöver insulin resten av livet.


Kortsiktigt är målet med behandlingen vid typ 1-diabetes att undvika akuta symtom som uppstår vid för höga eller för låga blodsockervärden. Det långsiktiga målet är att förebygga komplikationer, till exempel åderförfettning i kroppens stora blodkärl.

Det finns olika typer av insulin

De olika sorterna insulin börjar verka olika snabbt i kroppen och effekten håller i sig olika lång tid. Det är svårt att ange exakt hur länge effekten sitter i, det beror bland annat på hur stor dos du tar och vad du äter. Därför är tiderna som anges nedan ungefärliga tider.



Måltidsinsulin tas i samband med måltid och verkar snabbt, men effekten sitter inte i så länge. Måltidsinsulin kan delas upp i direktverkande och snabbverkande insulin.


Basinsulin är mer långverkande och ska tas en eller två gånger varje dygn. Effekten sitter i nästan hela dygnet och ger en låg basnivå av insulin i blodet mellan måltiderna. Basinsulin kan delas upp i medellångverkande och långverkande insulin.


Blandinsulin är en kombination av direktverkande eller snabbverkande och medellångverkande insulin.


Av xenia alpkut - Söndag 10 mars 01:00

oderkakan (lat. placenta) är ett tillfälligt organ, som enbart finns i kroppen hos däggdjur av honkön under graviditet. Moderkakan består av två delar - den ena är genetiskt och biologiskt en del av fostret, den andra en del av modern. Moderkakan är inbäddad i livmoderväggen, där den tar emot näringsämnen och syre från moderns blod, och överför det till fostret, samt tar emot avfallsprodukter från fostret som moderns kropp sen kan göra sig av med. De två blodomloppen är helt skilda. Gränsen mellan moderkakans två delar utgör en barriär som filtrerar bort det mesta som kan skada fostret, såsom bakterier. En del ämnen såsom alkohol tränger dock igenom denna barriär, liksom många sorters virus.

Förutom att mediera överförsel av gaser och näringsämnen, har moderkakan även metabol och endokrin funktion - den tillverkar exempelvis enzymer, och utsöndrar hormoner såsom progesteron, vilket är viktigt för att graviditeten ska fullföljas. Moderkakan tillverkar också placentalaktogen som ökar mängden glukos och lipider (fetter) i moderns blod, vilket ökar näringsöverföringen till fostret och är orsaken till att moderns blodsockernivåer ökar under graviditeten. Hormonet koriongonadotropin tillverkas inte av något annat organ än moderkakan. Dess viktigaste uppgift är att under graviditetens tidigaste skede stimulera cellerna i gulkroppen till att producera mer progesteron, så att graviditeten inte avbryts.

Mellan moderkakan och fostret löper navelsträngen, som består av blodkärl och bindväv. Vid förlossningen kommer moderkakan ut efter barnet, och kallas ofta efterbörd. Navelsträngen klipps i allmänhet av direkt efter födelsen. Hos de flesta däggdjur biter modern av navelsträngen och äter upp moderkakan.


De enda däggdjur som inte har moderkaka är kloakdjuren, en grupp däggdjur som lägger ägg och som finns i Australien och Nya Guinea. Pungdjuren, som främst finns i Australien, har en enkel äggule-liknande moderkaka som tillbakabildas i ett tidigt stadium av fostrets utveckling. [1]

Av xenia alpkut - Söndag 10 mars 00:30

Diabetes mellitus, eller i dagligt tal diabetes, tidigare kallad sockersjuka eller bara socker, är en grupp endokrina sjukdomar, där mängden socker (glukos) i blodet är förhöjt.[1]

De vanligaste sorterna är typ 1-diabetes, där autoimmuna processer angriper bukspottkörteln så att den inte producerar tillräckligt av hormonet insulin,[2] och typ 2-diabetes, där cellerna ute i kroppen får en nedsatt känslighet för insulin så att det tillgängliga insulinet inte kan tas upp.[3] Diabetes är en folksjukdom med cirka 500 000 drabbade i Sverige.[1][4]

Typiska symptom för obehandlad diabetes är ökad törst och stora urinmängder samt trötthet.[1] Behandling innefattar sund kostfysisk aktivitet, att hålla en normal kroppsvikt och att inte använda tobak.[1][5] Typ 1-diabetes måste behandlas med injektioner av insulin.[5] Typ 2-diabetes kan behandlas med läkemedel (tabletter som ökar insulinkänsligheten eller insulinfrisättningen) och eventuellt med insulin som tillägg.[5]

Av xenia alpkut - Söndag 10 mars 00:15

När ett barn har svårt att andas beror det oftast på att luftvägarna är trånga någonstans eller att lungorna inte fungerar som de ska. Orsaken kan till exempel vara en infektion, astma eller att barnet har fått något föremål i luftvägarna. Andningssvårigheter kan vara mycket allvarligt och du behöver oftast söka vård genast för barnet.


Hur märks det om barnet har svårt att andas?

Andningssvårigheter hos barn kan visa sig eller märkas på olika sätt. Barnet kan ha svårt att andas in eller ut. Barnet kan ta ytliga andetag och andas snabbt.

Andningsbesvär kan höras

När barn har svårt att andas kan det höras på andetagen. Det kan låta till exempel pipigt, tungt eller väsande. Ibland hörs ljuden enbart när barnet andas ut och ibland enbart när barnet andas in.

Andningsbesvär kan synas på kroppen

Om barnet har svårt att få luft behöver ofta fler muskler än vanligt hjälpa till vid andningen. Det kan synas på barnets kropp.

Huden kan dras in

När barn andas som vanligt används musklerna i magen och mellangärdet. När barnet har svårt att andas kan kroppen även behöva använda musklerna mellan revbenen, vid nyckelbenen och i halsgropen. Det syns genom att huden dras inåt vid de områdena när barnet andas in. Det kallas indragningar och är ett tecken på att barnet måste anstränga sig och kämpa för att få luft. Även näsvingarna på barnet kan dras in och ut eller fladdra.

Huden kan bli blå eller blek

Barnets hud kan bli blek eller blåfärgad om barnet inte får i sig tillräckligt mycket syre när hen andas. Ofta syns det blåa eller bleka bäst under naglarna och på läpparna. Barnet kan bli svag i kroppen, bli mycket trött och svår att få kontakt med.

När och var ska jag söka vård för barnet?

Andningsbesvär kan vara svåra att bedöma. Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtomen och få hjälp med var du kan söka vård.

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om ditt barn har andningsbesvär i samband med en luftvägsinfektion, men mår bra i övrigt. Om det är stängt kan du vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.

Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11
12 13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2019
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 

SOL

  


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se