Inlägg publicerade under kategorin 11 00 13 Kroppens Anatomi och vårdguiden 177

Av xenia alpkut - Söndag 10 mars 00:30

Diabetes mellitus, eller i dagligt tal diabetes, tidigare kallad sockersjuka eller bara socker, är en grupp endokrina sjukdomar, där mängden socker (glukos) i blodet är förhöjt.[1]

De vanligaste sorterna är typ 1-diabetes, där autoimmuna processer angriper bukspottkörteln så att den inte producerar tillräckligt av hormonet insulin,[2] och typ 2-diabetes, där cellerna ute i kroppen får en nedsatt känslighet för insulin så att det tillgängliga insulinet inte kan tas upp.[3] Diabetes är en folksjukdom med cirka 500 000 drabbade i Sverige.[1][4]

Typiska symptom för obehandlad diabetes är ökad törst och stora urinmängder samt trötthet.[1] Behandling innefattar sund kostfysisk aktivitet, att hålla en normal kroppsvikt och att inte använda tobak.[1][5] Typ 1-diabetes måste behandlas med injektioner av insulin.[5] Typ 2-diabetes kan behandlas med läkemedel (tabletter som ökar insulinkänsligheten eller insulinfrisättningen) och eventuellt med insulin som tillägg.[5]

ANNONS
Av xenia alpkut - Söndag 10 mars 00:15

När ett barn har svårt att andas beror det oftast på att luftvägarna är trånga någonstans eller att lungorna inte fungerar som de ska. Orsaken kan till exempel vara en infektion, astma eller att barnet har fått något föremål i luftvägarna. Andningssvårigheter kan vara mycket allvarligt och du behöver oftast söka vård genast för barnet.


Hur märks det om barnet har svårt att andas?

Andningssvårigheter hos barn kan visa sig eller märkas på olika sätt. Barnet kan ha svårt att andas in eller ut. Barnet kan ta ytliga andetag och andas snabbt.

Andningsbesvär kan höras

När barn har svårt att andas kan det höras på andetagen. Det kan låta till exempel pipigt, tungt eller väsande. Ibland hörs ljuden enbart när barnet andas ut och ibland enbart när barnet andas in.

Andningsbesvär kan synas på kroppen

Om barnet har svårt att få luft behöver ofta fler muskler än vanligt hjälpa till vid andningen. Det kan synas på barnets kropp.

Huden kan dras in

När barn andas som vanligt används musklerna i magen och mellangärdet. När barnet har svårt att andas kan kroppen även behöva använda musklerna mellan revbenen, vid nyckelbenen och i halsgropen. Det syns genom att huden dras inåt vid de områdena när barnet andas in. Det kallas indragningar och är ett tecken på att barnet måste anstränga sig och kämpa för att få luft. Även näsvingarna på barnet kan dras in och ut eller fladdra.

Huden kan bli blå eller blek

Barnets hud kan bli blek eller blåfärgad om barnet inte får i sig tillräckligt mycket syre när hen andas. Ofta syns det blåa eller bleka bäst under naglarna och på läpparna. Barnet kan bli svag i kroppen, bli mycket trött och svår att få kontakt med.

När och var ska jag söka vård för barnet?

Andningsbesvär kan vara svåra att bedöma. Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtomen och få hjälp med var du kan söka vård.

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om ditt barn har andningsbesvär i samband med en luftvägsinfektion, men mår bra i övrigt. Om det är stängt kan du vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.

ANNONS
Av xenia alpkut - Onsdag 6 mars 00:00


   

Endometrios, felbelägen livmoderslemhinna, är en kronisk gynekologisk sjukdom som innebär ektopisk växt av livmoderslemhinna, alltså att livmoderslemhinna växer utanför livmodern, oftast i äggledare eller bukvägg. Omkring 10 procent av alla kvinnor i fertil ålder uppskattas vara drabbade av endometrios.[1]


Somliga är symptomfria, men det förekommer bland annat smärta före eller under menstruation (dysmenorré) eller vid samlag (dyspareuni) samt i vissa fall nedsatt fertilitet.[2] God behandling och planering inför graviditet medför ökade möjligheter till graviditet.

Sjukdomen klassificeras olika beroende på hur utbredd den är och var den ektopiska växten sitter. Behandlingen skiljer sig i viss mån beroende på typ, oftast med hormonbehandling som grund men är i vissa fall kirurgisk.

 

Klassificering

Livmoderhålan utkläds av livmoderslemhinna, endometrium. Vid endometrios växer livmoderslemhinnan också utanför livmoderhålan.[2] Sjukdomen endometrios förekommer i olika former: ytliga förändringar på bukhinnan (ytlig peritoneal endometrios), växt av endometrium i livmodermuskeln (adenomyos), växt av endometrium i äggstocken, som ger upphov till en blodfylld cysta (endometriom) samt djup endometrios.[2] Vid djup endometrios växer livmoderslemhinnan djupt (>5 mm) in i olika organ, till exempel djupt in under bukhinnan, i tarmväggen eller i urinblåsans vägg.[2] Endometriosförändringarna ger upphov till inflammation och kan ofta orsaka sammanväxningar, adherenser.[2]

Endometrios kan delas in i olika stadier beroende på svårighetsgrad. Det finns flera olika förslag till stadieindelning. En av de hittills vanligast förekommande är den som föreslagits av American Society for Reproductive medicine, ASRM, som delar in stadierna i fyra nivåer: I (minimal), II (mild), III (måttlig) och IV (svår) endometrios.[2]


Beroende på var endometrios bildas, kan den indelas i ovariell typ (endometriomas), myometrisk invasiv typ (adenomyos), djupinvasiv typ, och ytligt invasiv typ. De flesta kvinnor med endometrios har utpräglat den ena eller den andra typen. Det finns ett samband mellan endometrios och att utveckla gynekologisk cancer, däribland äggstockscancer.[3]

 

Av xenia alpkut - Tisdag 5 mars 12:30

Sömnapné innebär att du har upprepade andningsuppehåll när du sover. Det beror oftast på att tungan faller bakåt i svalget och täpper till luftströmmen. Andningsuppehållen stör sömnen och du blir ofta trött på dagarna. Det finns effektiv hjälp att få som gör att du kan andas som vanligt när du sover.


Symtom

Vanligtvis är andningsupphållen vid obstruktiv sömnapné 20 till 30 sekunder långa, men ibland kan de pågå i upp till en minut eller längre. För att räknas som en apné ska ett andningsupphåll vara minst tio sekunder långt.

Har du andningsuppehåll när du sover är det också vanligt att du snarkar. Snarkningarna behöver inte alltid vara högljudda, utan kan också vara tystare. När du har återkommande andningsupphåll under sömnen störs du också av flera, korta uppvaknanden.  

Du märker sällan själv att du har andningsuppehåll, utan ofta är det någon i den närmaste omgivningen som uppmärksammar att du har andningsuppehåll eller snarkar. 


Vad händer vid obstruktiv sömnapné?

Andningsuppehållen vid obstruktiv sömnapné orsakas oftast av att tungan faller bakåt i svalget. Då kan luftströmmen till och från lungorna helt eller delvis blockeras. Har du överbett, stora halsmandlar eller mycket fettvävnad i halsen på grund av övervikt blir besvären större. Även snarkningar beror på att luftvägarna delvis är blockerade.

Obstruktiv betyder hindrande. Andningsuppehållen vid obstruktiv sömnapné beror alltså på att något hindrar luftens väg. 


Du vaknar till en kort stund

När du har ett andningsuppehåll reagerar kroppen på flera sätt. Du får en ökad mängd av stresshormonet adrenalin, pulsen går upp, blodtrycket stiger och syresättningen sjunker. Det gör att du till slut vaknar till.

Efter varje andningsupphåll får du syrebrist i kroppen. När du sedan börjar andas ökar syrenivån igen.

Har du många andningsuppehåll under en natt har du också många korta uppvaknanden. Det är inte säkert att du själv minns att du vaknat till, men sömnen har ändå blivit störd. Troligen är det dessa uppvaknanden som gör att många med sömnapné är trötta under dagen.


Ökad risk för andra sjukdomar

Sömnapné är en riskfaktor för såväl högt blodtryck som stroke. Den ökade tröttheten ökar också risken för trafikolyckor.

Om du samtidigt har någon annan sjukdom, som till exempel kärlkramp, är det särskilt viktigt att du får behandling för dina andningsuppehåll. Andningsuppehållen kan förvärra tillståndet. 


Undersökningar och utredningar

På vårdcentralen får du förklara dina besvär för läkaren. Läkaren kan till exempel fråga om du snarkar högt och ljudligt och hur utsövd du känner dig efter att ha sovit.

Du kan också få svara på frågor om vilka alkoholvanor och kostvanor du har, om du har några sjukdomar eller tar några mediciner.

Om det behövs får du en remiss till en klinik som kan utföra en sömnapnéutredning. Det kan till exempel vara sömnlaboratorium, en lungklinik eller en öron-näsa-halsmottagning.

Av xenia alpkut - Lördag 2 mars 15:00

Vid infektion i de nedre urinvägarna (urinblåsaurinrör) talar man om blåskatarr (cystit), där vanliga symptom är smärtsam urinering, ökad miktionsfrekvens och urinträngningar.

Vid infektion i de övre urinvägarna (njureurinledare) är det fråga om njurbäckeninflammation (pyelonefrit) där vanliga symptom är feber liksom rygg- och buksmärta. Njurbäckeninflammation utvecklas vanligtvis från en blåskatarr, men kan även uppstå till följd av en blodburen infektion som spridit sig.

Smittoämnen för båda typer är främst bakterier, allra vanligast är Escherichia coli, men det är vanligt med andra bakterier också.[1] I mer sällsynta fall kan virus eller svampinfektioner ligga till grund.

Hos äldre och mycket unga barn kan symptom vara vaga eller ospecifika. Urinvägsinfektioner är vanligare hos kvinnor än hos män, och hälften av alla kvinnor drabbas av minst en urinvägsinfektion någon gång i livet och återkommande fall är vanligt. Riskfaktorer är kvinnors kortare urinrör, samlag och tidigare fall av urinvägssjukdom i släkten. Hos unga friska kvinnor kan diagnos ofta ställas baserat enbart på symtomen, medan det är svårare att ställa diagnos hos dem med vaga symtom. Bland annat kan bakterier påvisas i urinen (bakteriuri) utan att det föreligger någon infektion. I mer komplicerade fall eller vid misslyckad behandling tas urinprov för bakterieodling. Bland dem som ofta drabbas av infektion kan antibiotika i låga doser ges i förebyggande (profylaktiskt) syfte.

I okomplicerade fall är det möjligt att behandla urinvägsinfektioner med en kort antibiotikakur, även om det oftare ställs mot risken för resistens mot många av de antibiotika som används. I komplicerade fall kan en längre antibiotikabehandling eller till och med behov av intravenösa injektioner av antibiotika krävas. Om symptomen inte förbättrats inom två till tre dagar krävs vidare diagnostik. Hos kvinnor är urinvägsinfektioner den vanligaste formen av bakteriell infektion, och cirka 10 % utvecklar urinvägsinfektioner varje år. Blåskatarr är i de flesta fall ofarlig annat än för män och gravida kvinnor och läker i upp till 50% av fallen av sig själv utan medicinsk behandling.

Av xenia alpkut - Fredag 1 mars 15:15


Bulimi är en ätstörning som innebär att du hetsäter och sedan försöker göra dig av med maten, till exempel genom att kräkas eller använda laxermedel. Bulimi kan orsaka psykisk ohälsa och allvarliga kroppsliga skador om du inte får behandling. De flesta som får behandling blir friska.


Här kan du läsa om bulimi, eller bulimia nervosa som sjukdomen heter på medicinskt språk. Om du är förälder eller närstående till någon som har en ätstörning kan du läsa mer här

Hur vet jag att jag har bulimi?

Det kan ta tid att utveckla en ätstörning, och ibland kan det vara svårt att veta när det har blivit en sjukdom. Du har bulimi om du har några av de här besvären:

  • Du äter ofta och återkommande på ett okontrollerat sätt som gör att du får i dig stora mängder mat på kort tid. Det kallas för hetsätning. Maten som du hetsäter är ofta sådan mat som du annars försöker undvika, till exempel sådant som innehåller mycket socker, salt och fett.
  • Efter du har hetsätit gör du dig av med det du ätit genom att till exempel kräkas, ta laxerande medel, fasta eller träna hårt.
  • Du plågas ofta av ångest och känner äckel, skuld och skam inför ditt beteende.

Om du känner igen dig i beskrivningarna ovan, kan du ha bulimi eller någon annan ätstörning. Då är det viktigt att du söker professionell hjälp. Ju tidigare du söker vård desto bättre. Det finns bra hjälp att få.


Vanligt att dölja problemen

Om du skäms mycket över ditt beteende kan du försöka dölja problemen och låtsas att allt är bra. Du kanske börjar isolera dig för att ingen ska förstå vad du håller på med. Då kan det dröja onödigt lång tid innan du söker hjälp.

Om beslutet att söka hjälp känns stort och svårt kan det vara bra att börja med att prata med någon som du har förtroende för. Läs mer om vad du kan göra i kapitlet om att söka vård.

Av xenia alpkut - Torsdag 21 feb 13:00


Ny forskning visar att ett av tre fall av Alzheimers sjukdom skulle kunna förebyggas. Forskarna har sammanställt olika riskfaktorer såsom brist på motion, depression och dålig utbildning som de menar ökar risken för sjukdomen. En kommande studie från Sverige och Finland bekräftar även detta.

Forskningen publicerades i tidskriften The Lancet Neurology och enligt forskarna på Cambridge kan en tredjedel av fallen av Alzheimers sjukdom härledas till livsstilsfaktorer som skulle kunna åtgärdas, såsom brist på motion, övervikt och rökning. Till exempel har personer som inte tränar regelbundet 82 procent större risk att utveckla demens enligt studien.

Antalet fall av Alzheimers kan minskas

Forskarna menar att en minskning av dessa faktorer skulle ha en stor påverkan på antalet framtida fall av Alzheimers. Genom att förminska varje riskfaktor med 10 procent skulle nästan nio miljoner fall av sjukdomen kunna undvikas fram till år 2050.

Maria Eriksdotter är professor i geriatrik på Karolinska Institutet och ser positivt på studien.

 




Antalet fall av Alzheimers kan minskas


Forskarna menar att en minskning av dessa faktorer skulle ha en stor påverkan på antalet framtida fall av Alzheimers. Genom att förminska varje riskfaktor med 10 procent skulle nästan nio miljoner fall av sjukdomen kunna undvikas fram till år 2050.


Maria Eriksdotter är professor i geriatrik på Karolinska Institutet och ser positivt på studien.


– Det är jättespännande, ju mer vi lär oss om riskfaktorerna desto mer kunskap får vi om hela sjukdomen också. Vilket kan leda till att vi får bättre behandlingsmetoder.


Studien behöver bevisas


Studien är en populationsbaserad observationsstudie där man har samlat resultat från andra liknande studier. Maria Eriksdotter menar dock att för att visa att positiv påverkan på olika riskfaktorer verkligen minskar insjuknandet i Alzheimers måste studier göras under mer kontrollerade förhållanden.


– Fynden från observationsstudier behöver bevisas med behandlingsstudier där en grupp får åtgärder mot riskfaktorerna medan den andra lever som vanligt.


Unik studie presenteras på onsdag


Just en sådan studie ska nu på onsdag presenteras på Alzheimer’s Association International Conference i Köpenhamn. Studien har gjorts i samarbete med Karolinska Institutet och flera finska universitet och har utförts av bland annat Miia Kivipelto, även hon professor på Karolinska Institutet.


– Det här är den största och längsta studien vi har utfört på området, berättar hon.

 

Klart positiva effekter

Studien utfördes under två år med 1260 personer. Den behandlade gruppen fick hjälp med diet, fysisk aktivitet, kostråd och minnesträning, samt behandling av blodtryck och kolesterol. Medan den andra gruppen fick leva som vanligt. Resultatet visade att den behandlade gruppen fick klart positiva effekter.


– Vi har haft minnestest som visar att den kognitiva funktionen var mycket bättre jämfört med de som inte fick intervention. Dålig kognition innebär en risk för Alzheimers och det är första gången man har kunnat visa detta.


Den här studien bekräftar alltså den brittiska studiens resultat och befäster uppfattningen att Alzheimers är något som till viss del kan förhindras med en hälsosammare livsstil.


Många frågetecken kvar

Dr Simon Ridley, chef för forskningsavdelningen på Alzheimer Research UK säger till BBC att det fortfarande finns mycket att lära sig om sjukdomen.


– Även om ålder är den största riskfaktorn för de flesta fall av Alzheimers finns det en mängd livsstils- och hälsofaktorer som kan öka eller minska en persons risk för att utveckla sjukdomen. Dock kan vi fortfarande inte till fullo förstå mekanismerna bakom hur dessa faktorer är kopplade till uppkomsten av Alzheimers.


Maria Eriksdotter menar att studier av de här slagen kan ha en positiv effekt för att minska utbredningen av Alzheimers i världen.



– Om många läser den här typen av studier så kan de se att det är viktigt att påverka sin livsstil och leva mer hälsosamt vilket i sin tur förhoppningsvis kan sänka antalet fall av Alzheimers.

Av xenia alpkut - Torsdag 7 feb 00:00

2015 opererades radiojournalisten Stina Näslund, 49, för vattenskalle.

Ingreppet räddade hennes liv, men snart märkte Stina att något inte stod riktigt rätt till.

Hon hade drabbats av hjärntrötthet.

– Jag har fått lov att inse att jag är annorlunda.


Hemma i Stinas lägenhet i Gröndal är väggarna täckta av konstverk. Hennes mamma hade ett konstgalleri, berättar hon. Det kreativa uttryckssättet har alltid legat radiojournalisten varmt om hjärtat.

Men sommaren 2015 hände något som inte bara äventyrade hennes liv - utan också hennes förmåga att fantisera.

Stina trodde att hon var utbränd

Det började med typiska symtom på utmattning. Det hade varit en intensiv vår. Stina hade jobbat som producent för Kropp & själv i P1, startat upp en kvällskurs i radiojournalistik och rest till USA för att hälsa på sin dotter.

- Jag tolkade in alla symtom i utbrändhet, vi hade precis gjort ett radioprogram om det också. Jag till och med sa det till alla: ”Jag håller på att gå in i väggen”.

Hennes sovvanor förändrades, huvudet gjorde ont och hon kände sig stressad..

– Familjen tyckte att jag var så tråkig som somnade i soffan när vi tittade på tv. Jag var så himla trött. Sedan började jag vakna mitt i natten med ont i huvudet. På morgon efter frukost så fick jag ångest, som att en stor jättehand kramade runt hjärtat.

Tider flöt ihop för Stina och hon glömde bort vad hon skulle göra - symtom som inte är helt olika dem vid utbrändhet.

Stina började avsäga sig ansvaret för saker utanför jobbet. Tillsammans med familjen åkte hon upp till sommarstugan i Hudiksvall. Där skulle hon vila upp sig under semestern.

– Jag har alltid varit bra på att balansera det hektiska livet med att ta det lugnt, men det hjälpte inte.

Fick åka akut till hjärnkirurgen

Under semestern blev symtomen värre, trots att hon försökt skala bort stressiga moment och ta hand om sig själv.

– Jag var ute och sprang en dag och då kändes det plötsligt som att en stor hand tryckte mig mot marken, jag hade ingen energi kvar i kroppen. Jag försökte spela tennis men kunde inte kasta upp bollen, kunde inte räkna ut de enklaste tal och visste inte vart på planen jag skulle stå - jag började bli dement helt enkelt. Och så började jag kissa på mig.

En helgmorgon i slutet av juli vaknade Stina med ett illamående.

– Jag tuppade av och kräktes, jättemycket, berättar hon.

Hon kunde inte äta. Hennes man reagerade och snackade ihop sig med Stinas barndomsvän, som är läkare. De räknade ihop symtomen och konstaterade snabbt att de borde åka in till sjukhuset. 


Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6 7 8
9 10 11 12 13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2019
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 

SOL

  


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se