Inlägg publicerade under kategorin 11 00 13 Kroppens Anatomi och vårdguiden 177

Av xenia alpkut - 8 september 2018 00:15

Svenska kvinnor vittrar sönder när de blir gamla. 
Benskörhet är en av våra stora – men dolda – folksjukdomar. 

– Oftast upptäcker man inte att man har benskörhet förrän man får sin fraktur, säger Mattias Lorentzon, professor i geriatrik.


Många äldre, främst kvinnor, är bensköra utan att veta om det. Kvinnors skelett byggs framför allt upp under de första 20 levnadsåren. Hos män fortsätter uppbyggnaden ytterligare några år och de får oftast högre bentäthet än kvinnor. De flesta behåller sedan i stort sett sin benmassa upp till 50 års ålder.

I samband med kvinnans klimakterium minskar sedan mängden kvinnligt könshormon, östrogen, i kroppen, vilket ökar nedbrytningen av ben. Efter 50 års ålder börjar kvinnor förlora stora mängder benmassa och bentätheten minskar som mest de tio första åren efter klimakteriet. 

Tappar efter menopausen

Därefter avtar processen något och bentätheten minskar sedan med en till två procent per år. 

– Alla tappar bentäthet. Men speciellt efter menopausen tappar kvinnor väldigt mycket och det sker en accelererad benförlust, säger Mattias Lorentzon, professor i geriatrik vid Sahlgrenska akademin och överläkare i geriatrik vid Sahlgrenska universitetssjukhuset samt Mölndals sjukhus.


Benskörhet – osteoporos – orsakar varje år mellan 70 000 och 80 000 benbrott i Sverige. Majoriteten – två tredjedelar – av dem som drabbas är kvinnor. Männen är överlag äldre och sjukare när de drabbas. 

Svenska kvinnor toppar listan och är mest bensköra i hela världen. I 70-årsåldern är drygt var tredje kvinna och var sjätte man i Sverige benskör.


ANNONS
Av xenia alpkut - 7 september 2018 09:00

Huntingtons sjukdom (HS) är en ärftlig, fortskridande neurologisk sjukdom. Den leder till en kombination av motoriskakognitiva och psykiatriska symtom. Vanligtvis debuterar sjukdomen mellan 30 och 50 års ålder.

Sjukdomen har fått sitt namn efter den amerikanske läkaren George Huntington, som beskrev den 1872. Redan på 1500-talet hade sjukdomen beskrivits som en danssjuka (chorea av grekiska choreia, dans) på grund av de ofrivilliga rörelser den kan medföra. Länge kallades den för Huntingtons chorea eller Chorea Huntington och på svenska för "Danssjuka". Numera används benämningen Huntingtons sjukdom, eftersom de ofrivilliga rörelserna bara är ett av flera symtom.


Det finns inga säkra uppgifter på hur många personer i Sverige som har HS men uppskattningsvis rör det sig om ca 1000 personer.[1] Den förekommer lika ofta hos män som hos kvinnor.


ANNONS
Av xenia alpkut - 6 september 2018 15:15

Leukemi är ett samlingsnamn för flera olika cancersjukdomar i benmärgen där blodet bildas. Vilken behandling du får och hur det kommer att gå beror bland annat på vilken leukemi du har. Allt fler som får leukemi kan få behandling som tar bort sjukdomen eller som gör så att det går att leva ett bra liv länge.

Olika former av leukemi

Leukemi är cancer i de celler som ska bli olika blodkroppar. Leukemierna delas in i lymfatiska och myeloiska leukemier, beroende på vilka celler som är sjuka.

Leukemi delas också in i akuta och kroniska leukemier beroende på hur snabbt sjukdomen utvecklas. Kronisk leukemi är vanligare än akut leukemi. Men totalt sett är leukemi ganska ovanligt.

Det finns ytterligare några leukemier som inte passar in i någon av indelningarna. De beskrivs inte i den här texten.

Akuta leukemier: ALL och AML


Akut lymfatisk leukemi, ALL, är vanligare hos barn. Akut myeloisk leukemi, AML, är vanligare hos vuxna. Ju yngre du är desto större chans är det att bli av med en akut leukemi. Allra mest verksam är behandlingen för barn med ALL. Över 85 procent av alla barn med ALL blir av med sjukdomen efter behandling. Chansen att bli av med sjukdomen är mindre hos vuxna och minskar med stigande ålder. En orsak är att de sjuka cellerna då har en karaktär som gör dem svårare att behandla.

Av xenia alpkut - 5 september 2018 17:45



Sköldkörteln sitter på halsens framsida och producerar hormoner som påverkar nästan alla kroppens funktioner och styr ämnesomsättningen. Om sköldkörteln tillverkar för mycket hormoner får du hypertyreos. Då ökar ämnesomsättningen och kroppen går på högvarv. Sjukdomen kan behandlas med läkemedel, radioaktivt jod eller med operation.

 

Symtom

Hypertyreos kan ge många olika symtom. Besvären kan komma smygande och många tror felaktigt att de beror på stress, hög arbetsbelastning eller vanlig trötthet. Ibland är sköldkörteln förstorad och ibland, men inte alltid, kan då kännas som ett tryck på halsen.

Symtom som beror på hypertyreos kan ofta vara otydliga och svåra att skilja från andra besvär. Ofta är symtomen tydligare när du är yngre eller medelålders, men äldre kan också få allvarliga symtom. Det här är några vanliga symtom vid hypertyreos:

  • Svettningar och värmekänsla.
  • Trötthet och dålig sömn.
  • Menstruationsrubbningar.
  • Hjärtklappning,  ökad puls, darrningar.
  • Aptitlöshet, lös mage, viktnedgång.
  • Nervositet, oro och lätt för att gråta.
  • Irritation och ilska.
  • Muskelsvaghet.

Du kan även få besvär i form av hudproblem, naglar som släpper från nagelbädden och håravfall.

Äldre personer kan även få besvär med hög puls och förmaksflimmer. Ibland kan det vara det enda symtomet.

Det allvarligaste tillståndet av hypertyreos, så kallad toxisk kris, är ovanligt och innebär att ämnesomsättningen ökar på grund av att kroppen går på högvarv. Symtomen är kraftiga svettningar, hög feber, hjärtklappning och rastlöshet. 


En del får ögonbesvär

En del som får hypertyreos får besvär med ögonen. De kan se uppspärrade och stirriga ut och bli irriterade med gruskänsla, rodnad och sveda. Nästan hälften av de som får autoimmun hypertyreos, det vill säga Graves sjukdom, kan få den här typen av besvär.

I ovanliga fall kan ögonsymtomen bli allvarligare. Då kan du till exempel få dubbelseende, sämre syn och utstående ögon, så kallat exoftalmus.

Rökning kan öka risken för ögonproblem vid Graves sjukdom. Därför är det bra att sluta röka vid den här sjukdomen.

När ska jag söka vård?

Du bör kontakta en vårdcentral eller husläkarmottagning om du har symtom som kan tyda på hypertyreos. Där får du beskriva dina besvär för läkaren, som gör en bedömning av berättelsen och ställer frågor.


Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet. Du har också möjlighet att få en fast läkarkontakt på vårdcentralen. 

Om undersökningen och blodproverna visar att du kan ha hypertyreos kan du få en remiss till en specialist i invärtesmedicin, eller en specialist på hormonsjukdomar, en så kallad endokrinolog, för fortsatt utredning och behandling. Du kan även behöva träffa en ögonläkare om du har ögonproblem.

Om du inte får behandling för din hypertyreos, eller får otillräcklig behandling, påverkas hjärtat och du kan exempelvis få förmaksflimmer och hjärtsvikt.

I mycket sällsynta fall kan hypertyreos leda till en toxisk kris, som kommer snabbt och ofta efter en operation eller om du har fått en infektion. Du kan då bli svårt sjuk med hög feber och måste söka vård direkt eftersom tillståndet är livshotande.

Av xenia alpkut - 4 september 2018 00:00



Indian näsrekonstruktion, illustrerad i "the Gentleman's Magazine" 1794.


Plastikkirurgi är dokumenterat från det antika Indien där rekonstruktion av näsor förekom eftersom avhuggning av näsan var ett vanligt straff. Uttrycket härleds från grekiska plastikos, som betyder skapa/forma; alltså inte från materialnamnet. Plastikkirurgin utgår ifrån den rekonstruktiva plastikkirurgin som började utvecklas under 1900-talets början och som sedermera fick sitt genombrott i och med att tekniker utvecklades i vården av andra världskrigets offer, framförallt brittiska stridspiloter, som brännskadats svårt. Den återskapande kirurgin på barn med läpp-, käk- och gomspalter har även drivit utvecklingen framåt. På 1960-talet utvecklades de första silikonproteserna för bröstförstoring. Plastikkirurgin är den enda medicinska specialiteten som är metodstyrd och inte begränsad till ett specifikt patientklientel. Detta har inneburit att den snabba utvecklingen av nya behandlingsmetoder inom plastikkirurgin lett till att allt fler patientgrupper behandlas inom specialiteten. Som exempel på relativt nya metoder inom plastikkirurgin kan nämnas mikrokirurgi och vävnadsodling (tissue engineering).[2]

Av xenia alpkut - 3 september 2018 09:15

Leukemi är ett samlingsnamn för flera olika cancersjukdomar i benmärgen där blodet bildas. Vilken behandling du får och hur det kommer att gå beror bland annat på vilken leukemi du har. Allt fler som får leukemi kan få behandling som tar bort sjukdomen eller som gör så att det går att leva ett bra liv länge.

Olika former av leukemi

Leukemi är cancer i de celler som ska bli olika blodkroppar. Leukemierna delas in i lymfatiska och myeloiska leukemier, beroende på vilka celler som är sjuka.

Leukemi delas också in i akuta och kroniska leukemier beroende på hur snabbt sjukdomen utvecklas. Kronisk leukemi är vanligare än akut leukemi. Men totalt sett är leukemi ganska ovanligt.

Det finns ytterligare några leukemier som inte passar in i någon av indelningarna. De beskrivs inte i den här texten.



En tumör i hjärnan kallas hjärntumör. Tumören kan antingen vara en godartad tumör eller en cancertumör. Prognosen vid hjärntumör varierar, men det går ofta att få bra behandling.

Den behandling du får beror på vilken typ av tumör det är och var i hjärnan den sitter.

Sjukdomen är ovanlig och kan uppstå i alla åldrar, men man är oftast över 60 år. Det är till stor del okänt varför man får en hjärntumör.



Vad är en hjärntumör?

Ordet hjärntumör är ett samlingsnamn för en mängd olika tumörsjukdomar i hjärnan. Om tumören har utvecklats i hjärnan kallas den för primär hjärntumör.

Man kan också få en hjärnmetastas från en cancersjukdom någon annanstans i kroppen. Metastaser kallas också dottertumörer. De är alltid cancertumörer.

De cancerformer som oftare än andra orsakar hjärnmetastaser är lungcancer, malignt melanom och bröstcancer. Det händer att hjärnmetastaser är första symtomet på en cancersjukdom, men det är ovanligt.


Hur vanligt är hjärntumör?

I Sverige får ungefär 1300 personer diagnosen primär hjärntumör varje år.

Primär cancertumör är vanligast hos personer över 60 år, men även barn, ungdomar och unga vuxna kan få sjukdomen.

Godartade hjärntumörer

Primära hjärntumörer brukar delas in i två huvudgrupper som är lika stora: godartade tumörer och cancertumörer.

Den vanligaste typen av godartad hjärntumör kallas meningiom, eller hjärnhinnetumör, och växer i hjärnhinnorna som omger hjärnan. Meningiom är vanligare hos kvinnor än hos män och kan ibland utvecklas under en graviditet.

En annan godartad hjärntumör är akustikusneurinom, eller hörselnervstumör, som uppstår i nervskidan runt hörselnerven.

Hur du påverkas av en godartad hjärntumör är väldigt olika beroende på var i hjärnan tumören sitter.


Cancertumör i hjärnan

Cancertumörer i hjärnan kan vara snabbt eller långsamt växande. Till skillnad från andra cancertumörer brukar primära cancertumörer i hjärnan sällan sprida sig till andra delar av kroppen.

De vanligaste cancertumörerna som kan uppstå i hjärnan är gliom och medulloblastom.

Gliom i olika former

Den vanligaste typen av cancertumör i hjärnan kallas gliom och utvecklas i stödjevävnaden som omger nervcellerna. Det finns olika former av gliom som kräver olika behandlingar. Gliom graderas enligt en skala från ett till fyra efter hur snabbt tumörcellerna växer.


Gliom grad 1 och 2 är så kallade låggradiga gliom, som växer långsamt och kan ibland i det närmaste stå stilla under en längre tid utan behandling. Gliom grad 3 och 4 är så kallade höggradiga gliom, som växer snabbt och kräver snabb behandling. Gliom grad 4 är den vanligaste av gliomen och kallas med ett annat namn för glioblastom. 


Av xenia alpkut - 2 september 2018 00:00

Tycker din partner att du sågar timmerstockar? Är du själv medveten om dina snarkningar och vill göra något åt dom? Vi berättar om snarkning, pratar med doktor Bertil Dahlgren och ger tips och råd.

Det är inte alltid snarkning är besvärligt, det kanske piper lite om näsan, eller om man ligger konstigt så kan man ”småsnarka”. För ganska många är dock snarkning ett riktigt problem som till och med kan ha medicinska orsaker och orsaka rejäla besvär.

Vad är egentligen en snarkning? En snarkning uppstår i näsan eller halsen. Mestadels sitter problemet i halsen och innebär att du kan få problem med luftflödet genom svalget. Om luftflödet blir snabbt kan mjuka delar (som mjuka gommen) börja vibrera och du börjar snarka.


Både män och kvinnor snarkar och det finns idag hjälpmedel som är mer effektiva än att bara lägga en kudde över öronen.

Av xenia alpkut - 2 september 2018 00:00



Hyperacusis/ljudöverkänslighet är inom sjukvården ett tillstånd där patienten är överkänslig mot vardagliga ljud, som vanligt porslinsskrammel, ljud från dammsugare, trafikbuller m.m Omkring 9 % av den vuxna befolkningen lider av ljudöverkänslighet. Den verkar vara vanligare hos kvinnor och hos de som har kortvarig tinnitus än hos män och de som har långvarig tinnitus. Forskning visar ett samband mellan tinnitus och ljudöverkänslighet, men man kan vara ljudöverkänslig utan att ha vare sig tinnitus eller hörselskada. Ljudöverkänslighet är också vanligt bland barn, speciellt barn med inlärningssvårigheter, och man har konstaterat att både tinnitus och ljudöverkänslighet är lika vanliga hos den yngre populationen som hos den äldre. När hörselskador förekommer brukar det ofta vara en ganska lindrig diskanthörselnedsättning. Yrken som är överrepresenterade är musiker, lärare och kontorsanställda, inte de "klassiska" bulleryrkena.

Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11
12
13 14
15 16 17 18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2019
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se