Inlägg publicerade under kategorin 11 00 13 Kroppens Anatomi och vårdguiden 177

Av xenia alpkut - 4 september 2018 00:00



Indian näsrekonstruktion, illustrerad i "the Gentleman's Magazine" 1794.


Plastikkirurgi är dokumenterat från det antika Indien där rekonstruktion av näsor förekom eftersom avhuggning av näsan var ett vanligt straff. Uttrycket härleds från grekiska plastikos, som betyder skapa/forma; alltså inte från materialnamnet. Plastikkirurgin utgår ifrån den rekonstruktiva plastikkirurgin som började utvecklas under 1900-talets början och som sedermera fick sitt genombrott i och med att tekniker utvecklades i vården av andra världskrigets offer, framförallt brittiska stridspiloter, som brännskadats svårt. Den återskapande kirurgin på barn med läpp-, käk- och gomspalter har även drivit utvecklingen framåt. På 1960-talet utvecklades de första silikonproteserna för bröstförstoring. Plastikkirurgin är den enda medicinska specialiteten som är metodstyrd och inte begränsad till ett specifikt patientklientel. Detta har inneburit att den snabba utvecklingen av nya behandlingsmetoder inom plastikkirurgin lett till att allt fler patientgrupper behandlas inom specialiteten. Som exempel på relativt nya metoder inom plastikkirurgin kan nämnas mikrokirurgi och vävnadsodling (tissue engineering).[2]

ANNONS
Av xenia alpkut - 3 september 2018 09:15

Leukemi är ett samlingsnamn för flera olika cancersjukdomar i benmärgen där blodet bildas. Vilken behandling du får och hur det kommer att gå beror bland annat på vilken leukemi du har. Allt fler som får leukemi kan få behandling som tar bort sjukdomen eller som gör så att det går att leva ett bra liv länge.

Olika former av leukemi

Leukemi är cancer i de celler som ska bli olika blodkroppar. Leukemierna delas in i lymfatiska och myeloiska leukemier, beroende på vilka celler som är sjuka.

Leukemi delas också in i akuta och kroniska leukemier beroende på hur snabbt sjukdomen utvecklas. Kronisk leukemi är vanligare än akut leukemi. Men totalt sett är leukemi ganska ovanligt.

Det finns ytterligare några leukemier som inte passar in i någon av indelningarna. De beskrivs inte i den här texten.



En tumör i hjärnan kallas hjärntumör. Tumören kan antingen vara en godartad tumör eller en cancertumör. Prognosen vid hjärntumör varierar, men det går ofta att få bra behandling.

Den behandling du får beror på vilken typ av tumör det är och var i hjärnan den sitter.

Sjukdomen är ovanlig och kan uppstå i alla åldrar, men man är oftast över 60 år. Det är till stor del okänt varför man får en hjärntumör.



Vad är en hjärntumör?

Ordet hjärntumör är ett samlingsnamn för en mängd olika tumörsjukdomar i hjärnan. Om tumören har utvecklats i hjärnan kallas den för primär hjärntumör.

Man kan också få en hjärnmetastas från en cancersjukdom någon annanstans i kroppen. Metastaser kallas också dottertumörer. De är alltid cancertumörer.

De cancerformer som oftare än andra orsakar hjärnmetastaser är lungcancer, malignt melanom och bröstcancer. Det händer att hjärnmetastaser är första symtomet på en cancersjukdom, men det är ovanligt.


Hur vanligt är hjärntumör?

I Sverige får ungefär 1300 personer diagnosen primär hjärntumör varje år.

Primär cancertumör är vanligast hos personer över 60 år, men även barn, ungdomar och unga vuxna kan få sjukdomen.

Godartade hjärntumörer

Primära hjärntumörer brukar delas in i två huvudgrupper som är lika stora: godartade tumörer och cancertumörer.

Den vanligaste typen av godartad hjärntumör kallas meningiom, eller hjärnhinnetumör, och växer i hjärnhinnorna som omger hjärnan. Meningiom är vanligare hos kvinnor än hos män och kan ibland utvecklas under en graviditet.

En annan godartad hjärntumör är akustikusneurinom, eller hörselnervstumör, som uppstår i nervskidan runt hörselnerven.

Hur du påverkas av en godartad hjärntumör är väldigt olika beroende på var i hjärnan tumören sitter.


Cancertumör i hjärnan

Cancertumörer i hjärnan kan vara snabbt eller långsamt växande. Till skillnad från andra cancertumörer brukar primära cancertumörer i hjärnan sällan sprida sig till andra delar av kroppen.

De vanligaste cancertumörerna som kan uppstå i hjärnan är gliom och medulloblastom.

Gliom i olika former

Den vanligaste typen av cancertumör i hjärnan kallas gliom och utvecklas i stödjevävnaden som omger nervcellerna. Det finns olika former av gliom som kräver olika behandlingar. Gliom graderas enligt en skala från ett till fyra efter hur snabbt tumörcellerna växer.


Gliom grad 1 och 2 är så kallade låggradiga gliom, som växer långsamt och kan ibland i det närmaste stå stilla under en längre tid utan behandling. Gliom grad 3 och 4 är så kallade höggradiga gliom, som växer snabbt och kräver snabb behandling. Gliom grad 4 är den vanligaste av gliomen och kallas med ett annat namn för glioblastom. 


ANNONS
Av xenia alpkut - 2 september 2018 00:00

Tycker din partner att du sågar timmerstockar? Är du själv medveten om dina snarkningar och vill göra något åt dom? Vi berättar om snarkning, pratar med doktor Bertil Dahlgren och ger tips och råd.

Det är inte alltid snarkning är besvärligt, det kanske piper lite om näsan, eller om man ligger konstigt så kan man ”småsnarka”. För ganska många är dock snarkning ett riktigt problem som till och med kan ha medicinska orsaker och orsaka rejäla besvär.

Vad är egentligen en snarkning? En snarkning uppstår i näsan eller halsen. Mestadels sitter problemet i halsen och innebär att du kan få problem med luftflödet genom svalget. Om luftflödet blir snabbt kan mjuka delar (som mjuka gommen) börja vibrera och du börjar snarka.


Både män och kvinnor snarkar och det finns idag hjälpmedel som är mer effektiva än att bara lägga en kudde över öronen.

Av xenia alpkut - 2 september 2018 00:00



Hyperacusis/ljudöverkänslighet är inom sjukvården ett tillstånd där patienten är överkänslig mot vardagliga ljud, som vanligt porslinsskrammel, ljud från dammsugare, trafikbuller m.m Omkring 9 % av den vuxna befolkningen lider av ljudöverkänslighet. Den verkar vara vanligare hos kvinnor och hos de som har kortvarig tinnitus än hos män och de som har långvarig tinnitus. Forskning visar ett samband mellan tinnitus och ljudöverkänslighet, men man kan vara ljudöverkänslig utan att ha vare sig tinnitus eller hörselskada. Ljudöverkänslighet är också vanligt bland barn, speciellt barn med inlärningssvårigheter, och man har konstaterat att både tinnitus och ljudöverkänslighet är lika vanliga hos den yngre populationen som hos den äldre. När hörselskador förekommer brukar det ofta vara en ganska lindrig diskanthörselnedsättning. Yrken som är överrepresenterade är musiker, lärare och kontorsanställda, inte de "klassiska" bulleryrkena.

Av xenia alpkut - 2 september 2018 00:00

Misofoni betyder bokstavligen "hat av ljud" och är ett sällan diagnosticerat tillstånd som många tror har sin grund i neurologi. Själva tillståndet innebär att negativa känslor, såsom ilska, avsky och aggression orsakas av vissa specifika ljud.[1] [2]


Det har inte gjorts många studier på misofoni och begreppet är väldigt obskyrt, diagnosen finns inte med i varken DSM-5 eller ICD-10, men det har föreslagits att tillståndet ska klassas som en ensamstående psykisk sjukdom.[3] Misofoni kallas även för "selektivt ljudkänslighetssyndrom" eller på engelska "selective sound sensitivity syndrome" eller "4S" [4]

 

Av xenia alpkut - 1 september 2018 02:30


För den som har svår och långvarig dysfagi kan livskvaliteten förbättras betydligt med en gastrostomi – en kanal som gör det möjligt att ge mat och medicin direkt till magsäcken.

En vanlig form av gastrostomi är PEG (Perkutan Endoskopisk Gastrostomi), vilket innebär att kanalen anläggs genom huden med hjälp av ett endoskop/rörformat instrument. Ingreppet görs under lokalbedövning och tar inte mer än 10-15 minuter.


Först brukar man få en så kallad PEG-kateter, eller PEG-slang/kateter, som går från magsäcken till bukväggen. En PEG-kateter som fungerar väl kan sitta i under flera års tid men brukar bytas ut mot en mindre gastrostomiport när kanalen har etablerats, oftast efter 2-3 månader. Om sväljningsförmågan förbättras och gastrostomin inte längre behövs kan PEG-slangen tas ut och kanalen läks då av sig själv.

Av xenia alpkut - 1 september 2018 01:00

Från topp till tå - Levern, gallblåsan och bukspottskörteln


Levern är kroppens största körtel och det näst största organet i vår kropp efter huden.

Tillsammans med gallblåsan och bukspottskörteln bildar dessa tre organ ett mycket viktigt maskineri i vår kropp.

Levern har flera viktiga uppgifter

Bland annat bildas en stor mängd kemiska ämnen som är viktiga för kroppens matsmältning. Du hittar levern, som delvis är skyddad av revbenen, upptill i högra delen av bukhålan. 


En fascinerande detalj är att levern har en förmåga att växa ut igen. Du skulle med andra ord kunna ta bort halva levern och efter ett tag så växer den oftast ut till normal storlek igen. Levern innehåller mycket blod därför att en stor mängd blod (en fjärdedel av allt blod hjärtat pumpar ut) passerar levern genom två blodkärl, portådern och leverartären. Portådern transporterar blod med näringsämnen och leverartären transporterar syrerikt blod till levern.


Av xenia alpkut - 1 september 2018 01:00

Levern (grekiska hepar, latin iecur) är ett inre organ hos ryggradsdjur. Blodet pumpas genom levern och utsätts där för enzymer (bland annat cytokrom P450) som kan bryta ner många olika sorters molekyler. Restprodukterna lämnar sedan kroppen med avföringen, eller återupptas av blodet och rensas en andra gång av njurarna.[1]

Levern bryter ner sockerarten fruktos till glukos och andra monosackarider, de senare efter omvandling till glukos. Glukosen lagras i levern som en lätt rörlig energireserv, i form av glykogen. Glykogen lagras även i muskler. Levern har specifika enzymer som kan bilda glykogen från glukos. Den kan också lagra glukos för att tillgodose energibehovet i omkring 12 timmar.


Förutom glykogen lagras även proteiner, vissa fetter, mineral och vitaminer (t.ex. vitamin A och B12 som kan lagras för flera års behov). Dessa ämnen kan antingen förbrännas i levercellen eller avges i blodet i obunden form (t.ex. glukos), eller bundet till en bärare (till exempel triglycerider bundna till lipoproteinkomplex, (kolesterteroler). Levern omvandlar vitaminer och hormoner (till exempel tyroxin) till mer aktiva former.

Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6 7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2019
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 

SOL

  


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se