Inlägg publicerade under kategorin 11 3 47 Rymden

Av xenia alpkut - 20 september 2016 14:30

http://www.expressen.se/nyheter/5-viktiga-upptackter-i-rymden-i-ar/?bullet=4


 



Universum är fullt av gåtor som vi än så länge inte känner till svaret på.
Men hela tiden görs nya upptäckter som gör oss åtminstone lite klokare på världsrymden.
Här är fem mysterier som vetenskapen löst, eller delvis löst, i år.

4. Ett enormt objekt påverkar himlakropparna

Den nionde planeten.

Vi vet mer om den hypotetiska nionde planeten

Sökandet efter en nionde planet har pågått sedan 1800-talet.

Pluto ansågs under 76 år vara en nionde planet, men 2006 kom Internationella astronomiska unionen överens om att den i stället skulle kallas för dvärgplanet.

Dock tror forskarna att det finns en annan oupptäckt men massiv planet där ute i mörkret som skulle kunna överta titeln.

Och på senare tid har kampen om att hitta "Planet nine" eller "Planet X" som den hypotetiska planeten också kallas, trappats upp.

I januari i år presenterade forskare vid California Institute of Technology bevis för att det verkligen finns ett enormt objekt i utkanten av vårt solsystem.

De hade fått fram resultatet, som de presenterade i Astronomical Journal, genom att studera Kuiperbältet.

Det är ett bälte av mindre himlakroppar som rör sig i yttre delarna av vårt solsystem, bortom Neptunus.

Forskarna såg vad de menar är tecken på att ett oidentifierat objekt, kanske en nionde planet, påverkade hur de mindre objekten rörde sig.

Så sent som i augusti presenterades ytterligare bevis för att det kan finnas en "Planet X".

Bevisen var i stil med de tidigare. Astronomer hade hittat fler objekt vars omloppsbana tycks påverkas av ett stort, mystiskt objekt.


– Om du vill säga det med siffror, skulle jag vara säg 80 procent säker på att det finns en planet X där ute, säger studiens huvudförfattare Scott Sheppard som arbetar vid Carnegie Institution for Science i Washington enligt Space.com.

ANNONS
Av xenia alpkut - 20 september 2016 14:17

http://www.expressen.se/nyheter/5-viktiga-upptackter-i-rymden-i-ar/?bullet=3


 

Universum är fullt av gåtor som vi än så länge inte känner till svaret på.
Men hela tiden görs nya upptäckter som gör oss åtminstone lite klokare på världsrymden.
Här är fem mysterier som vetenskapen löst, eller delvis löst, i år.

3. Finns det liv på andra planeter?

Beboelig planet – med vatten?

Nja, den här frågan har vi ju inte fått ett konkret svar på.

Däremot tror sig belgiska forskare ha kommit ett steg närmare att lösa den urgamla knäckfrågan.

Tidigare i år upptäckte forskarlaget tre nya planeter som kretsar kring en ultrasval dvärgstjärna i stjärnbilden vattumannen – 40 ljusår från jorden.

Stjärnan, som fått namnet Trappist-1 efter teleskopet som användes när den upptäcktes, är mycket svalare, ljussvagare och rödare än vår egen sol.

Det är första gången som forskare hittat planeter som kretsar kring en så liten, ljussvag stjärna.

Man har också kunnat räkna ut att planeternas storlek liknar jorden och har en bunden rotation som innebär att de alltid har samma sida mot solen.

Därför är den ena sidan väldig kall och den andra väldigt varm – men där emellan finns ett parti som forskarna tror kan vara beboligt.

Dock har även skeptiska röster höjts mot att det överhuvudtaget kan finnas liv på den här typen av planeter.

Och naturligtvis är det fler som letar efter beboeliga planeter.

I augusti publicerades en artikel i tidskriften Nature som ett internationellt forskarteam låg bakom.

De har hittat en planet som vars storlek uppskattas till 1,3 gånger jordens massa som ligger i den så kallade "beboeliga zonen" kring stjärnan Proxima Centauri.

Det innebär, enligt forskarna, att det kan finnas flytande vatten på den nyupptäckta planeten som fått namnet Proxima B.

– Det är en rimlig förväntan att den här planeten skulle kunna husera liv, säger studiens medförfattare Guillem Anglada-Escudé vid Queen Mary University of London enligt The Guardian.



ANNONS
Av xenia alpkut - 20 september 2016 12:49

Universum är fullt av gåtor som vi än så länge inte känner till svaret på.

Men hela tiden görs nya upptäckter som gör oss åtminstone lite klokare på världsrymden.
Här är fem mysterier som vetenskapen löst, eller delvis löst, i år.


2. Tsunamis på den röda planeten

Mars.

Det har varit mycket surr om Mars det senaste året.

Förutom att vi planerar bemannade resor till den röda planeten pågår intensiv forskning om huruvida det en gång kan ha funnits liv där.

En förutsättning för liv är vatten – men i dag är Mars yta kall och torr.

Men vid det här laget är de flesta överens om att det i någon form finns vatten på den röda planeten i dag – dock inte i flytande form.

Andra har gått ännu längre och spekulerat i om det kan finnas liv på Mars, gömt under ytan.

Det har även presenterats teorier om att enorma hav en gång bredde ut sig över Mars.

I somras presenterades ytterligare bevis för det. Forskare hade nämligen sett tecken på att två enorma tsunamis sköljt över Mars för 3,4 miljarder år sedan.

Upptäckten gjordes genom att studera nya värmebilder av planeten där man såg strukturer i marken som enligt forskarna kan ha skapats av en tsunami.

Teorin är att dessa kraftfulla naturfenomen dragits i gång av ett meteoritnedslag.

Den senaste av turerna om Mars vatten presenterades i september i tidskriften Journal of Geophysical Research.

Forskarna bakom studien menar att Mars han ha haft flytande vatten hela en miljard år senare än man tidigare trott.

Dessutom hävdar de att planeten kan ha varit beboelig – och hyst någon form av primitivt liv. 

 

 

 

http://www.expressen.se/nyheter/5-viktiga-upptackter-i-rymden-i-ar/?bullet=2


Av xenia alpkut - 20 september 2016 11:30

 

Universum är fullt av gåtor som vi än så länge inte känner till svaret på.
Men hela tiden görs nya upptäckter som gör oss åtminstone lite klokare på världsrymden.
Här är fem mysterier som vetenskapen löst, eller delvis löst, i år.

1. Varför har den röda fläckar?

Charon, Plutos största måne.

Världen häpnade i slutet på förra året när NASA:s rymdsond New Horizons skickade hem bilder på vår avlägsna granne Pluto.

På sin resa tog sonden även bilder på dvärgplanetens största måne, Charon – bilder som förbryllade forskarna.

Månen hade nämligen ett stort, rödaktigt fält vid en av sina poler.

NASA-forskarna hade aldrig sett något liknande i vårt solsystem – men under det senaste året tror sig ett forskarteam ha löst mysteriet.

I en artikel i tidskriften Nature publicerades nyligen teorin att det är Pluto själv som ligger bakom planetens ovanliga färg.

När Pluto släpper ifrån sig metangas "fångas" den in av Charons gravitation och fryser till is.

Sen omvandlar solens ultravioletta strålar denna till tyngre kolväten – som i sin tur kan omvandlas till rödaktiga molekyler som kallas Tholin när de exponeras för ultravioletta strålar.

Därav den röda färgen.


– Vem kunde tro att Pluto var en graffitikonstnär som sprejmålade sin kompanjon med röd färg som täcker ett område i storlek med New Mexiko, sa studiens huvudförfattare Will Grundy skojfriskt i ett pressmeddelande.


http://www.expressen.se/nyheter/5-viktiga-upptackter-i-rymden-i-ar/?logged_in=true

Av xenia alpkut - 15 september 2016 10:30


      



http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/varldsrymden-bevattnar-unga-planetsystem


När vårt planetsystem bildades ur gas och stoft för ungefär fem miljarder år sedan tillfördes vatten från rymden mellan stjärnorna, det så kallade interstellära mediet. Det föreslår nu en grupp forskare som har jämfört halterna av tungt vatten i rymden med jordens oceaner, kometer och meteoriter.

 

Kommer vattnet från det interstellära mediet är det troligt att det finns vatten även i andra solsystem. Det ökar sannolikheten för att det också finns liv på andra planeter, säger Karin Öberg som är astronom på Harvard i Boston, USA, och medförfattare på en artikel som publicerades i Science på torsdagskvällen.

Liv på andra planeter

Frågan om vattnets ursprung är viktig för alla som vill ta reda på om det finns liv på andra planetsystem. Liv som vi känner det, är beroende av tillgång på färskt vatten. Om jordens vatten bildades i processer som var mer eller mindre unika för vårt planetsystem minskar chanserna att hitta vatten på främmande planeter. Men om vattnet kommer från det interstellära mediet är chanserna stora att många fler planetsystem blivit bevattnade.

För att ta reda på vad vatten kommer ifrån följer astronomer spåren av tungt vatten. Det består av vätemolekyler som har en extra neutron, och kallas för deuterium. Det

är en isotop, och sådana används ofta av forskare för att avslöja olika ämnens ursprung.  Länge har det varit något av en gåta för astronomer varför det finns förhållandevis mer deuterium i jordens hav än vad det finns i själva solen.

 



Astronomer har misstänkt att vatten bildades i planetskivan efter att solen hade tänts. Men den datorsimulering som nu Karin Öberg har varit med att göra visar att tungt vatten inte har kunnat tillverkas i tillräckligt stor mängd som skulle behövas för att förklara de mängder av tungt vatten som faktiskt finns.

Solvindar

Vårt planetsystem bildades av att stoft och gas klumpade ihop sig och blev planeter som snurrade runt en sol i mitten. Från solen blåste starka solvindar som skyddade vårt unga planetsystem från den hårda kosmiska strålningen. Den datorsimulering som nu Karin Öberg och hennes kollegor har gjort, visar att bristen på kosmisk strålning i det unga planetsystemet gjorde att det inte kunde bildas tillräckligt med tungt vatten. Anledningen är att den kosmiska strålningen gör att molekyler blir positivt laddade (blir joner) som behövs för att vatten ska kunna bildas.

– Vår modell visar att det finns för få laddade molekyler i unga planetsystem, vilket gör att stora delar av kemin stängs av, inklusive den som annars skulle leda till vattenbildning, säger Karin Öberg.

Vattnet måste komma någon annanstans ifrån, nämligen den stora svarta rymden som breder ut sig mellan stjärnorna.

Nu återstår för astronomerna att kontrollera om den modell av hur det tidiga planetsystemet såg ut, och som de har använt sig av i datorsimuleringen, stämmer med verkligheten. Och ett sätt att ta reda på det är att undersöka just verkligheten. De observerar planetsystem som håller på att bildas just nu. 


– Vi använder oss av det nya radioteleskopet ALMA i Chile för att observera halten av joner i unga system som ligger 200- 800 ljusår bort. I slutet av året bör vi veta om de också har låga jonhalter och om vår simulering stämmer, säger Karin Öberg.


Av xenia alpkut - 28 augusti 2016 14:20

   

Astronomerna jublar och talar om en fantastisk, historisk upptäckt.

Den nyfunna planeten Proxima b är vår granne i rymden, liknar jorden och har goda förutsättningar för flytande vatten - och därmed liv.

Den eviga frågan om huruvida det finns utomjordiskt liv i universum kan ha kommit ett litet snäpp närmare ett svar. Åtminstone får nu astronomerna en sportslig chans att försöka lösa gåtan som har alltid har fascinerat mänskligheten.

Ett internationellt forskarlag har upptäckt en jordliknande exoplanet, alltså en planet utanför vårt solsystem, som befinner sig så nära oss att den inom överskådlig tid ska kunna studeras med hjälp av starka teleskop. Den har fått namnet Proxima b och snurrar runt Proxima Centauri, den stjärna som befinner sig närmast vår sol.

Vanligen reserverade forskare är entusiastiska och använder ord som "fantastisk", "sensationell" och "historisk" om den nya upptäckten.

– Många exoplaneter har presenterats som jordliknande under senare år. Men det här är den verkliga saken. Det här är det bästa resultatet hittills i det absolut närmaste stjärnsystemet, säger Malcolm Fridlund, professor i astrofysik på universitetet i Leiden i Nederländerna och på Chalmers i Göteborg.

– Det är den mest jordlika planeten vi hittat. Den har i stort sett samma storlek som jorden. Det kan finnas flytande vatten där, det är den första planet man kan hoppas att finna liv på.

– Den här ligger i särklass närmast, åtminstone 50 gånger närmare än andra man hittat. Vi kommer att kunna studera den och lära oss mycket. Med hjälp av de extremt stora teleskop som byggs just nu i Chile och på Hawaii, säger han.

 

Vår jordlika granne

Namnet Proxima betyder "närmast" på latin. Och tack vare närheten kommer planeten att kunna studeras i detalj med av den avancerade teknologin och styrkan i de nya jätteteleskop som väntas bli klara inom de närmaste tio åren.

Upptäckten presenterades i onsdags av Europeiska sydobservatoriet (ESO) som driver tre observatorier i Atacamaöknen i Chile. ESO är ett europeiskt samarbetsorgan som stöds av 16 länder, bland dem Sverige.

Med hjälp av bland annat ESO:s teleskop har astronomer funnit klara bevis för att solens närmaste stjärna, Proxima Centauri, har en planet - som man länge letat efter. Planeten Proxima b gör ett varv runt sin stjärna på elva dagar, alltså betydligt snabbare än jordens 365 dagar.

Den ligger drygt fyra ljusår, alltså 40 000 miljarder kilometer, från vårt solsystem. Alltså i vårt grannskap med rymdmått mätt. Och den befinner sig i den så kallade beboeliga zonen, alltså har rätt temperatur för att flytande vatten ska kunna förekomma - och att det därmed kan finnas förutsättningar för liv. Dess massa är 1,3 gånger så stor som jordens.

– Det är fantastiskt. Så väldigt nära, så lik jorden. Det är den närmaste stjärnan vi har och så har den en jordliknande planet, säger Carina Persson, astronom på Onsala rymdobservatorium vid Chalmers tekniska högskola.

– Den ligger i beboeliga zonen, så det kan finnas flytande vatten. Det är väldigt spännande. Men vi kan bara gissa om det finns liv, det är spekulativt.

Exoplaneter är ett av de nya stora forskningsområdena. Det kan ge oss svaret på frågan om det finns liv i universum. Är det bara vi eller kryllar det av liv där ute? säger hon.


Klimatet olikt jordens

Astronomen Guillem Anglada-Escudé vid Queen Mary-universitetet i London ledde forskarlaget som hittade planeten. I ett pressmeddelande från ESO berättar han om planetjakten. Han säger att de första svaga tecknen på en möjlig planet upptäcktes 2013. Sedan intensifierade de letandet under en "kampanj" inom ramen för Pale Red Dot-projektet, ett projekt för att hitta jordliknande planeter. De senaste månaderna blev spännande för forskarna.

– Varje dag under Pale Red Dot-kampanjens 60 nätter kollade jag att signalen stämde. De första 10 var lovande, de första 20 stämde väl överens med vad vi väntat oss. Vid 30 dagar var resultatet så gott som definitivt, så vi började skriva ett utkast på artikeln, säger Guillem Anglada-Escudé.

Forskarna har publicerat flera vetenskapliga artiklar om sina rön. De har också rapporterat via sociala medier. De förklarar att flytande vatten bara kan finnas i planetens soligaste områden. Klimatet på Proxima b är helt olikt jordens. Dels på grund av den ligger så nära sin stjärna att UV- och röntgenstrålningen är mycket stark; dels för att planeten snurrar så snabbt kring sin stjärna att det inte är troligt att den har årstider.

Optimister tror att den nya planeten inte bara ska kunna studeras via nästa generations superteleskop utan också med hjälp av utskickade rymdsonder. Stjärnsystemet Alfa Centauri, i vilket den befinner sig, är mål för det ambitiösa projektet Breakthrough Starshot, mänsklighetens första planerade försök att resa till ett annat stjärnsystem. Planen är att sända ut extremt små rymdfarkoster med en vikt på några gram, men som ändå kan bära kamera och kommunikations- och navigeringsutrustning. Bakom projektet står den brittiske stjärnfysikern Stephen Hawking och den ryske miljardären Jurij Milner.

Starshot-projektets ledare Pete Worden var med på ESO:s presskonferens där den nya planeten presenterades. Han hyllade upptäckten som "mycket inspirerande" och lovade att samarbeta med ESO, rapporterar Populär Astronomi.

– Vi är på väg, sade Pete Worden.

Enligt de mest optimistiska kalkylerna kommer rymdfärden till Alfa Centauri att ta minst 20 år och dessutom tar det fyra år för data och bilder att nå jorden. Andra tror att restiden är mycket längre - och påpekar att teknologin är långt ifrån klar.


– Det tar 50 år att åka dit även när de utvecklat teknologin, som ännu inte finns ens på papperet. Men ska vi åka någonstans börjar vi med den närmaste destinationen. Det är science fiction i dag, men science fiction har en tendens att bli sanning, säger professor Malcolm Fridlund.


http://www.expressen.se/nyheter/dokument/den-mest-jordlika-planeten-vi-hittat/

Av xenia alpkut - 27 augusti 2016 10:41

   

En ny jordlik planet har upptäckts i ett annat solsystem. Den tycks täckt av vatten till mer än hälften och har atmosfär, rapporterar tidskriften Nature.

Den nya Superjorden ligger 42 ljusår från oss. Dess radie är 2,7 gånger jordens, men densiteten är lägre än för vår planet. Men het är den: himlakroppen, GJ 1214b kallad, beräknas hålla en temperatur på mellan 280 och 120 grader Celsius.

-Ändå tycks det vara en värld av vatten, säger forskarstudenten Zachory Berta som var först med att se tecknen på den nya planetens existens.

Den låga densiteten är ett skäl till att man tror att den så kallade exoplaneten GJ 1214b består av mycket vatten, kanske till hälften av sin massa, förklarar Geoffrey Marcy vid University of California.
Planetens relativa närhet till oss gör det möjligt att studera dess atmosfär och utröna vad den består av.


GJ 1214b:s sol är bara en femtedel av vår sols storlek.

.http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/jordlik-planet-har-upptackts


Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6 7 8
9 10 11 12 13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2019
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 

SOL

  


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se