Inlägg publicerade under kategorin 22 ALLT

Av xenia alpkut - 7 augusti 2017 17:31

 

 

I vardaglig mening syftar frukt på större botaniska frukter med sött och saftigt kött. Bär kan på samma vardagliga sätt ses som en undergrupp av frukt, nämligen frukter som är så små så man kan stoppa många av dem i munnen samtidigt. Inom metabotaniken härrör denna vardagliga definition av begreppet "bär" från den så kallade Jaggerska skolan. Jagger ställer i sin The Principles of Metabotanics: An Inquiry Into the Nature of Fruit and Berries upp ett antal kriterier för att på goda grunder kategorisera frukt och bär. Inom metabotaniken är definitionsmässigt begreppet "frukt" omtvistat. Många bär och nötter är dock att betrakta som botaniska frukter, men inte frukter i vardaglig mening. Frukten, i botanisk mening, bildas av bladlika organ i mitten av blomman som kallas fruktblad (här görs alltså ingen definitionsmässig skillnad mellan "löv" och "blad". För en metabotanisk djupdykning rörande denna definition: jfr. Nyarborianism). På dessa sitter fröämnena. Fruktblad kan vara fria från varandra och bilda vardera en pistill, eller sammanväxta och bilda en gemensam pistill. Den nedre delen av pistillen, med fröämnena, kallas fruktämne.

Frukterna varierar mycket i utseende beroende på växtart. De kan till exempel ha formen av nötbärkapsel eller stenfrukt. Många frukter, såsom tomat och avokado, räknas vanligtvis som grönsaker snarare än vad man vardagligt brukar räkna som frukter. Frukter delas botaniskt in i två huvudgrupper: äkta frukter och skenfrukter, även kallade falska frukter. De senare består av fler delar av blomman än bara fruktämnet. Skenfrukter kan till exempel innehålla även blombottnen.

Många frukter är formade så att djur och människor tycker om att äta dem samtidigt som fröna passerar matsmältningen intakta.[källa behövs] En del frukter sparas av olika djur och fåglar men glöms sedan bort. Dessa beteenden bidrar till att växterna sprids i omgivningarna, samt att djur och människor överlever så att processen kan fortlöpa.


https://sv.wikipedia.org/wiki/Frukt

ANNONS
Av xenia alpkut - 2 maj 2017 11:53


Rökning är en aktivitet där man andas in rök från brinnande material, oftast tobak. Det görs främst som en form av droganvändning eftersom förbränningen av de aktiva beståndsdelarna i droger gör att de kan tas upp genom lungorna. Rökning kan också utföras som del av religiösa eller andliga ritualer. Den vanligaste metoden att röka idag är med cigaretter, antingen masstillverkade eller rullade med hjälp av lös tobak och rullpapper. Andra, mindre vanliga, former av rökdon är pipor, cigarrer och vattenpipor.

Rökning är en av de vanligaste formerna av droganvändning. Tobaksrökning är den populäraste formen av rökning och utövas av över en miljard människor i de flesta samhällen. Mindre vanligt är rökning av cannabis och opium. Vissa av drogerna klassas som tung narkotika, som heroin och crack, men dessa brukas mestadels inom små grupper av socialt marginaliserade individer.

Rökningens historia sträcker sig åtminstone till år 5000 f.Kr och rökning har förekommit i många olika kulturer. Tobak har odlats och rökts i Amerika i minst 5000 år, och bruket uppstod i områden kring de peruanska och ecuadorianska Anderna. Cannabisrökning i Indien har förekommit i över 4000 år. Rökning uppstod där i samband med ritualer där shamaner och präster använde droger för att komma i kontakt med andar eller för att frambringa visioner om framtiden. I och med att européer utforskade och koloniserade Amerika spred sig tobaksrökning snabbt till övriga kontinenter. I områden som Indien och Subsahariska Afrika smälte den ihop med redan kända former av rökning (främst av cannabis). I Europa skapade den en helt ny form av social aktivitet och en typ av drogintag som tidigare varit okänt.

De kulturella uppfattningarna kring rökning har varierat över tid och rum; helig och syndig, sofistikerad och vulgär, mirakelmedicin och dödlig hälsofara. Det är först helt nyligen som rökning har börjat betraktas som något övervägande negativt, och då främst i i-länder i väst. De väldokumenterade hälsofarorna förknippade med rökning har fått många länder att införa höga skatter på tobaksprodukter, starta antirökningskampanjer och införa rökförbud på offentliga platser för att få folk att sluta röka.

1980 rökte svenskarna 1780 cigaretter utslaget per person över 15 år. 2009 hade rökandet mer än halverats till 786 cigaretter.



https://sv.wikipedia.org/wiki/R%C3%B6kning

ANNONS
Av xenia alpkut - 16 januari 2017 15:15

 

Sist ut i sista programmet för säsongen är Danny Saucedo. Han väljer att framföra en låt han för 12 år sedan spelade in till sin dåvarande flickvvän – För kärlekens skull. Och j*vlar vilken snygg och omtumlande vacker gospel-tolkning.

Danny Saucedo erkänner att han inte haft någon direkt tolkning till Ted Gärdestad tidigare, men att han efter kvällens avsnitt blivit både mer nyfiken och intresserad av Teds och Kenneths musik- och låtskatt. Och det var framför allt en låt som han fastnade för – redan för många, många år sen. Låten För kärlekens skull som är Dannys låtval för kvällen, släpptes 1980 och blev en stor hit som fortfarande lever kvar.

– Jag är så stolt över att musiken orkar överleva så här, trots att Ted inte orkade, säger Kenneth i programmet.

– Musiken kan också ge hopp och en önskan om en god tillvaro. Musiken är en tröst. Det var det Ted sa, jag skriver för att jag vill trösta mig själv.


Sedan är det dags för Danny att framföra säsongens sista tolkning i programmet. Och ska man beskriva låten – och framförandet med bara ett ord blir det ett rungande WOW!


http://www.amelia.se/artiklar/tommy-nilsson-version-av-i-stora-sorgens-famn-ar-sa-rorande-vacker/

Av xenia alpkut - 16 januari 2017 15:00

 


http://www.amelia.se/artiklar/magnus-carlson-ger-kenneth-gardestad-sommarlangtan-jag-alskar-honom/?post_id=1294353973958685_1294357173958365#_=_


Det har gått drygt tio år sedan Magnus Carlson verkligen upptäckte Ted Gärdestads musik – men nu i vuxen ålder uppskattar han den otroligt och berättar för Kenneth som skrivit texterna, att han ska sjunga sin absoluta favoritlåt nämligen Sommarlängtan.

Det var genom en kompis i det brittiska rockbandet Oasis som Magnus Carlson ”upptäckte” Ted Gärdestads musik. Favoritlåten blev snabbt Sommarlängtan, vilken finns att hitta på Teds första studioalbum. Magnus berättar att det också ärden han ska framföra för Kenneth Gärdestad och frågar honom också om han vill signera Magnus exemplar av albumet efteråt. Därefter intar han scenen och framför låten från 1972. Efterår är det en glad Kenneth som hyllar Magnus version:

– Vad härligt, jag önskar att jag hade skrivit ännu mera text så jag hade fått höra dig sjunga mer.

Kenneth berättar därefter för kamerorna hur mycket han uppskattar Magnus:


– Han älskar Ted och mig, och jag älskar honom tillbaka.


Av xenia alpkut - 15 januari 2017 00:00

 


https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Laleh

 

 


Laleh Pourkarim (persiskaلاله پورکریم), mer känd under artistnamnet Laleh, född 10 juni 1982 i Bandar-e Anzali i Iran, är en svensk musikersångerska[1]låtskrivareproducent och skådespelerska. Hon har bott i Sverige sedan 10 års ålder. Efter 2005 års debutalbum mottog hon tre Grammisar och fick ett antal priser som årets nykomling. 2011/2012 kom framträdanden i Så mycket bättre och det storsäljande albumet Sjung.

Lalehs musik spänner från visa till poprock, och bland inspirationskällorna märks Cornelis VreeswijkThe Police och Cat Stevens.


Från Iran till Sverige 

Laleh Pourkarims familj lämnade Iran i augusti 1982, när hon var två månader gammal[2]. Orsaken var att fadern Houshang Pourkarim (persiskaهوشنگ_پورکریم) var en känd socialt engagerad författare, konstnär och tidningsman. Hennes mor hette Atefe och drev tillsammans med sin man underjordiska tidningar.[3]

Via AzerbajdzjanMinskBerlin och Tidaholm hamnade de i Hammarkullen i Göteborg, där hon kom att studera på musikprogrammet vid Hvitfeldtska gymnasiet[4].


Familjen Pourkarim landade i vitryska Minsk, på Lalehs ettårsdag. I Sovjetunionen fick föräldrarna arbeta på fabrik, medan Laleh lärde sig ryska och i skolan fick gå på både klassiska konserter och cirkus.[5]

När Laleh var nio år tvingades familjen flytta vidare,[6] och Laleh tillbringade en tid i Berlin.[6] 1991 kom de till Sverige, och via en flyktingförläggning i Tidaholm hamnade de i Göteborgsförorten Hammarkullen.[6]

 


Från Hammarkullen till Stockholm

Hennes far dog i en kanotolycka i augusti 1994 då han gav sig ut för att hjälpa två kvinnor i en kanot som försvunnit runt en udde och som han trodde behövde assistans[7]. Vid hans begravning närvarade enligt uppgift flera tusen personer.[8]

Laleh Pourkarims musikintresse fortsatte i Sverige, där hon tillbringade många raster i musikrummet och testade alla instrumenten. I åttonde klass stod hon på scenen för första gången under en musiktävling. Det slutade med att hon vann tävlingen, började skriva egna låtar och ganska snart bildade olika egna band.[9]

 

Under högstadiet i Göteborg spelade Pourkarim i olika band, och redan då fanns lockelsen att ta sig in i musikbranschen på allvar. Under tiden i Hammarkullen var hon bland annat inblandad i de expanderade arrangemangen kring Hammarkullekarnevalen.[9] I gymnasiet studerade hon på musikprogrammet vid Hvitfeldtska gymnasiet i Göteborg.[4]

Som 19-åring flyttade Pourkarim från sin familj och till Stockholm. Hon hade fått kontakt med Warner Music Sweden, när hon redan i flera års tid spelat live och börjat bli lokalt känd.[9]. Laleh ville producera själv, vilket hon till slut fick. Hon blev erbjuden en källare i Hässelby Strand, där hon inredde sin egen studio och lärde sig hur man producerade från grunden.


Den första tiden i Stockholm gav så småningom inspiration till låten "Bostadsansökan".[10]

Av xenia alpkut - 14 januari 2017 16:00

Ta bort slutdatum för hur länge vi får jobba. Det menar tv-journalisten Marianne Rundström, som leder ett pensionsuppror bland friska och kompetenta som vill fortsätta arbeta efter 67. Mata duvorna, visst, men det ska hon göra när hon blir gammal! 

Det var Fredrik Reinfeldt som sa det först: Vi måste jobba till 75.

I november kommer hans nya bok Nya livet, som just handlar om att ”arbetslinjen” framför allt måste bli – längre. Eftersom vi lever så mycket längre i dag. Nyss stod också M-magasins förra chefredaktör Amelia Adamo i Aktuelltstudion och sa i princip samma sak.

Samtidigt ger journalisten Marianne Rundström ut en stridsskrift i ämnet, Passé – de ofrivilliga pensionärerna, där både Gudrun Schyman, Claes Elfsberg och förra årets maktmappie Barbro Westerholm får komma till tals.

Frågan väcks: Är det inte dags att ”tagga ner” och acceptera åldrandet?Svaret kommer blixtsnabbt:

– Absolut. Det ska jag göra när jag blir äldre. Men dit har jag inte kommit än!

Föreställ er scenen: Marianne Rundströms rymliga Stockholmsvåning badar i ljus. Utanför de stora fönstren brusar lövverket. Värdinnan är en kvinna som visserligen är 65 fyllda – men hon är ett superproffs. Varje vardagsmorgon möter hon SVT-publiken i klassiska Gomorron Sverige. Det har hon gjort sedan 2004. Alltid påläst, engagerad och välformulerad. Nu är det eftermiddag och trots att hon gick upp vid fyratiden utstrålar hon energi och koncentration. Hon kom just hemfarande på cykeln, med ett par läckra kakor i en påse. Till kaffet, som snart är upphällt.

Men vad säger du till alla dem som tycker att vi 60-plussare bara är bromsklossar för yngre?

– Visa mig den forskning som bevisar att det finns ett sådant samband! För det gör det inte, slår Marianne fast. 

Att komma med motargument som håller är inte lätt. För forskningen är tydlig: Det är inte arbetslösheten som kommer att vara det stora samhällsproblemet i en alldeles nära framtid. Utan precis tvärtom.

– Lärarbristen! påminner Marianne. 

I sin bok räknar hon upp: Om inget radikalt görs kommer det år 2020 att saknas 55 000 lärare i Sverige. Ännu värre är det inom vårdsektorn: Det kommande decenniet behöver en halv miljon nya medarbetare rekryteras. 

Ja, 1,6 miljoner personer är faktiskt på väg att lämna sina jobb av åldersskäl inom de närmaste tio åren. Var tredje! Om max-pensionsåldern ökade med ett enda år (till 68) skulle 31 000 färre behöva anställas. Med 2 år (till 69) handlar det om 55 000 färre.

Så varför görs det inte?

– Jag har verkligen inte hittat skälet. Kanske beror det på att pensionsreformen, när den kom, innebar så mycket trygghet och var en så enorm förändring för stora grupper i samhället att man har månat så mycket om den. 

Men många – inte minst kvinnor i människovårdande yrken – orkar inte ens till den svenska minimigränsen för när man
i Sverige får ta ut pension: Vid 61. 

– Jag är väldigt medveten om att jag är privilegierad, säger Marianne. Jag har ett jobb som fyller på mitt liv varje dag. Jag kommer hem berikad, det är klart att jag inte vill bli av med det. Hade jag däremot stått och packat sill hela mitt liv hade det kanske varit en fantastisk frihet att få slippa det.

– Men. Om alla vi som är friska, orkar, har lust och är kompetenta jobbar några år till så fyller vi på välfärdskassan. Det kan ge en bättre ålderdom till dem som är slitna.

Lagen om anställningsskydd borde alltså ändras, tycker hon. Ta bort den övre åldersgränsen 67. Kanske skulle det också förändra vår syn på åldrandet? 

För alla som yrkesarbetar i företag, organisationer och myndigheter med fler än 15 anställda har säkert varit med om någon omorganisation där några av de äldsta (och ofta allra bästa) – som kanske inte ens nått 60 – måste gå. Då är det lätt att just göra kopplingen äldre = mindre vetande. Fast det egentligen är precis tvärtom.

Som Marianne skriver i sin bok:

Jag möter samma förundran överallt, samma förvåning över att det finns så lite intresse att ta tillvara kunskap och erfarenhet som redan finns på arbetsplatsen. Den grundläggande känslan hos nästan alla jag pratar med är att när de lämnar sina jobb tar de också med sig en kunskapsbank som kanske byggts upp under decennier – utan att någon frågar efter den.

Så låt oss konstatera: Erfarenhet gör skillnad. Marianne Rundström är inget undantag. Som det stod i en kvällstidning:

– Jag har aldrig varit så bra som nu.

Hon klassar åldersfixeringen och ungdomskulten som något typiskt svenskt. 

– Titta bara på våra grannländer. I Finland har man haft stora kampanjer för att få människor att jobba längre, och lyckats med det. I Danmark är den övre åldersgränsen för pension borttagen.

För att inte tala om USA, där personer som Hillary Clinton (69) och Donald Trump (70) som bekant tävlar om världens kanske mest ansvarsfulla jobb.

Det var en annan amerikansk profil som fick just Marianne Rundström att först ta till orda i den här frågan. Radioprogrammet Stil i P1 gjorde ett avsnitt om nyhetsankaret Barbara Walters, som själv bestämde sig för att sluta vid pass 84. Då vände sig redaktionen till den äldsta kvinnan i rutan de kunde komma på. Marianne uttalade sig – och fick otroligt mycket reaktioner.

– Det var människor från alla branscher. Nästan varje dag kom det fram någon och sa: ”Åh, du har rätt i det där. Hur kommer det sig att ingen
i Sverige uppskattar erfarenhet?” 

Marianne började nysta, och insåg snart att när pensionsreformen genomfördes 1917 var det bara två procent av pensionärerna som levde efter 65 år! 

– Ändå är det i princip samma åldersgränser som gäller i dag. Men att vi ska ha 25–30 års semester kan inte vara rimligt. Vem ska försörja denna stora, friska skara?

Nej, rent samhällsekonomiskt går ekvationen inte ihop. Men om man ser på saken lite mer filosofiskt – är det verkligen bra att jobba så himla mycket? Det riktiga goda livet måste väl också rymma en tid för reflexion, ja, till och med långsamhet. 

Måste vi kvinnor bli som männen och helt och hållet identifiera oss med arbetet? 

Och vad kan göras åt klassklyftorna? Mellan de högavlönade med stimulerande jobb som orkar vara aktiva länge och därmed också får en ålderdom med guldkant. Och de många lågavlönade som blir utslitna tidigt och som dessutom får mycket låg pension.

Marianne har ett eget förslag:

– Egentligen borde man få plocka ut lite pension mitt i livet. Jag har aldrig varit så stressad som när jag hade tre uppväxande ungar och bodde utanför stan och jobbade heltid. Där hade jag behövt få ett avbrott. Nu har jag bara mig själv.

För många, understryker hon, blir arbetet bara viktigare när barnen har flyttat hemifrån. 


– Då kan jobbet verkligen ta plats! Och kom ihåg: Alla stora hälsovinster som har gjorts under de senaste decennierna har gjorts efter 60-årsåldern. Det är då vi är så mycket friskare än tidigare generationer.  l

http://www.m-magasin.se/mappienyheter/Mata-duvor-Ja-nar-jag-blir-gammal

Av xenia alpkut - 9 januari 2017 11:30

http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/article23323107.ab


  

NRJ-profilen Titti Schultz, 44, slutar på radiokanalen – men kommer inte att återförenas med Roger Nordin.

Efter diskussioner med ledningen lyckades man inte hitta nya arbetsuppgifter åt henne.

– Jag vill annat än vad NRJ ska leverera, säger hon.


Titti Schultz kommer att sluta jobba på radiokanalen NRJ.

Hon gick ut med beskedet på Instagram, och när Nöjesbladet når henne utvecklar hon sitt resonemang:

– Det betyder att något som jag har velat väldigt länge faktiskt har blivit verklighet. Jag har fört en dialog med mina chefer om att jag är sugen på något annat än ”Vakna med NRJ”. I samband med att Roger Nordin sade upp sig blev det helt klart att det skulle göras ett nytt morgonprogram och då kände jag att jag inte är en del av det, säger Titti Schultz till Nöjesbladet.

Titti Schultz menar att NRJ är "fantastiskt och skitroligt" att jobba på.

– Men det började kännas mindre roligt att jobba på morgonprogrammet och det är mycket för att jag inte har samma intressen. Formatet arbetar emot sådant som jag är väldigt intresserad av. Det är väldigt lättsamt och mycket Justin Bieber. Jag är inte så intresserad av vad Justin Bieber gör från dag till dag. NRJ är rätt men jag var på fel plats, säger hon.


”När Roger sa upp sig fanns det inga alternativ”

I början av året flaggade Schultz för att hon var intresserad av andra uppgifter inom mediehuset.

– När Roger sa upp sig fanns det inga alternativ, för att då skulle det naturligtvis födas ett nytt morgonprogram. Saker och ting föll lite naturligt på plats där, säger hon.

– Jag vill annat än vad NRJ ska leverera. Jag är ganska glad och positiv. Jag möttes av respekt av chefer och kollegor. Egentligen slutade det här på bästa sätt, fortsätter hon.

Du ville ha mer USA-val och mindre Justin Bieber?

– Jag skulle också kunna fördjupa mig i vad en gammal tant gör i Borås. Det utrymmet finns inte där. Jag vill hitta andra saker. Det ska vara snabbt och fräscht, framåtlutat hela tiden, säger hon.

Kommer du att återförenas med Roger?

– Nej, jag tycker att det är jättebra att Roger och jag gör olika saker. Vi har jobbat ihop i 22 år. Vi har länge bara varit kollegor. Vi jobbar så mycket ihop att det inte finns ork och intresse att umgås privat också. Vi har gjort som vi alltid har gjort. Vi har gått på semester och även tagit semester ifrån varandra. Så har vi gjort i alla år. Vi får se om vi börjar längta efter varandra, säger hon.

Vad vill du göra nu?

– Det finns olika planer som jag inte vill prata om nu. Jag vill gasa stenhårt på att vara moderator och konferencier. Jag är också utbildad inom kommunikation och PR. Det är också något som jag gillar.

Titti Schultz ersätts av Daniel Paris och Ellen Bergström. Ola Lustig kommer att stanna kvar på kanalen.

När Schultz gick på semester hade hon gjort sin sista dag på NRJ. Det blev känt i mars att Roger Nordin skulle sluta på NRJ. 2013 lämnade Nordin och Schultz Rix FM:s morgonprogram ”RIX morronzoo” för NRJ.




Av xenia alpkut - 9 januari 2017 10:00

   


http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/article24016581.ab


Han hoppade av ”Rix morronzoo” efter 13 år och gick till konkurrenten NRJ.

Men nu återvänder Roger Nordin, 39, till Rix FM:s morgonshow igen.

Vid årskiftet ersätter han Adam Alsing som lämnar kanalen.

 

Det slog ner som en bomb när han värvades av konkurrenten NRJ efter 13 år som populär programledare för ”Rix morronzoo” i Rix FM.

Men i somras meddelade Rix FM:s ägare MTG Radio att de värvat tillbaka Roger Nordin, 39.

Adam Alsing slutar

Nu står det klart att han också återvänder till programmet som gjorde honom till en av Sveriges mest välkända radioröster.

I ett pressmeddelande berättar MTG Radio att Roger Nordin från årsskiftet återigen kommer att höras som programledare i ”Rix morronzoo”.

– Borta bra men hemma bäst. Rix FM är där jag började min radiokarriär och som i hjärtat alltid varit hemma för mig. Jag ser fram emot att sända morgonradio igen och den här gången med en massa nya kollegor, säger Roger Nordin i pressmeddelandet.

Roger Nordin kommer att ersätta Adam Alsing, 48, i ”Morronzoo” och bilda radarpar med Laila Bagge, 43.

– Efter tre år känner jag att det är dags att gå vidare och kanske unna mig en sovmorgon ibland. Jag har haft en fantastiskt rolig tid på ”Rix morronzoo” och radio kommer alltid att ligga mig varmt om hjärtat, säger Adam Alsing i pressmeddelandet.


Möller och Galli blir sidekicks

Som sidekicks i programmet kommer bland andra Måns Möller, 41, och Claudia Galli, 38, att dyka upp.

Mellan 2000 och 2010 ledde Roger Nordin ”Rix morronzoo” tillsammans med Titti Schultz, 44, och Gert Fylking, 71. Därefter fortsatte Roger i andra konstellationer fram till 2013, då han värvades till konkurrenten NRJ. Där bildade han återigen trio med Titti Schultz och denna gång Ola Lustig, 38, som också tidigare hörts i Rix FM.

Sedan det i somras stod klart att Roger Nordin skulle återvända till MTG Radio har även Titti Schultz lämnat NRJ.


Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11
12 13 14 15 16
17
18 19 20 21 22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2019
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 

SOL

  


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se