Inlägg publicerade under kategorin 22 ALLT

Eld

Av xenia alpkut - 26 augusti 2016 06:00

 

   

 

 

 

Eld är det fenomen som uppstår när en gas genomgår en koncentrationsstyrd, exotermkemisk reaktion som inbegriper oxidation (förbränning) av ett brännbart ämne, i tekniska sammanhang benämnt bränsle. Värme från reaktionen bidrar till förgasning och blandning av det brännbara ämnet och oxidationsmedlet, men per definition är temperaturen så hög att temperaturen ej längre är styrande för reaktionen. Förbränningen sker således i kontaktytan mellan oxidationsmedlet och det brännbara materialet (glöd) eller brännbara gaser (flammor, eld). Förbränning av kolhaltiga, flytande eller gasformiga ämnen ger flammor som lyser starkt av svartkroppsstrålning från mikroskopiska sotpartiklar medan förbränning av exempelvis vätgas ger genomskinliga, svagt lysande lågor.

 

 Elden bör ha varit om inte en av de första så i vart fall den mest betydelsefulla ”uppfinning” människan gjort - tämjandet av eld från blixtnedslag och senare eldslagning bör radikalt ha förändrat människans livsvillkor. Med elden som värmekälla kunde platser med kallare klimat tas i besittning. Elden förändrade även människans kost; möjligheten att koka och grilla förbättrade maten, underlättade näringsupptaget och möjliggjorde nyttjandet av grödor som tidigare ansetts helt oätliga. Eld kunde vidare användas som skydd mot farliga djur, som värmekälla vid tillverkning av verktyg, bränning av lergods etc. samt inte minst som belysning under natten och i grottor - naturligt dagsljus var plötsligt inte längre allenarådande.

 

Olika typer av eld


Eld är inget entydigt begrepp. Till exempel har olika delar av samma eld olika temperatur: ovanför ett brinnande stearinljus är det mycket varmare än i själva lågans centrum, eftersom det i lågans centrum inte finns något syre att tillgå. Beroende på vilket ämne det är som brinner och vid vilken temperatur kan lågan ha olika färg. Det är alltid gasen av ett ämne som brinner vilket innebär att fasta ämnen måste värmas upp så mycket så att de börjar avge gas, innan de börjar brinna.


ANNONS
Av xenia alpkut - 22 augusti 2016 11:00

   

Vi lär oss redan som barn hur viktigt det är att tvätta händerna, särskilt i samband med måltider och toalettbesök. Men trots att de flesta av oss vet att det är viktigt är det många som slarvar. Så här års när förkylningarna avlöser varandra är det extra viktigt att se till att hålla efter handhygienen.

En studie som presenterades i den vetenskapliga tidskriften Journal of Environmental Health visade att bara 5 procent av deltagarna tvättade händerna tillräckligt länge efter toalettbesök. Dessutom struntade 23 procent i att använda tvål och 10 procent tvättade inte händerna alls.

Tvål gör stor skillnad

Nyligen publicerade brittiska The Daily Mail resultatet av ett test av olika tekniker för att tvätta händerna. Man smorde in en smutsig hand med en gel och kunde sedan med hjälp av en UV-kamera jämföra resultatet efter handtvätt.

Först provade man en klassisk "skölj och skaka"-teknik, som de flesta säkert har använt någon gång i brist på tid eller tvål och handduk. Testet visade att den här tekniken inte alls är effektiv och lämnade kvar den största delen av bakterierna på handen.

Efter sex sekunder utan tvål, vilket är så länge vi i genomsnitt tvättar händerna, har mängden bakterier minskat men det är fortfarande bakterietätt kring nagelband, under fingernaglar och kring ringar. Sex sekunder med tvål är avsevärt bättre. Tvålen gör händerna kladdiga vilket gör att du tvingas gnugga ordentligt för att få bort löddret – och då följer bakterierna med.

15 sekunder räcker

Men sex sekunder är ändå inte tillräckligt länge för att få bort de ohälsosamma bakterierna. Enligt NHS, National Health Service, som driver den offentliga sjukvården i Storbritannien är femton sekunder minimum för att tvätta sina händer. Och testet visar också att 15 sekunder gör händerna rena, med bara små mängder bakterier på några få ställen efter tvätt. Bäst resultat får man efter 30 sekunder.

Det generella rådet kan variera mellan 15 och 30 sekunder, men enligt experterna är det viktigast att få bort den största delen av bakterierna. Och då ska en tvåltvätt på 15 sekunder räcka.

Här listar vi, med inspiration av sajten Health och The Daily Mail, fem vanliga misstag vi gör när det är dags att tvätta händerna. Stämmer något in på dig? Passa då på att förändra ditt beteende i tid inför en säsong av influensa och vinterkräksjuka.

1. Du struntar i handtvätt ibland

Det är aldrig okej att strunta i att tvätta händerna efter att toalettbesök. Du kommer att få med dig dina egna bakterier ut och dessutom ta med dig bakterier du fått med dig från tidigare toalettbesökare. Ytor du kommer åt inne på toaletten, som dörrhandtag och spolknapp, är rena bakteriehärdar. Sedan kommer du att sprida dessa bakterier vidare genom allt du vidrör.

I sammanhanget kan det också vara värt att tänka på att en genomsnittlig person rör vid sitt ansikte sexton gånger i timmen. Det är alltså inte särskilt långsökt att bakterierna hamnar i din mun ganska snart. Om du inte redan gör det bör du också börja tvätta händerna innan du ska äta eller laga mat.

2. Du använder inte tvål

Den kan ge väldoft åt dina händer, men det är inte tvålens primära syfte. Tvålen är gjord för att kunna avlägsna envisa bakterier från huden. Ytorna med bakterier och virus består delvis av fett vilket göra att den kemiska reaktion som skapas av tvålen är nödvändig för att lyckas skölja bort de ovälkomna gästerna. Ett tips är att använda flytande tvål då den tenderar att vara mer hälsosam, då den innehåller färre föroreningar.


Många tror säkert att de tvättar händerna ordentligt men för att eliminera de ohälsosamma bakterierna krävs mer än snabb sköljning under kranen. En bra början är att löddra upp tvålen ordenligt, gnugga och skölja ordentligt.

http://www.expressen.se/halsoliv/halsa/tvatta-handerna-har-du-gjort-fel-hela-livet/

ANNONS
Av xenia alpkut - 21 augusti 2016 18:15

http://www.expressen.se/sport/fotboll/allsvenskan/ostersundsspelarna-anmals-i-skandalen/


Svenska fotbollsförbundets riksombud har skickat en anmälan till disciplinnämnden efter attacken på Östersunds målvakt Aly Keita.

Riksombudet yrkar på att 1-1 ska gälla som matchresultat och anmäler även Östersundsspelarna Fouad Bachirou och Alhaji Gero för deras utfall mot gärningsmannen.

– Jag förutsätter att riksombudet även har anmält säkerheten på arenan, säger Östersunds klubbordförande Daniel Kindberg.


Det var i slutminuterna av måndagens allsvenska match mellan Jönköping Södra och Östersund som skandalen inträffade.

En 17-åring sprang in på planen och angrep Östersunds målvakt Aly Keita. Huvuddomaren Jonas Eriksson tog beslutet att bryta matchen.

Svenska fotbollförbundets riksombud Artur Ogelid har nu skickat in sin officiella rekommendation till disciplinnämnden. Där yrkar Ogelid att resultatet som gällde när planstormningen ägde rum, 1-1, ska fungera som slutgiltigt resultat.

Vill att det ska sluta 1-1


"Enligt Riksombudet kan det inte visas att den angripande åskådaren är supporter till något av lagen. Därför är huvudregeln, dvs. att den förening vars supportrar orsakat avbrottet ska förlora med 0-3, inte tillämplig", skriver förbundet på sin hemsida.

 

Av xenia alpkut - 18 augusti 2016 14:30

Östersunds spelare Fouad Bachirou och Alhaji Gero anmäls till Disciplinnämnden.

Duon har enligt Riksombudet riktat en spark respektive ett slag mot den 17-åring som stormade planen under Östersunds möte med Jönköpings Södra i allsvenskan.

– Jag är förvånad, det Fouad gör måste ju gå under nödvärn. Han skyddar ju sig själv och Aly Keita, säger Östersunds ordförande Daniel Kindberg till Sportbladet.



Det var under måndagens allsvenska möte mellan Jönköpings Södra och Östersund som en 17-åring stormade planen i matchens slutskede. Mannen attackerade gästernas målvakt Aly Keita med slag innan vakter lyckades omhänderta mannen.

”Riktar en spark”

Händelsen är nu anmäld till Svenska fotbollförbundets Disciplinnämnd av det särskilt utsedda Riksombudet Artur Ogelid. Ogelid yrkar på att matchen ska sluta oavgjort men har även anmält två av Östersunds spelare för incidenter i samband med händelsen.

– Det gäller egentligen två sekvenser. Dels är det i ett skede när åskådaren har omhändertagits och en Östersundsspelare (Fouad Bachirou) menar jag riktar en spark mot den omhändertagne åskådaren när han ligger på marken, säger Riksombudet Artur Ogelid till Sportbladet och fortsätter:

– Därefter är det en sekvens när åskådaren förs ut och nästan kommit till spelargången och då menar jag att en annan Östersundsspelare (Alhaji Gero) riktar ett slag mot honom medan han förs ut av ordningsvakter.

Vad yrkar du på för straff?

– Den frågan har jag lämnat helt till Disciplinnämndens bedömning men de följder som kan bli aktuella är antingen avstängning, böter eller att det stannar vid en erinran.

”Jag är förvånad”

Östersunds ordförande Daniel Kindberg är ovetande om Riksombudets anmälningar när Sportbladet ringer upp.

– Så vadå? Fouad är anmäld, men inte Sam Mensah? Mensah använder ju också våld i så fall som är den som knuffar bort förövaren från Aly Keita. I tumultet efteråt vet vi ju att Fouad ger sig på förövaren också. Jag är förvånad, handlingarna som sker måste ju gå under nödvärn. Både Fouad och Sam Mensah skyddar ju sig själva och Aly Keita, säger Kindberg.

– Däremot kan jag mer förstå Geros riktade slag. Den inryms ju inte under nödvärn, fortsätter ordföranden.

Du är förvånad över anmälningen mot Fouad Bachirou?

– Absolut. Han skyddar sig själv och sina lagkompisar. Fenomenet och problemet är väl att han en förövare tagit sig in på planen. Det är väl huvudproblemet.

Bachirou förklarade efter matchen sitt agerande:


– Det var bara adrenalinet som tog över. Jag blev rädd. Jag tänkte inte utan agerade bara. Jag försökte få bort honom från Keita. Det fanns inget annat i mitt huvud. Jag har aldrig varit med om något liknande så det var väldigt läskigt, sa Bachirou till Expressen.


http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/sverige/allsvenskan/jonkopingsodra/article23363756.ab

Av xenia alpkut - 17 augusti 2016 13:00

 

  Vigg (Aythya fuligula) är en fågel som tillhör gruppen dykänder inom familjen änder. Viggen är en ganska liten och kompakt dykand där den adulta hanen är kontrastrikt svart och vit med en tydlig hängande tofs på huvudet. Honan är brunaktig och har en mindre tydlig tofs. Båda könen har gul iris och ljust gråblå näbb med svart näbbnagel. Viggen är en palearktisk häckfågel som häckar från Island i väster till Kamtjatka i öster och merparten är flyttfåglar. Häckpopulationen i centrala, och nordvästra Europa är stannfåglar. Den övervintrar i Europa, Afrika och södra Asien. Den föredrar att häcka i grunda näringsrika sjöar och vikar men är ganska pragmatisk när det kommer till val av häckningsbiotop. Den lägger 8 till 10 ägg, som ruvas av honan i 25 dagar. Hanarna lämnar tidigt för att rugga och blir då flygoförmögna under en period. Ungarna blir flygga efter 45-50 dagar men kan lämna honan tidigare. Viggen har ett mycket stort utbredningsområde, populationen är mycket stor och utvecklingstrenden bedöms som stabil varför IUCN kategoriserar den som livskraftig.


Utseende


Viggen är en liten kompakt fågel med ganska lång hals. Dess mest signifikanta drag är tofsen i nacken som hos häckande hanar är lång och nedhängande men mer eller mindre synlig på båda könen och i alla dräkter. Näbben är kort och bred och blågrå till färgen, bredare mot spetsen som är svart. Fågelns totala längd är 40-47 cm och den har ett vingspann på 65-72 cm.

Den adulta hanen har svart huvud, bröst, ovansida och stjärt, medan sidorna, buken och undersidan av vingarna är vita. Ovansidan av handpennor och armpennor är vita med en tydlig svart avslutning som ett streck på vingkanten. Honan är färgad i olika nyanser av brunt, med en jämnt mörkbrun nyans på rygg och huvud och en ljusare brun på sidorna. Honans buk, undersida av vingar och ovansidan av handpennor och armpennor är vita, precis som på hanen.


Juvenilen är mattare gråbruna till färgen och påminner annars om honor.


https://sv.wikipedia.org/wiki/Vigg

Av xenia alpkut - 13 augusti 2016 18:00

 


Sommar med Ernst är en svensk tv-programserie producerad av OTW Television (2008-2015) och Brand New Content (2016-). I programmet, som sänds under sommaren, brukar inredaren och programledare Ernst Kirchsteiger tillsammans med olika snickare renovera och restaurera samt modernisera en gammal ofta fallfärdig byggnad (en byggnad per säsong) så att byggnaden sedan går att bo i. En järnbruksbyggnad (2010), ett orangeri från 1800-talet (2013), samt en bondgård från 1920-talet (2014) är bara några av de byggnader som har restaurerats sedan serien startade 2008.


Den två första säsongerna av serien var annorlunda utformade än de senare. I dessa säsonger åkte Ernst istället runt till olika familjer och hjälpte dem med att fixa till och piffa upp olika delar av deras sommarhem.


https://sv.wikipedia.org/wiki/Sommar_med_Ernst

Av xenia alpkut - 13 augusti 2016 14:00

   

 

Blomman är den del av gömfröväxterna som är avsedd för fortplantning. Blommans funktion är att producera frön. Blommor är ofta färgglada eller doftande för att locka till sig insekter så att de kan bli pollinerade.


Blommans fertila delar: ståndare och pistill


I en ring innanför kronbladen sitter de hanliga organen som kallas ståndare. De kan vara olika många beroende på art och består av ett skaft, som kallas sträng, och en knapp som är toppen på ståndaren. Ståndarna är ofta fria men kan vara hopväxta vid basen. Knappen är i regel skild i två knapphalvor, vars fäste kallas konnektiv. Knappen innehåller pollenkorn och öppnar sig när dessa är mogna. Pollenkornen kan spridas från en blomma till en annan med hjälp av exempelvis insekter. En blomma som är specialiserad för att sprida pollen med vinden kallas vindblomma.

Mitt i blomman finns det honliga organet, som består av en eller flera pistiller och längst upp på pistillen sitter det klibbiga märket där pollenkornen ska fastna. Under märket på pistillen finns ofta ett smalt skaft som kallas stift. Längst ner på pistillen sitter en förtjockning som är fruktämnet med fröämnen inuti. Efter befruktningen växer fruktämnet till och bildar den färdiga frukten med frön i. I många fall består denna frukt endast av ett fröhus och saknar en omgivande köttig del som exempelvis äpple, apelsin och plommon har.

Blommans sterila delar: kronblad, foderblad och andra blad


Stödblad kan sitta vid blomskaftets bas och blad på själva skaftet kallas förblad. Blomaxeln är den del där skaftet övergår i blomman. Blommans blad sitter vanligen i två kransar och kallas tillsammans hylleblad. Hyllebladens placering i förhållande till fruktämnet varierar inom olika familjer och man brukar tala om översittande, kringsittande eller undersittande hylle (se Pistill). Hyllebladen kan ofta skiljas i foderblad och kronblad. De enhjärtbladiga växterna har ofta två kransar med tre blad av likartat utseende, vilka brukar kallas kalkblad. Foderbladen är ofta gröna eller bruna, fria eller hopväxta. Kronbladen är i regel färgade och fungerar som skyltorgan för pollinerande insekter.

Kronbladen kan vara fria från varandra (fribladig) eller hopväxta (sambladig), som exempelvis hos klockväxterna. En del blommor har sporre för nektar. Det kan också finnas en bikrona som är extra utskott på kronbladen eller kalken (exempelvis hos rödblära eller påsklilja).


Tepaler avser hylleblad där dessa inte är differentierade i foder och krona, som hos kaktusväxter och magnolia. Petaler är kronblad, sepaler är foderblad. Dessa latinska termer används även på många andra språk.


https://sv.wikipedia.org/wiki/Blomma

Av xenia alpkut - 9 augusti 2016 13:24

http://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Att-ma-daligt-ar-en-del-av-livet/

 

Alla mår dåligt ibland

 


 De flesta känslor förändras med tiden

Ibland fungerar inte livet som man vill. I perioder kan man uppleva att man saknar självförtroende eller tillit till att saker och ting kommer att lösa sig på det sätt man önskar. Man kan känna sig osäker på vad man vill, vem man är eller uppleva att man inte hittat sin plats i livet.

Man kan också känna att saker och ting inte alls blivit på det sätt som man hade velat. Ibland blir man tvungen att möta stora eller plötsliga förluster, som till exempel om någon närstående försvinner ur ens liv eller om man får problem på jobbet eller med ekonomin.

En förlust kan vara smärtsam och ge upphov till svåra känslor som oro, ångest eller negativa, mörka tankar. Att känna smärta, sorg, ilska, avund, rädsla, ånger, även skam och skuld, är inte fel eller konstigt utan en naturlig del av livet och att vara människa. Och som de flesta mänskliga reaktioner brukar de inte hålla i sig för evigt, utan förändras över tid. Efter ett tag går de starkaste känslorna över och ebbar ut, och efter ytterligare en tid är man tillbaka i vardagen.

Men man kan också må dåligt på ett sätt som man känner att man inte klarar av att hantera själv, och som inte blir bättre med tiden. Då behöver man söka hjälp.

Många olika saker kan påverka

Om man möter flera motgångar samtidigt, eller om de kommer tätt efter varandra, utan att man hinner hitta balansen emellan, kan det vara svårare att återhämta sig. Då kan det också ta längre tid.

Hur väl man klarar av motgångar handlar både om hur svåra de är, vilket stöd man har omkring sig och också vem man är som person.

Man kan också må dåligt utan att det har hänt något speciellt. Om man till exempel har för mycket att göra, sover dåligt och inte rör på sig så mycket blir man mer mottaglig för negativa tankar och känslor. Hormoner kan också bidra. Många kvinnor mår till exempel dåligt i samband med menstruation. Under åren kring puberteten är det också vanligt att man mår dåligt i perioder.

Alla är lika – och ändå olika

Även om alla människor upplever motgångar och förluster och mår dåligt ibland är det inte alla som utvecklar psykisk ohälsa. Man är olika sårbar beroende på vilken personlighet man har, hur man har vuxit upp och under vilka omständigheter man lever.

Att ha känt sig sviken i viktiga relationer, särskilt av dem man varit beroende av när man växte upp, kan till exempel göra att man får svårare att lita på andra människor även senare i livet. Det kan även göra att man är lite mer sårbar för påfrestningar.

Vilken känslighet man har kan också delvis vara ärftligt. Det kan göra att man, trots att man kanske vuxit upp i en trygg miljö, ändå har en sårbarhet som gör att man har lättare att må psykiskt dåligt.

Höga krav och stress

När man inte hittar balans mellan högt ställda krav och behovet att duga som man är, ökar risken att man mår psykiskt dåligt.

Att under lång tid leva under stark press, där man ständigt känner sig otillräcklig samtidigt som man inte ser någon möjlighet att påverka sin situation, ökar också risken att man börjar må dåligt. Om man levt under stress en längre tid och inte får möjlighet att återhämta sig kan det leda till att man blir psykiskt utmattad.

Självkänsla spelar roll

Det är också olika hur man tolkar det som händer. Vissa ser till exempel alltid sig själva som ansvariga för det som händer, vilket kan bli tungt att bära om de svåra händelserna är många eller besvärliga att hantera. Det kan göra att man till exempel stannar kvar i ett dåligt förhållande eller i en omöjlig arbetssituation, fast man egentligen skulle behöva lämna det bakom sig.

Om man har låg självkänsla kan det vara svårt att ställa de krav på omgivningen som man kanske skulle behöva göra. En god självkänsla kan däremot vara en motvikt när man möter olika svårigheter i livet.

Olika typer av kriser

När man råkar ut för stora svårigheter i livet, till exempel när någon närstående avlider, när man går igenom en smärtsam skilsmässa eller är med om en allvarlig olycka, blir man skakad i grunden. Då kan det kännas som att tillvaron plötsligt blir otrygg, man hamnar i en kris.

Man kan också hamna i en annan sorts kris som handlar om att man ställs inför nya situationer eller krav som man inte klarar av. Om känslan av otillräcklighet håller i sig är det vanligt att man börjar tvivla både på sig själv och på tillvaron. Det kan till exempel handla om att barnen flyttat hemifrån eller att man tycker att man har misslyckats för att man inte uppnått vissa mål vid en viss ålder. Man kan komma till en punkt i livet då man är besviken och tänker: ”Var det inte mer än så här?” Ofta brukar det kallas för ”ålderskris”, men mer rättvisande är kanske att kalla det ”förändringskris” eftersom det är själva förändringen som sätter igång processen.

I efterhand kan man ibland se att förändringskrisen kanske var nödvändig för ens personliga utveckling, att den gett nya insikter och gjort att man mognat som människa.


Det behöver inte alltid handla om negativa förändringar. Även positiva förändringar, som att till exempel bli förälder eller att ha fått ett prestigefullt uppdrag, ställer krav och kan upplevas som en påfrestning som kan leda till att man hamnar i en kris. Att må dåligt när man tycker att man ”borde” vara lyckligare än någonsin kan kännas tungt, särskilt om man samtidigt känner att man inte får någon förståelse från omgivningen.


Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11
12
13 14
15 16 17 18 19 20 21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2019
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se