Inlägg publicerade under kategorin 22 ALLT

ANNONS
Av xenia alpkut - 2 juli 2016 14:01

Sverige har fler än 100 000 sjöar att svalka sig i under sommaren, men svenska badvatten är både kalla, mörka, djupa och strömma. Inför En Svensk Klassikers simdel Vansbrosimningen uppger 45 procent i en undersökning* att det är obehagligt att simma i öppet vatten, något som bekräftas av psykologen Sara Widén; ”Människor har en medfödd tendens att reagera med obehag – till och med rädsla – på kallt och mörkt vatten”.


För att hjälpa klassiker-deltagarna inför loppet i juli, och samtidigt hjälpa semestersvenskar med rädsla för att bada i svenska vatten, har Renault tillsammans med En Svensk Klassiker och Sara Widén tagit fram en ny minipod-terapi fokuserad på just rädslan för svenska vatten.

- Rädsla för att simma i svenska vatten är vanligare än man kanske tror, många får obehagskänslor och stressymptom i vattnet – eller undviker helt att doppa sig trots behov av svalka. Men det finns sätt att komma över sin vattenrädsla, fortsätter Sara.

Enligt undersökningen är den främsta anledningen till obehagskänslorna att man inte ser vad som finns under ytan (24 procent), men nästan lika många (19 procent) uppger att de inte vet varför eller att det är svårt att sätta fingret på det.

- Oavsett vad man föreställer sig som anledningen till sin rädsla så kan man, genom att stå emot impulsen att fly, lära kroppen att det inte är farligt. Då kommer rädslan och reaktionerna minska för att till slut försvinna. Men man måste jobba aktivt mot rädslan, säger Sara.

 

- De flesta som tränar inför lopp är mer förberedda fysiskt än mentalt, därför har vi som sponsor till En Svensk Klassiker tagit fram verktyg som hjälper till att övervinna mentala hinder inför klassikerloppen. Vi hoppas dock att vi genom Vansbroterapin kan hjälpa även vanliga sommarbadare, säger Lars Höglin på Renault.


Om stressymptom vid rädsla för vatten:
Enligt Sara har människor en medfödd tendens att reagera med obehag och rädsla på just kallt och mörkt vatten. När hjärnan upplever en situation som farlig sätts den naturliga kamp/flykt-reaktionen igång, vilket ofta ger obehagliga symptom som beror på att kroppen gör sig redo för att hantera en potentiellt farlig situation. Den här reaktionen har ett överlevnadsvärde när vi befinner oss i strömt och kallt vatten eftersom det kan vara farligt men reaktionen kan även utlösas i ofarliga situationer då vi inte riskerar att drunkna, och då kan den istället bli ett hinder.

Exempel på ofarliga men obehagliga symptom som kan förstöra alltifrån en simtävling till ett sommardopp är hjärtklappning, stickningar och domningar, spända muskler samt muskelskakningar och -darrningar. Dessutom kan rädslan orsaka en snabb, flämtande andning som, paradoxalt nog, kan upplevas som en känsla av att inte få luft.

Om Sara Widén:

Sara Widén är Leg Psykolog och arbetar med kognitiv beteendeterapi i egna företaget ABC Psykologi AB. Hon är även lärare och kursledare på Karolinska Institutet där hon undervisar och handleder blivande psykologer och fysioterapeuter.

Om Klassiska Hemligheter
Renault är sedan 2016 officiell partner till En Svensk Klassiker och har det kommande året en vision att underlätta för åkare, simmare, cyklister och löpare. Inför varje lopp har Renault skapat verktyg som på olika sätt hjälper deltagarna att ta sig igenom sportåret på bästa möjliga sätt.

Om Renaults partnerskap med En Svensk Klassiker
Renault och En Svensk Klassiker har tecknat ett två-årigt samarbetsavtal från den 1 januari 2016. Det innebär att Renault blir officiell partner och bilsponsor till organisationen som drivs av de fem arrangörerna av klassikerloppen. Renault lanserade nyligen sin första fyrhjulsdrivna crossover Renault Kadjar som är en av huvudbilarna i bilsponsorskapet med En Svensk Klassiker. 


 Undersökningen, som handlar om deltagarnas upplevelser under respektive lopp inom En Svensk Klassiker, genomfördes i maj 2016 med 281 respondenter mellan 20 och 70 år. Respondenterna kommer från En Svensk Klassikers register och avser personer som har genomfört eller som kommer att genomföra En Svensk Klassiker.

 

http://www.mynewsdesk.com/se/renault/pressreleases/vansbroterapin-ska-oevervinna-svenskarnas-vattenraedsla-1463573

ANNONS
Av xenia alpkut - 2 juli 2016 12:55

Vattenrädsla är en rädsla för vatten som kan påverka personer som lider av dettas liv. Man kan vara vattenrädd både som barn och vuxen, dock är det vanligare hos barn. Det finns olika grader av vattenrädsla, de finns de som är rädda för att ha huvudet under vatten och sedan finns de som är rädda för att ens doppa fötterna i vatten.[1]


Varför får man vattenrädsla?


Vattenrädsla kan komma från många olika saker. Rädsla hos barn kan till exempel komma från att föräldrarna till barnet är rädda eller att barnet har förbjudits från att vara nära vatten vid ung ålder. Det kan även komma från att barnet varit med om en otäck och jobbig händelse som förknippas med vatten.

 

Symptom och vad det är

Vad vattenrädsla står för är att man kan få ångest och må dåligt bara av att tänka på hav och att simma. Forskning har till och med visat att folk med vattenrädsla har mycket svårare för att lära sig att simma, det kan till och med vara så illa att personen inte kan lära sig simma alls. När barnen börjar simma är det viktigt att detta diskuteras med simläraren innan kursen börjar, detta eftersom då kommer läraren kunna tänka på detta och barnet kommer inte utsättas för fler skrämmande upplevelser i vattnet.[2]

 

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Vattenrädsla

Av xenia alpkut - 20 juni 2016 18:15

https://sv.wikipedia.org/wiki/Turkiet


 


Turkiet (turkiska: Türkiye), officiellt Republiken Turkiet (Türkiye Cumhuriyeti), är ett eurasiskt land som sträcker sig över halvön Anatolien i sydvästra Asien och Östra ThrakienBalkanhalvön i sydöstra Europa. Turkiet gränsar till åtta länder: I Europa gränsar det till Bulgarien och Grekland och i Asien till Georgien, Armenien, Azerbajdzjan (exklaven Nachitjevan), Iran, Irak och Syrien. Det gränsar till Medelhavet i söder, Egeiska havet i väster och Svarta havet i norr. Turkiet innehåller också Marmarasjön, som används av geografer som gränslinje mellan Europa och Asien.[4]

I det område som utgör dagens Turkiet har flera historiska riken uppstått, såsom Bysantinska riket och Osmanska riket. Turkiet är en viktig regional makt i denna del av Eurasien med kulturellt och ekonomiskt inflytande i området mellan Adriatiska havet i väster och Kina i öster, Ryssland i norr och Mellanöstern i söder, och har kommit att få en ökande strategisk betydelse.[5][6]

18 procent av Turkiets befolkning beräknas vara kurder, men siffran har även uppskattats vara runt 20 procent.[7] Majoriteten av dessa bor i de sydöstra regionerna i Turkiet. I vissa av dessa utgör kurderna en majoritet av den regionala befolkningen.

Turkiet är en sekulär enhetsstat med republikanskt statsskick. Republiken Turkiet upprättades 1923 med Mustafa Kemal Atatürk som dess första president, sedan Osmanska riket upplösts efter första världskriget. Sedan dess har Turkiet blivit allt mer integrerat med väst, samtidigt som man odlar förbindelser med öst. Turkiet tillhör grundarländerna till FN,[8] Islamiska konferensen,[9] OECD[10] och OSSE,[11] är medlem av Europarådet sedan 1949,[12] och av Nato sedan 1952.[13] Turkiet förhandlar sedan 2005 med Europeiska unionen om medlemskap, och har varit associerad medlem av EU sedan 1963.[14] Turkiet är även medlem av G20, som samlar de 20 största ekonomierna i världen.



Av xenia alpkut - 27 maj 2016 10:15

 

http://www.expressen.se/noje/pernillas-svar-efter-ilskan-mot-programmet/


När Kanal 5:s nya program presenterades kokade snart Twitter.

I "Pernillas värld" kommer svenska folket kunna ta del av familjen Wahlgrens liv - vilket inte uppskattas av alla.

"Hur fan kan de här jävla Wahlgrens få ännu mer uppmärksamhet", skriver en person på Twitter.

Pernilla Wahlgren slår irriterat ifrån sig kritiken.


Pernillas värld", som just nu spelas in och får premiär i höst, får tv-tittarna följa med Pernilla Wahlgren, 48, i hennes fullspäckade vardag. Dottern Bianca Ingrosso, 21, får en framträdande roll i programmet.

Så blir "Penillas värld" i Kanal 5

Även barnen Theo, 9, och Benjamin, 18 samt föräldrarna Christina Schollin, 78 och Hans Wahlgren, 78, kan förekomma i programmet, berättade Pernilla under gårdagen.

– Serien kretsar kring mig och mitt liv, där ingår ju familjen. De barn och syskon som vill vara med får vara med. Bianca kommer man få se mycket av, vi ska göra ganska mycket tillsammans.

Twitter gick hett efter att nyheten släpptes av Aftonbladet. Flera personer blev upprörda över att familjen skulle ägnas tid i kanalen.

 

Pernillas värld", som just nu spelas in och får premiär i höst, får tv-tittarna följa med Pernilla Wahlgren, 48, i hennes fullspäckade vardag. Dottern Bianca Ingrosso, 21, får en framträdande roll i programmet.



"Ett program om Wahlgrens? Ja när man trodde att det inte kunde bli värre", skriver en person.

"Hur fan kan de här jävla Wahlgrens få ännu mer uppmärksamhet, vilka hjärndöda zombier tittar på skiten?", skriver en annan.

"Konstigt att folk överger tv när de sänder skit som Parneviks och Wahlgrens?", skriver en tredje.

Andra menar att programmet kommer bli pinsamt:

"Detta lär nog bli höstens "måste se!", men med kudden nära till hands".

"Har svårt att tänka mig en sämre tv-idé än att försöka göra The Kardashians av The Wahlgrens".

"Neej... bespara oss detta!".

 

Pernilla Wahlgren slår starkt ifrån sig kritiken då "Pernillas värld" främst kommer kretsa kring hennes liv och inte hela familjen.


– Det är inte baserat på hela familjen, utan det är baserat på mig. Som jag sagt kommer säkert något eller några barn vid olika tillfällen synas, men det är inte fokus på det. Fokuset är på mig. Det är inte så att Benjamin kommer vara med i vart enda avsnitt till exempel. Bianca är den som kommer figurera mest, mer regelbundet.

Av xenia alpkut - 20 maj 2016 14:00

 


Vatten är en på Jorden allmänt förekommande kemisk förening, bestående av väte och syre, som är nödvändig för allt känt liv.[1]Det vetenskapliga namnet är diväteoxid. Det latinska namnet aqua används ofta i bland annat innehållsförteckningar till kemiska och kosmetiska produkter.[2]


Till vardags menar man med vatten bara dess flytande aggregationstillstånd, men vatten förekommer även i fast form, som is, och i gasform, som vattenånga. Vatten täcker 71 % av jordytan[3]. På jorden återfinns den största delen akviferer och 0,001 % i atmosfären som ånga, moln (består av fasta och flytande vattenpartiklar), och nederbörd.[4] Oceanerna innehåller 97 % av ytvattnet, glaciärer och polarisar 2,4 % och andra ytvattensamlingar, som floder, sjöar och dammar 0,6 %.

Vattnet på jorden rör sig kontinuerligt genom ett vattenkretslopp som består av avdunstning eller transpiration (evapotranspiration), nederbörd och ytavrinning, som vanligtvis når havet.

Rent, färskt dricksvatten är nödvändigt för människan och andra livsformer. Tillgången till säkert dricksvatten har ökat stadigt och avsevärt de senaste decennierna i nästan alla världens delar.[5][6] Det finns ett tydligt samband mellan tillgång till rent vatten och BNP per capita.[7] Några observatörer har dock beräknat att mer än hälften av jordens folkmängd kommer att drabbas av vattenbaserad sårbarhet år 2025.[8] En rapport från november 2009 menar att vattenbehovet kommer överstiga tillgången med 50 % i några utvecklingsregioner år 2030.[9] Vatten spelar en viktig roll i världsekonomin. Det fungerar som ett lösningsmedel för ett antal olika kemikalier och underlättar industriell nedkylning och transport. Omkring 70 procent av färskvattnet går till jordbruket.[10]

https://sv.wikipedia.org/wiki/Vatten

Eld

Av xenia alpkut - 20 maj 2016 13:30

 


Eld är det fenomen som uppstår när en gas genomgår en koncentrationsstyrd, exoterm, kemisk reaktion som inbegriper oxidation (förbränning) av ett brännbart ämne, i tekniska sammanhang benämnt bränsle. Värme från reaktionen bidrar till förgasning och blandning av det brännbara ämnet och oxidationsmedlet, men per definition är temperaturen så hög att temperaturen ej längre är styrande för reaktionen. Förbränningen sker således i kontaktytan mellan oxidationsmedlet och det brännbara materialet (glöd) eller brännbara gaser (flammor, eld). Förbränning av kolhaltiga, flytande eller gasformiga ämnen ger flammor som lyser starkt av svartkroppsstrålning från mikroskopiska sotpartiklar medan förbränning av exempelvis vätgas ger genomskinliga, svagt lysande lågor.

För att eld ska kunna uppstå krävs tre förutsättningar:

närvaro av ett brännbart ämne, till exempel trä eller bensin

närvaro av oxidationsmedel, exempelvis syrgas (i luft), klor

att temperaturen till följd av någon process eller extern värmekälla uppdrivits över den punkt där en självunderhållande, icke temperaturstyrd oxidation uppstår

Exempelvis kan ett elektriskt urladdningsfenomen, en glödande elektrisk ledare, koncentrerad solstrålning (brännglas), temperatursstyrd (självantändning) eller någon annan form av värme från exempelvis kompression eller friktion (tändsticka) starta eld.

I avsaknad av någon av dessa förutsättningar avtar förbränningen och elden slocknar - något som utgör grunden för all brandsläckning.


Elden bör ha varit om inte en av de första så i vart fall den mest betydelsefulla ”uppfinning” människan gjort - tämjandet av eld från blixtnedslag och senare eldslagning bör radikalt ha förändrat människans livsvillkor. Med elden som värmekälla kunde platser med kallare klimat tas i besittning. Elden förändrade även människans kost; möjligheten att koka och grilla förbättrade maten, underlättade näringsupptaget och möjliggjorde nyttjandet av grödor som tidigare ansetts helt oätliga. Eld kunde vidare användas som skydd mot farliga djur, som värmekälla vid tillverkning av verktyg, bränning av lergods etc. samt inte minst som belysning under natten och i grottor - naturligt dagsljus var plötsligt inte längre allenarådande.


https://sv.wikipedia.org/wiki/Eld

Av xenia alpkut - 19 maj 2016 11:00

     

Rymdfysiken omfattar studiet av naturliga plasman i universum, framförallt inom vårt solsystem. De områden i solsystemet som oftast behandlas av rymdfysiker är solvinden samt planeternas magnetosfärer och jonosfärer. Det synliga fenomen som mest förknippas med rymdfysik är norrskenet. Kännetecknande för rymdfysik är mätningar på plats (in situ) i rymden med hjälp av satelliter, rymdsonder och sondraketer. Även markbaserade mätningar, främst i radiovågsområdet eller med magnetometrar, är viktiga verktyg.


Relation till andra vetenskapsgrenar


Astronomi/astrofysik och rymdfysik har uppenbara beröringspunkter, kanske framförallt vad gäller solfysik och planetologi, och någon strikt uppdelning är inte möjlig. Eftersom rymdfysikens främsta studieobjekt är plasmat i rymden är plasmafysik väsentligt för ämnet. Rymdfysiker speciellt inriktade mot rymdplasmats fundamentala egenskaper kallar sig ibland rymdplasmafysiker. Relationen till geofysik är också viktig, framförallt vad gäller jordens magnetfält och atmosfär. Möjligheten att använda rymden som laboratorium gör att rymdfysiken också är öppen mot många andra grenar av fysiken.

Solsystemets rymdfysik i ett nötskal

Solvinden

Solsystemets rymdfysik domineras av solvinden, ett ständigt plasmautflöde från solen. Solvindens yttersta drivkraft kan sägas vara den stora tryckskillnaden mellan koronan och rymden utanför solsystemet. Solvinden blåser normalt med en vindhastighet av 300-500 km/s men är mycket tunn: runt fem partiklar (mest elektroner och protoner) per cm är normalt.[1]

Magnetosfärer och jonosfärer

Solvinden blåser genom hela solsystemet men böjs av när den kommer nära planeter med ett inre magnetfält, dvs Merkurius, jorden och de fyra jätteplaneterna. Runt planeten bildas då en sorts bubbla som solvinden inte når in i, en magnetosfär.[2] Eftersom solvinden blåser med en hastighet som är både supersonisk, alltså snabbare än ljudhastigheten i plasmat, och super-Alfvénisk, vilket betyder att vindhastigheten också är snabbare än den andra relevanta signalhastigheten i plasmat, den för Alfvénvågor, så bildas en bogchock framför magnetosfären.[3]



Jordens plasmasfär som den kan ses i UV-ljus, från NASA:s rymdfarkost IMAGE.

I idealfallet når solvinden alltså inte in i en magnetosfär, vars plasma därför borde ha lägre täthet än solvinden. Med undantag av Merkurius har dock alla planeter i solsystemet som har en magnetosfär också en atmosfär, vars översta lager joniseras av solens UV-strålning och bildar ett plasmalager som kallas jonosfären[4]. Utflöden från jonosfären förser magnetosfären med plasma, så att den inte är så tom som kunde förväntas. I en del områden flödar plasmat iväg mer eller mindre fritt, vilket ger mycket låg täthet i till exempel magnetosvansen[5]. I andra områden fångas det utflödande jonosfärplasmat in av planetens magnetfält, och då blir plasmats täthet mycket större. Ett sådant område kallas en plasmasfär, och den kan i vissa fall (exempelvis Jupiter) bli så stor att den fyller nästan hela magnetosfären[6], medan den i andra fall (exempelvis jorden) fyller bara en liten bråkdel av magnetosfärens volym[7].

En del solvindsplasma läcker ändå in i magnetosfären, bland annat genom en process som kallas rekonnektion då magnetfälten i solvinden och magnetosfären samverkar[8]. Viktigare är att också energi läcker in, och detta energiflöde driver stora system av elektriska strömmar i en magnetosfär. Dessa strömmar är ytterst ansvariga för norrskenet[9]. Energi kan också lagras upp som magnetisk energi i magnetosvansen, tills denna blir instabil av all upplagrad energi. Då frigörs den magnetiska energin i en geomagnetisk substorm, med bland annat grandiosa norrsken som vanlig följd[10].


Himlakroppar utan magnetfält


Planeter utan eget magnetfält har ingen magnetosfär, men har planeten ändå en atmosfär och därigenom också en jonosfär, som Venus och Mars, bildas ändå en liknande omgivning, med bland annat en bogchock som stoppar solvindsflödet innan det når planetens jonosfär. En himlakropp utan vare sig magnetfält eller atmosfär, som vår måne, är däremot direkt utsatt för solvinden. När månen är ute i solvinden (vilket den oftast är, även om den en stor del av tiden är inne i jordens magnetosfär) bildas ett nästan tomt område bakom den, dit solvinden inte når[11]. Asteroider är också direkt utsatta för solvindens påverkan, och så är även kometer när de är så långt ut i solsystemet att de inte har någon välutbildad koma eller svans. När kometer kommer längre in i solsystemet och släpper ut allt mer gas på grund av solvärmen så joniseras en del av denna gas och bildar en sorts jonosfär som dock inte är bunden av kometens svaga tyngdkraft utan fortsätter att expandera och bildar kometens koma. Framför (och delvis i) koman bildas återigen en bogchock. Kometer uppvisar vanligen två (ibland tre) svansar, varav en (vitgulaktig) består stoft och gas medan den andra (oftast svagare, mer blåtonad, och mer "hårlikt" strukturerad) består av plasma.[12]


https://sv.wikipedia.org/wiki/Rymdfysik


Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6 7 8
9 10 11 12 13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2019
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 

SOL

  


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se