Inlägg publicerade under kategorin 1 BB A TILL Ö ALLA NYHETER INTE BRA

Av xenia alpkut - Torsdag 7 mars 18:00

Avel är planerad befruktning av djur för att få avkomma med önskade egenskaper, heteros. Avel är vanligast för stora däggdjur som hundkatthästfårnötkreatur och tamsvin, men förekommer även kommersiellt för att förädla exempelvis akvariefiskar och papegojor. Avel förekommer främst på grund av ekonomiska och estetiska hänsyn, men också för att föra gener och arv vidare för hotade arter.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Medveten avel har praktiserats i hundratals år. Nutida nötkreatur och tamgrisar har avlats från uroxen respektive vildsvinet, och blev tidigt viktiga för människans försörjning av såväl kött som för mjölk och andra produkter. Avel på djur avsedda som livsmedel – vilket även inkluderar får och tamhöns (broiler) – har ständigt strävat mot att ta fram individer som växer fort och ger mycket kött, ägg eller mjölkprodukter. Vilda djur har i regel en större andel muskler och äter en mindre energirik föda, och växer därför långsammare.

Hästar avlas främst för deras förmåga att galoppera eller trava. De används även för arbete inom bland annat skogs- och jordbruk, men sedan arbetet motoriserats sker inte längre någon särskilt extensiv avel för att ta fram raser särskilt anpassade som arbetshästar.

Hundar, katter och andra sällskapsdjur avlas ofta för estetiska skäl. Hundar har även tjänat som människans nyttodjur genom århundradena, och exemplar har avlats för många olika syften, såsom vallhundarS:t Bernhardshund för att leta upp folk i berg, kamphundar för att slåss, jakthundar såsom tax för att jaga i gryt, och så vidare.


ANNONS
Av xenia alpkut - Måndag 7 jan 00:30

Jordens klimat handlar om temperatur, moln, nederbörd, havsnivå, snö och isar, vindar och havströmmar, med mera. Det globala klimatet omfattar atmosfären, havet, landytorna, marken, landisarna, vegetation och biogeokemiska processer som till exempel kolcykeln. Klimatets tidigare naturliga variationer, observationer av klimatet idag och modellering av alternativa framtida klimatscenarier är forskningsområden som kompletterar varandra och som alla underbygger vår förståelse av klimatsystemet.

Klimatet förändras idag och det går fort. Förändringarna är orsakade av de utsläpp som resulterar från vårt sätt att leva - hur vi transporterar oss och producerar varor, maten vi äter, hur vi bor - genom användningen av fossila bränslen. Effekterna kan redan ses i form av en ökning av jordens medeltemperatur, smältande isar och stigande havsnivå. Alla aspekter av liv berörs. Våra, och jordklotets, villkor håller på att förändras i grunden. Kunskap utifrån en mängd olika perspektiv bidrar till att vi bättre kan förstå och hantera klimatfrågan. Det finns starka beröringspunkter mellan klimatfrågan och andra stora världsfrågor som fattigdomsbekämpning, biologisk mångfald och ekonomisk tillväxt.

ANNONS
Av xenia alpkut - 26 december 2018 13:00

Pernilla Persson i Gävle tittade på TV när staden skakades av ett jordskalv på juldagskvällen.

– Det kom ett dovt muller. Man trodde att det var en bomb, säger hon till Ekot.

Skalvet nådde magnitud 2,1.

Men även om många som både kände av och hörde tisdagens skalv finns inga rapporter om skador på på byggnader. Det berättar Björn Lund som är seismolog på Uppsala universitet.

– Det är just när man kommer upp till den här magnituden, runt två, som skalven brukar kännas. Det här skalvet har skett i tättbebygt område och då har det känts ganska rejält.

Tisdagens skalv är det andra som skakar området kring Gävle på kort tid. I slutet av oktober inträffade ett lite större skalv på magnitud tre.

Men även om seismolog Björn Lund intygar att små jordbävningar sker mest hela tiden och är alldeles ofarliga så är Pernilla Persson inte helt bekväm med att känna marken gunga under fötterna.

– Man blir ju orolig. Nu har det varit ett stort i oktober. Sedan var det efterskalv. Ett till nu då, i december, det är lite konstigt.

Av xenia alpkut - 7 december 2018 11:41

I TV4-programmet "Kalla fakta" begär man med hjälp av SCB ut statistik från 500 skolor som representerar alla storlekar i alla delar av landet, för att ta reda på just hur många de eleverna är. Och resultatet är skrämmande: 5 500 barn, från lågstadiet upp till gymnasieklasser. 

Det motsvarar ungefär ett barn i varje grundskola. En fjärdedel av "hemmasittarna" går i låg- eller mellanstadieskola. Enligt nationalekonomen Ingvar Nilsson, som räknat på samhällskostnaden av detta, kan gruppen kosta samhället uppemot 30 miljarder kronor på lång sikt, räknat med sjukvård och bidrag. 

– De sista tio åren, och inte minst de senaste fem åren, har det gått väldigt utför. Det finns ingen kunskap i skolan om den här barngruppen. Om den finns, finns den hos individuella lärare och specialpedagoger och kanske ibland hos rektorer. Men det är inget man kan räkna med, säger Christopher Gillberg, överläkare på Sahlgrenska sjukhuset. 


Av xenia alpkut - 2 december 2018 00:30

 


NYKIL. Strokedrabbade Gerd Lexonius lämnades ensam när hon åt en apelsin – trots att hon hade dokumenterade svårigheter att svälja.

64-åringen satte en klyfta i halsen. En dryg vecka senare dog hon på sjukhus.

– Det ska bara inte få hända att någon dör av att äta en apelsin, säger Gerds dotter Carina.




Gerd Lexonius var halvsidesförlamad efter stroken för tre år sedan. Men hon hade kvar sitt glada humör och stora engagemang för familjen.

– Barnbarnen var jätteviktiga för henne. Hon var väldigt mån om att alla skulle ha det bra, säger dottern Carina.

Hennes bror Torbjörn fyller i:

– Hon ringde oss jämt och ständigt. Hon frågade alltid när vi skulle komma på besök nästa gång.


Carina och Torbjörn sitter vid köksbordet hemma hos systern Jeanette i Nykil, en bit söder om Linköping. De tre barnen vill berätta om vad som hände deras mamma Gerd, i hopp om att ingen ska råka ut för något liknande.

Jeanette tar fram bilder på Gerd i sin telefon. På ett foto är hon ung och ler in i kameran. Ett annat visar en äldre kvinna, men den muntra uppsynen finns kvar.

– Hon var en härlig person. Det känns så hemskt att hon är borta.

”Skrek rakt ut”

Det har gått drygt två månader sedan Jeanette fick ett samtal från personalen på AttendoBantorgets äldreboende i Linköping, där Gerd bodde. Då fick Jeanette veta att hennes mamma hade satt en apelsinklyfta i halsen. 64-åringen hade förts till sjukhus med befarad syrebrist i hjärnan.

– Jag skrek rakt ut när de berättade vad som hänt. När jag sedan såg min mamma på sjukhuset förstod jag att det var kört, säger hon.

Gerd kopplades till respirator, men senare förklarade läkarna henne hjärndöd. Efter åtta dagar avled hon.

– Det är så fruktansvärt. Det ska bara inte få hända att någon som bor på ett boende dör av att äta en apelsin, säger Carina.



Dröjde med att larma

Syskonen är mycket kritiska till boendets agerande. Efter stroken hade Gerd drabbats av sväljsvårigheter, något som dokumenterats i flera journaler. Trots detta lämnades hon ensam när hon skulle äta apelsinen den där ödesdigra dagen.

För Corren, som tidigare rapporterat om fallet, uppger vårdbolaget Attendo att boendet inte kände till att Gerd hade problem med att svälja.

– Mamma led av psykisk ohälsa, och hon ville inte kännas vid sina sväljsvårigheter. Men vi utgick från att boendet hade läst de handlingar som fanns. Det är deras ansvar, säger Jeanette.

Av boendets journal framgår att personalen först inte förstod vad som hade hänt Gerd. Deras första åtgärd var att ge henne ett glas vatten. Först efter att joursköterskan kontaktats så ringde de anställda 112.

Ambulanspersonal kom till boendet och lyckades få bort apelsinklyftan. Då hade det gått närmare en timme sedan Gerd slog larm.

– Jag blir så upprörd när jag tänker på att de inte ringde SOS direkt. De måste ju ha märkt att något var fel. Hon kunde ju inte prata, säger Torbjörn.

Attendo: ”Tragisk olyckshändelse”

Men syskonens kritik rör inte bara hanterandet av den akuta händelsen. De upplever att vården av Gerd var bristfällig under en längre tid – och efter dödsfallet tycker de att bemötandet från de ansvariga har varit nonchalant.

– Det är så mycket som blivit fel. På grund av språkförbistringar hade mamma svårt att förstå många i personalen, och i flera fall var deras utbildning bristfällig. Dessutom är det för låg bemanning, säger Torbjörn.

Händelsen har anmälts till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo. Myndigheten har inlett en tillsyn av boendet.

Makan Afshinnejad är presschef på Attendo. Han är förtegen om det inträffade.

– Det är en väldigt tragisk olyckshändelse och våra medarbetare är mycket tagna av händelsen, säger han.

– Vi har framfört våra synpunkter till Ivo, så nu är det hos dem som ärendet ligger. Utöver det har jag inga kommentarer.





Av xenia alpkut - 26 november 2018 18:00

Personal på Sofiaskolan blev bitna, sparkade och slagna av en elev i oktober. Nu kräver Arbetsmiljöverket att skolan vidtar åtgärder.


Det var 15 oktober som en elev på mellanstadiet slog en lärare med knytnävarna, efter att ha blivit arg under en lektion. Två dagar senare skedde en ny incident då samma elev slog, bet och sparkade två ur personalen på skolan.

Skolan rapporterade incidenterna och startade en utredning kring händelsen.

– Vi pratade med alla som har varit med i situationen för att komma fram till vad som egentligen hänt och om det varit någonting vi borde ha sett och förebyggt, säger rektorn Karin Ekstrand.


Allt var förebyggt utifrån det skolan känt till, menar hon.

– Detta var en impuls som inte hade gått att förebygga. Men möjligen hade vi kunnat göra en ännu tydligare introduktion till elevassistenten som var inblandad, kring upplägget av lektionen.


Med anledning av händelserna gjorde Arbetsmiljöverket en inspektion av skolans arbetsmiljöarbete. I rapporten från inspektionen kräver Arbetsmiljöverket att skolan ska utreda vilka våld- och hotsituationer som kan inträffa, både mot lärare och elever.

Enligt utredningen har skolan inte undersökt och bedömt de risker som finns för att medarbetare och elever drabbas av våld och hot. Nu kräver de att skolans utreder vilka våld- och hotsituationer som kan inträffa på skolan.


Enligt Karin Ekstrand handlar detta om att tajta till redan bra rutiner.

– Vi fick mycket beröm för att vi förebyggt så mycket i situationen och för att vi har ett systematiskt förebyggande arbete. Men man måste vara väldigt fantasirik kring allt som skulle kunna hända. Detta är en väldigt lugn skola och om man inte har så mycket hot och våld på skolan så kan det kanske vara så att man inte har tänkt på allt, säger hon.

Av xenia alpkut - 22 november 2018 17:15

Personal på flera skolor i Sverige håller fast barn som får utbrott – trots att metoden kan vara farlig och orsaka dödsfall, avslöjar Sveriges Radios Ekot.

Ett av de barn som har hållits fast av skolpersonal är Oscar, elva år.

– De satt på mig. En på ryggen och en på benen, säger han till Ekot.


Sveriges Radio Ekot har gått igenom 43 beslut från Skolinspektionen, som rör fasthållning av barn i skolan under förra läsåret.

Att hålla fast någon som ligger på mage kan vara farligt – och i värsta fall leda till döden.

Ingemar Thiblin, professor i rättsmedicin, har studerat dödsfall i samband med fasthållning. Hans slutsats: upprörda personer bör inte hållas fast på mage under längre perioder.

– När muskulaturen arbetar hårt med otillräcklig syretillförsel bildas mjölksyra. Höga nivåer av mjölksyra är farliga och förmodligen ännu farligare i samband med syrebrist. Faran är då ett plötsligt hjärtstopp, säger han till Ekot.


Pojke hölls fast ofta och länge

Ett av de barn som hållits fast på detta sätt är Oscar, nu elva år.

För två år sedan gick han på en skola i Täby kommun. Han berättar för Ekot att personalen ofta höll fast honom – ibland i långa perioder.

Oscar har Aspergers och adhd och kan få utbrott ibland. Skolpersonal får använda visst fysiskt våld i akuta situationer, och på Oscars skola kunde fasthållning användas.

Han berättar hur han ibland hade svårt att andas och beskriver en särskild situation för Ekot:

– De satt på mig. En på ryggen och en på benen. Två vuxna män. Det kändes riktigt hemskt, jag kämpade emot hela tiden. Jag bara kämpade emot, det var det enda jag gjorde.

Av xenia alpkut - 13 november 2018 18:00

  

Ansvarsnämnden som beslutar om anmälda lärares legitimation ska återkallas går i en rad fall helt emot Skolinspektionens utredning.

Ekot har granskat alla ärenden som kommit till ansvarsnämnden. Totalt rör det sig om närmare 50 fall.

Granskningen visar vad som krävs för att en lärare ska bli av med sin lärarlegitimation. Bland annat har lärare som haft sex med sin elev och förskollärare som slog ett autistiskt barn fått behålla legitimationen.

Flera lärare, dömda för bland annat ringa misshandel och olaga hot mot elever, fick behålla legitimationen och fortsatte att arbeta ute i skolorna.

De fall som kommer till ansvarsnämnden är sådana där Skolinspektionen antingen vill varna eller återkalla lärarlegitimationen.

Ekots granskning visar att ansvarsnämnden i över en fjärdedel av fallen fattar mildare beslut, och hittills aldrig ett strängare.

I ett av fallen konstaterar Skolinspektionen att en lärare bland annat hållit fast en elev mot en vägg, genom att trycka mot elevens bröstkorg, att han slagit en annan elev över handen och tagit en tredje elev hårt i nacken.

Läraren själv menar att hans agerande varit befogat. Skolinspektionen vill i första hand återkalla hans legitimation, och i andra hand ge en varning.

Nyligen friades läraren helt av ansvarsnämnden. Fredrik är pappa till pojken som blev fasthållen.

– Ja, det är ju som ett slag i ansiktet. Det är ett väldigt märkligt och olyckligt beslut som jag ser det.

Barnet beskrivs ju som stökigt och aggressivt av bland annat läraren i utredningen. Finns det något i det här som kan ha varit rimligt enligt dig?

– Nej, jag tycker inte det är rimligt att hålla fast och misshandla ett barn hur stökigt det än är. Det som talar till min sons fördel det är ju att när han fick byta klass så har han ju inte behövt bli fasthållen.

En annan lärare erkänner själv att han hållit om och kysst en elev i nian, det efter att han upptäckts med eleven i ett omklädningsrum.

Skolinspektionen yrkar att legitimationen ska återkallas. Men ansvarsnämnden ger i stället en varning. Ärendet överklagas till domstol och legitimationen dras senare tillbaka.

I ett tredje fall anmäls en lärare i Stockholm för upprepade fall av kränkande behandling av elever, bland annat i samband lärarens olika utbrott. Två olika rektorer bedömer att han agerat olämpligt.

Skolinspektionen vill återkalla lärarens legitimation. Men ansvarsnämnden ger läraren en varning, då den menar att det saknas tillräckligt stark bevisning för en återkallelse.

Exemplen på när ansvarsnämnden går emot Skolinspektionen är fler, bland annat i fall där lärare anmäls för ringa misshandel och kränkande behandling av barn.

Ansvarsnämnden menar att beviskraven måste vara höga och att Skolinspektionen ibland ”tar i för mycket”. Lars Dirke är nämndens ordförande.

– Vi har möjligen i något fall tyckt att de skjuter över målet. Men i regel är det så att vi kanske inte fullt ut köpt inspektionens resonemang när det gäller utredningen, utan vi har kunnat ifrågasätta delar av den. Då är det inte lika mycket kvar, och då blir det naturligt att det kan leda till en mildare bedömning, säger han.

Men Skolinspektionen menar att när de framför sina yrkanden så når de upp till kraven för återkallelse eller varning. Frida Ahlsén är jurist vid inspektionens rättsenhet.

– Det ställs höga krav på bevisning. Vi gör vår juridiska prövning och vi tycker att det i de här fallen når upp till kraven, men det är de som bestämmer, säger Frida Ahlsén.

Fredrik heter egentligen något annat.

 

Ekots granskning om lärarlegitimationen

Det här är lärarlegitimationen:

Kravet på legitimation för lärare och förskollärare infördes i skollagen 2011.

Lärare måste ha legitimation för att bli tillsvidareanställda och få sätta betyg. Förskollärare måste ha legitimation för att bli tillsvidareanställda.

Syftet är öka kvaliteten i den svenska skolan, höja statusen på yrket och göra det mer tydligt vad en lärare eller förskollärare är behörig att undervisa i.

Den som vill anmäla en legitimerad lärare kan göra det till Skolinspektionen, som då kan välja att utreda läraren och yrka på att läraren ska meddelas en varning eller få legitimationen återkallad. Ärendet lämnas sedan vidare till Lärarnas ansvarsnämnd, som fattar besluten.
 
Källor: Skolverket, Skolinspektionen, Lärarnas ansvarsnämnd.

Ekots granskning visar:

Fram till slutet av 2017 hade det kommit in över 860 anmälningar mot legitimerade lärare. Närmare 50 lämnades av Skolinspektionen vidare till Lärarnas ansvarsnämnd. Tio lärare har fått lärarlegitimationen återkallad i Sverige.

Ekots granskning visar flera fall där lärare dömda för bland annat ringa misshandel och olaga hot mot elever vid en prövning fick behålla legitimationen och fortsatte arbeta. Även lärare som haft sex med en elev han samtidigt betygsatt och en förskollärare som slog ett 5-årigt barn med autism, har fått behålla legitimationen.

Exempel på när legitimationen återkallats är vid mordförsök på en rektor eller sexualbrott mot elever.

Så gjorde vi granskningen:

Ekot har tagit del av samtliga anmälningar och beslut som kommit in till Lärarnas ansvarsnämnd. Vi har också tagit del av ett stort utredningsmaterial, dels från Skolverket men även från Polismyndigheten och landets domstolar.

Genom kontakter med bland annat landets samtliga kommuner har vi kontrollerat var lärarna arbetar i dag.

Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11
12 13 14 15 16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2019
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 

SOL

  


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se