Inlägg publicerade under kategorin AA DOKTORN A TILL Ö 👥

Av xenia alpkut - Söndag 5 april 15:15


Samsjuklighet inom reumatism innebär att man utöver den reumatiska sjukdomen får en annan diagnostiserad sjukdom som en direkt följd eller som en konsekvens av den reumatiska grundsjukdomen. Exempelvis patienter med ledgångsreumatism kan, vid obehandlad eller svår sjukdom, ha förhöjd risk att utveckla diabetes. Det medicinska namnet för samsjuklighet är komorbiditet eller extra-artikulär manifestation (symtom utanför led).

En reumatisk ledsjukdom kan i sin tur leda till problem i andra delar av kroppen än i själva leden och ibland kan de problemen vara ett kännetecken för en reumatisk sjukdom. Därför behöver en reumatisk sjukdom inte alltid finnas endast i leden, utan även finnas på andra organ. Exempelvis har forskning på gruppen spondylartriter (SpA) visat att utöver inflammation i lederna drabbas även tarmarna, huden och ögonen av den kroniska inflammationen. Detta kan till och med leda till diagnoser som Crohns sjukdom, plack psoriasis och uveit. Vid SpA kan dessa manifestationer uppträda antingen innan, eller parallellt med själva SpA-diagnosen.

ANNONS
Av xenia alpkut - Söndag 5 april 15:15


Sjukdomsgruppen myosit har länge indelats i tre subgrupper: dermatomyosit, polymyosit och inklusionskroppsmyosit. Denna indelning är baserad på olikheter i kliniska symtom och olikheter i muskelbiopsier. Gemensamt för myositsjukdomen är svaghet i musklerna särskilt i lår, bäcken, överarmar och nacke. Vid dermatomyosit har patienten dessutom någon form av hudutslag (dermis = hud). Inklusionskroppsmyosit skiljer sig från polymyosit och dermatomyosit på flera sätt, bland annat genom att vid inklusionskroppsmyosit förekommer ofta svaghet i fingerböjarmusklerna och lårmuskeln blir ofta tunn och förtvinad. Vidare är effekten av kortison och andra immundämpande läkemedel ofta obetydlig. En begränsning med indelningen i dessa tre subgrupper av myosit är att inom varje subgrupp kan sjukdomen variera mycket både vad gäller kliniska symtom, såsom grad av muskelsvaghet och påverkan på andra organ än muskler, samt effekt av behandling. Nya autoantikroppar Ett klart framsteg genom forskning under senare år är upptäckten av nya autoantikroppar som kan påvisas i blodet hos personer med myosit och som är specifika för myosit, det vill säga de finns inte hos personer med andra reumatiska sjukdomar. Dessa antikroppar är ett starkt stöd för diagnosen myosit. Därutöver har det visat sig att dessa så kallade 9 10 MYO. 

 

 


och lårmuskeln blir ofta tunn och förtvinad. Vidare är effekten av kortison och andra immundämpande läkemedel ofta obetydlig. En begränsning med indelningen i dessa tre subgrupper av myosit är att inom varje subgrupp kan sjukdomen variera mycket både vad gäller kliniska symtom, såsom grad av muskelsvaghet och påverkan på andra organ än muskler, samt effekt av behandling.



Nya autoantikroppar Ett klart framsteg genom forskning under senare år är upptäckten av nya autoantikroppar som kan påvisas i blodet hos personer med myosit och som är specifika för myosit, det vill säga de finns inte hos personer med andra reumatiska sjukdomar. Dessa antikroppar är ett starkt stöd för diagnosen myosit. Därutöver har det visat sig att dessa så kallade.



MYOSIT myositspecifika antikroppar är starkt förknippade med specifika kliniska symtombilder vid dermatomyosit, som beskrivs nedan. De har lett fram till några nya subgrupper av myosit med specifika kliniska symtom. Personer med myosit kan också ha andra typer av autoantikroppar, sådana som kan finnas hos personer med andra reumatiska sjukdomar och därför kallas myositassocierade autoantikroppar. Till denna grupp hör anti-SSA, antiRo, anti-La och anti-Ku antikroppar, som också kan påvisas hos personer med Sjögrens syndrom eller systemisk lupus erythematosus (SLE), anti-PMScl antikroppar som också kan finnas hos personer med systemisk skleros och anti-UlRNP antikroppar vid mixed connective tissue disease. De myositassocierade antikropparna är inte förknippade med specifika kliniska symtom på samma sätt som de myositspecifika antikropparna. Knappt hälften av personer med myosit har påvisbara myositspecifika antikroppar och ytterligare cirka 20-30 % kan ha en av de så kallade myositassocierade antikropparna, det betyder att cirka 20-30 % av personer med myosit har inga autoantikroppar som är kända idag. 

ANNONS
Av xenia alpkut - Söndag 5 april 15:15

Vad är reumatisk sjukdom?


Reumatism är samlingsnamnet på en mängd olika sjukdomar som angriper de delar av kroppen som påverkar hur du rör dig, till exempel skelettet, lederna och musklerna. Det finns omkring 80 olika reumatiska sjukdomar och även andra delar av kroppen, som kärl, bindväv och hjärta, kan drabbas. Cirka en miljon människor i Sverige lever med en reumatisk sjukdom.

De vanligaste diagnoserna är artros, reumatoid artrit (RA eller ledgångsreumatism) och spondylartriter (SpA, en grupp diagnoser med gemensamma drag och överlappande symtom). Inom gruppen spondylartriter ingår de mer kända diagnoserna ankyloserande spondylit (AS – även kallat Bechterews sjukdom) och psoriasisartrit. RA, ankyloserande spondylit och psoriasisartrit tillhör gruppen inflammatoriska reumatiska sjukdomar. Det som är gemensamt för dessa diagnoser är att förutom ledsjukdomen kan de ha så kallat samsjuklighet som innebär att andra organ utöver lederna drabbas av den kroniska inflammationen, exempelvis tarm, ögon och hud. Dessa organs engagemang kan yttra sig innan man får en diagnos eller uttalade problem med lederna.

 


Hur får man reumatism?

 

Det kan finnas många orsaker till varför man får en reumatisk sjukdom men de uppstår ofta som ett resultat av en inflammation. Inflammationen kan i sin tur vara orsakad av autoimmunitet som orsakas av att vårt immunförsvar reagerar och beter sig felaktigt. Antikroppar som ska skydda mot infektioner kan istället skada till exempel nerverna genom att de vänder sig mot den egna kroppen och förvandlas från vänner till fiender. Exakt varför en autoimmunitet uppstår är oklart. Ärftlighet är en förklaring, men inte den enda. En infektion kan utlösa en autoimmun sjukdom eller livsstilsfaktorer som rökning.

Hos barn och ungdomar under 18 år förekommer även juvenil idiopatisk artrit (JIA), ett uttryck som används för att beskriva flera olika typer av ledinflammation hos barn och ungdomar.

Av xenia alpkut - Fredag 3 april 13:00

Det är viktigast att vaccinera sig mot influensa och det vaccinet (Influvac) finns. Observera att om du fått pneumokockvaccinet förut ska du inte ta det igen.

Pneumokocker är bakterier som är mycket vanliga i näsan på små barn utan att ge barnen några besvär. Uppskattningsvis hälften av alla barn som vistas på förskolor är bärare av pneumokocker.

Eftersom bärarskap av pneumokocker i näsan är vanligast förekommande hos småbarn och de ofta är snuviga och infekterade sker den mesta smittspridningen av pneumokocker mellan och från barn i förskoleåldern.

Pneumokocker är bakterier som är den vanligaste orsaken till bakteriella luftvägsinfektioner såsom lunginflammation, öroninflammation och bihåleinflammation. Dessa är sjukdomar som förekommer i alla åldrar, även om pneumokockinfektioner främst drabbar de yngsta och äldsta. Ibland kan pneumokocker orsaka blodförgiftning och hjärnhinneinflammation.


Pneumokockinfektioner är i regel lätta att behandla med antibiotika och det är ovanligt att i övrigt friska personer dör av infektionen. Vissa personer rekommenderas dock vaccination (se nedan). Gravida ska inte vaccineras mot pneumokocker.

 

Gratis vaccination mot pneumokocker till dig som har

  • aspleni/hypospleni (avsaknad av fungerande mjälte)
  • likvorläckage eller barriärskada till följd av kirurgi eller trauma mot skallen
  • cochleaimplantat
  • tillstånd som innebär kraftigt nedsatt immunförsvar: stamcells- eller benmärgstransplantation, hematologisk cancer, sicklecellsanemi
  • eller är 65 år eller äldre.

Efter individuell bedömning kan också du som har något av nedanstående få gratis vaccination mot pneumokocker:

  • kronisk hjärtsjukdom
  • kronisk lungsjukdom, såsom KOL eller svår astma
  • andra tillstånd som leder till nedsatt lungfunktion eller försämrad hostkraft med sekretstagnation, till exempel kroniska neurologiska sjukdomar eller cystisk fibros
  • kronisk leversjukdom
  • kronisk njursvikt
  • diabetes mellitus
  • andra tillstånd som innebär kraftigt nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller behandling, till exempel lungcancer, behandling med TNF-alfa-hämmare eller cytostatika
  • alkoholmissbruk eller om du är rökare.

Att förebygga med vaccin mot pneumokocker

 

De pneumokockvacciner som funnits tillgängliga sedan 1970-talet har god effekt mot främst blodförgiftning och hjärnhinneinflammation hos vuxna. Dessa vacciner ges ofta till samma grupper som vaccineras mot influensa (personer äldre än 65 år och personer med vissa kroniska sjukdomar).

Det räcker med en dos Pneumovax för de allra flesta. Personer med ökad risk för att få infektioner av pneumokocker kan få en andra dos inom fem till tio år.

Under influensavaccinationskampanjen ger vi endast den första dosen vaccin mot pneumokocker eftersom behovet av en andra dos varierar mellan olika personer. Den andra dosen bör dessutom inte tas tidigare än tre till fem år efter den första dosen eftersom risken för biverkningar är ökad om man tar den andra dosen för tidigt.

 

Pneumokockvaccin ges bara till vuxna (inte gravida) och barn över två år, och bara en gång inom ramen för vaccinationskampanjen. Du som tog pneumokockvaccin ifjol eller året dessförinnan ska alltså inte göra det igen. Gravida ska inte ta pneumokockvaccin. 

Av xenia alpkut - Fredag 3 april 13:00


Bakterier (Bacteriaeubakterier (Eubacteria) är encelliga mikroorganismer utan cellkärna och andra membranomslutna organeller; de har dock ribosomer[1][2]. Bakterier räknas till prokaryoterna som även inkluderar domänen arkéer.[3] Bakterier är vanligtvis ett antal mikrometer långa och väger ett antal hundra femtogram. Bakterier kan ha ett varierande utseende, bland annat formade som sfärer, spiraler (helix) eller stavar.

Studier av bakterier kallas för bakteriologi och är en gren inom mikrobiologin. Bakterier kan hittas i alla ekosystem på jorden, i varma källor, bland radioaktivt avfall,[4] i havsvatten och djupt ned i jordskorpan. Vissa bakterier kan till och med överleva i extrem kyla och i vakuum. I genomsnitt finns 40 miljoner bakterier i ett gram jord och en miljon bakterier i en milliliter färskvatten. Bakterier utgör en viktig länk i näringskedjor, ett exempel är kvävefixering från jordens atmosfär. De flesta arter av bakterier är fortfarande okända för vetenskapen. Orsaken är att de flesta bakteriearter inte kan odlas i ett laboratorium därför att deras tillväxtförhållanden är okända. Vissa bakterier växer enbart under särskilda betingelser.[5] De finns i de mest extrema miljöer – i svavelsprutande undervattensvulkaner med temperaturer över 100 °C, i heta källor på Island, i saltgruvor och i saltsjöar som Döda Havet, till och med på styrstavar i kärnreaktorer.

Uppskattningsvis finns det 1,3 bakterier för varje människocell hos en människa, där de flesta bakterier finns i tarmen och huden.[6] Trots att de flesta av dessa bakterier är ofarliga kan de orsaka infektioner

Av xenia alpkut - Måndag 23 mars 11:00


Personer med blodgrupp A har lättare för att bli smittade av coronaviruset, konstaterar en grupp kinesiska forskare.

Fyra av tio svenskar har blodgrupp A.

– Risken är så liten att den saknar praktisk betydelse, säger den svenska smittskyddsprofessorn Jan Albert.


De kinesiska forskarna har studerat 2 173 covid-19 smittade patienter från tre sjuhus i Wuhan och Shenzen. Deras rapport har fått stor uppmärksamhet internationellt.

Forskarna har jämfört fördelningen av blodgrupper hos de smittade med fördelningen av blodgrupper hos hela populationen i områdena. Studien är en förhandspublicering som inte är granskad av utomstående forskare.

Analysen visar enligt forskarna att människor med blodgrupp A har en ”påtagligt högre risk” för att smittas med covid-19, jämfört med resten av befolkningen. Människor med blodgrupp 0 har däremot ”en påtagligt lägre risk” för att smittas.

Så här ser siffrorna ut för Wuhan:

Forskarna är tydliga med att resultaten inte handlar om allt eller inget, det handlar om en ökad sannolikhet: Du kan mycket väl klara dig från att smittas även om du har blodgrupp A – och du kan naturligtvis bli smittad även om du har blodgrupp 0.

”Saknar betydelse”

Jan Albert, professor i smittskydd vid Karolinska Institutet, har bara hunnit läsa en sammanfattning av studien. Han är ytterst skeptisk.

– Det de har fått fram är att det möjligen finns en liten skillnad mellan olika blodgrupper. Men den är så liten att den helt saknar vetenskaplig eller klinisk betydelse. Vilket i och för sig är bra att veta.

– VI kommer förmodligen framöver att få fram att det finns ärftliga faktorer som påverkar risken att smittas, men jag tror inte att det här kommer att visa sig vara viktigt, säger Jan Albert.


”Kan användas i vården”

De kinesiska forskarna hoppas dock att det de kommit fram till småningom, efter ytterligare studier, ska kunna användas på sjukhusen för att underlätta och förbättra vården av covid-19-sjuka.

”Det kan vara bra att även testa blodgruppen hos både patienter och medicinsk personal som en rutinmässig del av hanteringen av SARS-CoV-2 och andra coronavirusinfektioner, för att hjälpa till att definiera hanteringsalternativ och utvärdera riskerna för människor”, skriver forskargruppen.

I Sverige har 44 procent av befolkningen blodgrupp A. 38 procent har blodgrupp 0.

Av xenia alpkut - Torsdag 19 mars 18:15


Kapplöpningen är i gång för att få fram ett vaccin mot det nya coronaviruset.

Minst 35 olika forskargrupper är aktiva - däribland en på Karolinska institutet.  

Redan i april startas de första kliniska testerna av ett nytt vaccin.

– Det är en otrolig aktivitet. Men det dröjer minst tre år innan vi har ett vaccin som är färdigtestat och godkänt, säger Jonas Vikman på Läkemedelsindustriföreningen, LIF.



En 9 januari offentliggjorde WHO att den lungsjukdom som drabbade människor i kinesiska Wuhan orsakades av ett helt nytt virus. Redan dagen efter kunde kinesiska forskare presentera virusets arvsmassa. 

Arbetet med att få fram ett vaccin kunde snabbt sättas i gång. Just nu finns minst 35 olika projekt i världen som är inriktade på att forska fram ett vaccin mot den nya smittan. 

– Det är en otrolig aktivitet som satts i gång på väldigt kort tid. Men man ska veta att ett helt färdigt vaccin, som genomgått alla tester och godkänts av myndigheterna, ligger flera år fram i tiden, säger Jonas Vikman, samhällspolitisk chef på Läkemdelsindustriföreningen LIF.

Minst 35 olika forskargrupper arbetar febrilt. Längst fram är det amerikanska biotechföretaget Moderna som planerar att starta kliniska studier på människor redan i april. Företaget, som enligt SvD har svenskbrittiska Astrazeneca som 8-procentig delägare. Tanken med deras vaccin är att få kroppens celler att producera proteiner som förhindrar eller bekämpar virus.

 

Amerikanska bolaget Moderna ligger först 

 

Att just Moderna ligger så långt fram beror på att de är ett av företagen som tecknat samarbetsavtal med CEPI, the Coalition for Epidemic Preparedness Innovations, förklarar Jonas Vikman. Cepi startades 2017 av Norge, Indien, välgörenhetsorganisationerna Bill & Melinda Gates Foundation och Wellcome Trust samt the World Economic Forum i Davos.   

– Cepi startades just för att kunna koordinera vaccinutveckling vid sådana här smittsamma utbrott. Man kunde komma igång så snabbt eftersom det redan finns både kapital och ett upparbetat samarbete. 

På Karolinska institutet i Stockholm pågår också arbete med att få fram ett vaccin. Det ligger ett antal vaccinkandidater i frysboxarna på insitutionen för laboratoriemedicin i Solna. Professor Matti Sällberg och hans forskargrupp räknar med att börja testa två av vaccinkandidaterna på djur i slutet av mars. De hoppas hitta ett vaccin som fungerar mot olika typer av coronavirus. Nästa gång det blir en coronaviruspandemi - och det kommer att hända igen - har man då ett effektivt vaccin att tillgå och behöver inte jaga efter en ny variant.

Men enligt de flesta bedömare kommer det att ta mellan tre och fem år innan det finns ett färdigt vaccin. Vaccin måste genomgå rigorösa tester och godkännas av myndigheterna.

– Det går inte snabbt att ta fram vaccin. De måste testas brett i stora studier. 

Av xenia alpkut - Torsdag 19 mars 18:00


Hjälper munskydd mot coronaviruset? Vad är skillnaden på corona och covid-19? Här sammanfattas den mest efterfrågade informationen om coronaviruset och dess spridning.


HUR SMITTAR CORONAVIRUSET?

Viruset sprids genom nära kontakt mellan människor och genom droppsmitta, det vill säga hostningar och nysningar. Ibland har begreppet aerosolsmitta dykt upp, vilket i stort sett är samma sak som droppsmitta enligt Folkhälsomyndigheten.

KAN SMITTAN SPRIDAS VIA FÖREMÅL, SOM PAKET?

Kunskap från tidigare virusutbrott talar för att smittan inte överförs via paket eller post. Det är dock inte helt klarlagt hur länge viruset överlever utanför kroppen. En forskningsrapport från Tyskland visar att olika typer av andra coronavirus kan överleva upp till fem dagar på bland annat metall. Rent teoretiskt skulle exempelvis lastbilstransporter inom Europa kunna föra smittan med sig. Är man orolig fungerar vanliga desinfektionsmedel för att undvika smittspridning.


VILKA SJUKDOMSSYMTOM SKA MAN VARA UPPMÄRKSAM PÅ?

Luftvägssymtom, feber och hosta. Inkubationstiden för coronavirus är 1 till 14 dagar.

KAN MAN SMITTA TROTS ATT MAN SJÄLV INTE HAR NÅGRA SYMTOM?

Det finns ett fåtal fall rapporterade där så kallad asymptomatisk smitta kan ha skett, det vill säga, fall där en person tros ha spridit smittan vidare innan hen själv uppvisade några symtom. Men osäkerheten kring detta är stor – inte minst för att symptom kan upplevas olika av olika individer.

Europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC:s information utgår dock från att människor som inte uppvisar symptom inte heller sprider viruset vidare. 

VAD ÄR SKILLNADEN PÅ COVID-19 OCH CORONAVIRUSET?

Det finns egentligen ett stort antal virus som tillhör coronafamiljen. Det som är aktuellt i nuläget är det som upptäcktes i Kina i slutet på 2019, vars egentliga namn är SARS-CoV-2. I folkmun och i medierna är det dock oftast refererat till som rätt och slätt coronaviruset. Sedan har sjukdomen som själva viruset ger upphov till fått det officiella namnet covid-19, enligt ett beslut från världshälsoorganisationen WHO. Covid-19 står för coronavirus disease 2019.


HJÄLPER MUNSKYDD?

För den som är frisk skyddar inte munskydd mot virus. Men för den som är sjuk kan munskydd till viss del skydda omgivningen från hostningar och nysningar. Munskydd som används inom vården är generellt av en annan kvalitet och effektivare än de som säljs till pivatpersoner.


VAD SKA MAN GÖRA OM MAN MISSTÄNKER ATT MAN ÄR SMITTAD?

Efter att risknivån i landet höjdes till den högsta – mycket stor risk för smittspridning – uppmanas alla med symptom begränsa sociala kontakter där smitta riskerar att överföras. Det gäller både i arbetslivet och i privatlivet och kan bidra till att minska spridningens omfattning.

Känner du dig sjuk med symtom som snuva, hosta eller feber ska du alltså undvika att träffa andra människor. Det gäller även om du bara känner dig lite sjuk.

Ta kontakt med vården om symtomen blir så pass svåra att du inte klarar egenvård – helst via telefon genom exempelvis 1177. Undvik att uppsöka en akutmottagning om möjligt, då fler människor riskerar att utsättas för smittan.


3 min

Professor Björn Olsen förklarar hur covid-19 skiljer sig från en vanlig influensa Foto: Lefteris Pitarakis, AP, TT / SVT Morgonstudion

HUR LÅNG TID TAR DET ATT ANALYSERA ETT PROVSVAR FRÅN EN PERSON SOM TESTAS FÖR VIRUSET?

De prov för coronaviruset som tas inom exempelvis Region Stockholm skickas till Folkhälsomyndigheten för analys och bedömning. Efter att provet tagits om hand på laboratoriet tar det cirka 4–5 timmar för att få ett provsvar.

HUR BEHANDLAS DE SOM INSJUKNAT?

Det finns i nuläget inget specifikt läkemedel. Behandlingen som ges vid de svårare fallen går ut på att stödja funktionen hos lungor och andra påverkade organ.

HUR LÄNGE ÄR MAN SJUK?

Enligt WHO-rapporten ”Report of the WHO-China Joint Mission on Coronavirus Disease 2019 (COVID-19)” ska de flesta som upplevt lindriga symptom, till exempel feber och hosta, blivit friska efter två veckor. För de som var mer allvarligt sjuka tog det mellan tre och sex veckor innan de var friska igen.

Ett av de första fallen i Sverige var en kvinnlig patient i 20-årsåldern. Hon var symtomfri och välmående efter cirka en månad – men då hon ännu inte var helt fri från viruspartiklar var hon inte officiellt friskförklarad av läkarna.

HUR STOR ÄR DÖDLIGHETEN?

På en presskonferens den 3 mars uppgav Världshälsoorganisationen WHO att dödligheten låg på cirka 3,4 procent. Siffran är högre än den första uppskattningen på 1-2 procent, och även högre än dödligheten för vanlig säsongsinfluensa. Men det behöver inte innebära att 3,4 procent av alla som insjuknar kommer dö.

ECDC uppger att dödligheten ligger runt 2 procent – men också att beräkningarna i nuläget troligtvis överskattar dödligheten.

Dels brukar nya sjukdomar ha en omfattande underrapportering av antalet fall som insjuknat, och därför kan dödligheten visa sig lägre än de första beräkningarna.

En högre siffra kan också handla om att antalet smittade inte är jämt fördelat i olika åldersgrupper – om väldigt många äldre personer har fått viruset så blir dödsandelen högre än om samtliga blivit sjuka.






2 min

Så farligt är coronaviruset Foto: Reuters

HUR ÄR DÖDSFALLEN FÖRDELADE?

Globalt sett finns ännu ingen säker sammanställning över antalet dödsfall och hur gamla personerna har varit. Men enligt en sammanställning av sjukdomsfallen i Kina, som är landet där smittan först bröt ut och som har haft flest antal insjuknade, är risken att dö i sjukdomen större ju äldre du är. Störst är risken för personer över 80 år.

Siffrorna kommer från det kinesiska smittskyddsinstitutet (CCDC) och baseras på 72 314 bekräftade och misstänkta fall i Kina fram till 11 februari. Av 44 672 bekräftat smittade dog 1 023 under perioden.

 

Fördelningen såg ut enligt följande:

  • I åldern 0-9 år smittades 416 personer. Ingen dog.
  • I åldern 10 – 39 år smittades 11 768 personer varav 26 dog.
  • I åldern 40 – 59 år smittades 18 579 personer varav 168 dog.
  • I åldern 60 till 69 år smittades 8 583 personer varav 309 dog.
  • I åldern 70 till 79 år smittades 3 918 personer, varav 312 dog.
  • I åldern 80 år och äldre smittades 1 408 personer varav 208 dog.

För personer över 80 år var alltså dödligheten 14,8 procent, för dem mellan 70 och 79 år var dödligheten 8 procent och mellan 60 och 69 år var den 3,6 procent. För de som är yngre än 50 är låg dödligheten på under 0,5 procent.

HUR PÅVERKAR ANDRA SJUKDOMAR SOM EXEMPELVIS DIABETES?

Utöver ålder så visade sammanställningen från det kinesiska smittskyddsinstitutet att dödligheten även var större för multisjuka personer.

Störst var risken för hjärt- och kärlsjuka. Av 873 personer som smittades dog 92 stycken. Av 1 102 diabetiker som insjuknade dog 80 stycken, och bland 511 insjuknade med kroniska lungsjukdomar dog 32 stycken.

Crornavirusets påverkan vid en graviditet är ännu inte helt känd. Folkhälsomyndigheten rekommenderar att gravida vidtar samma försiktighetsåtgärder som med andra smittsamma sjukdomar.

HUR MÅNGA HAR SMITTATS, DÖTT OCH TILLFRISKNAT I LAND X?

Statistik över bekräftat antal smittade, avlidna och tillfrisknade i olika länder går att finna hos SVT:s egen grafikspecial , amerikanska Johns Hopkinsuniversitetet samt hos Europeiska smittskyddsmyndigheten (ECDC). Siffrorna uppdateras en gång per dygn.

VAD BEHÖVER JAG TÄNKA PÅ OM JAG SKA UT OCH RESA?

”Med anledning av den omfattande spridningen av det nya coronaviruset och den snabbt föränderliga och osäkra situationen som råder för resande avråder UD från icke nödvändiga resor till alla länder. I länder eller områden där UD sedan tidigare avråder från resor, gäller dessa beslut,” skriver UD i ett pressmeddelande.

Icke-nödvändiga resor omfattar besöks- och turistresor, men UD menar att samhällsviktiga arbetsresor kan ske.

Avrådan gäller till och med den 14 april och därefter kommer en ny bedömning att göras.

Utrikesdepartementet beslutar om avrådan från resor till andra länder och när de gör det kommer informationen finnas på deras hemsida samt i appen Resklar. Enligt UD:s pressjour ser de över situationen löpande och gör bedömningar därefter.

Deras bedömning grundar sig på om och när säkerhetssituationen bedöms som mycket farlig, oberäknelig eller snabbt föränderlig. På Folkhälsomyndighetens hemsida kan man hitta ytterligare information om vad man bör vara observant kring om man har rest eller ska resa i områden som har rapporterad smittspridning.



För den som ska resa är det bra att veta vad UD rekommenderar. Foto: TT


Varför stoppas inte flyg från alla länder med många smittade? Varför undersöks inte resenärer på flygplatser?

Så här säger Folkhälsomyndighetens chef Johan Carlson: ”Vi vet att de åtgärderna inte har någon större betydelse. Information och kunskap hos resenärer är viktigare. Om flygtrafiken stängs ned tar resenärerna andra vägar”. Den 2 mars begärde och fick Folkhälsomyndigheten stopp för alla direktflyg från Iran med hänvisning till att landets myndigheter inte rapporterar smittspridningens fulla omfattning.

 

HUR SER SMITTSPRIDNINGEN UT I SVERIGE?

I början på mars kunde Folkhälsomyndigheten se tecken på samhällsspridning av viruset i Region Stockholm och i Västra Götalandsregionen. Med det menas fall där man inte kunde se direkta kopplingar till personer som smittats i utlandet och sedan insjuknat här i Sverige.

Risknivån höjdes då till den högsta – mycket hög risk för samhällsspridning i Sverige.

Läget innebär att det är viktigt att var och en med symptom, även milda, begränsar sociala kontakter där smitta riskerar att överföras. Det gäller både i arbetslivet och i privatlivet och kan bidra till att minska spridningens omfattning.

VILKA TESTAS FÖR VIRUSET?

Till en början fokuserades provtagningen till personer som uppvisade symptom efter att ha varit i utsatta länder eller områden. Fokus nu ligger på att skydda personer i riskgrupperna, vilket är främst äldre och mutlisjuka personer, samt sjukvårdspersonal.

 – Endast de som är i behov av vård eller redan är inlagda på sjukhus med coronavirussymptom kommer att provtas, sa Karin Tegmark Wisell, chef för avdelningen mikrobiologi på Folkhälsomyndigheten till SVT. Läs mer om varför inte alla testas för viruset här.

HUR LÅNGT BORT ÄR ETT VACCIN?

Den 7 januari sammankallade WHO till ett möte med de stora statliga och privata aktörerna för att etablera en plan för att koordinera det globala arbetet mot det nya coronaviruset, bland annat vad gäller arbetet med att ta fram ett fungerande vaccin enligt TT. Det tar vanligtvis runt ett och ett halvt år att ta fram ett vaccin – men i vissa fall, som till exempel för att bekämpa ebola, har processen kunnat snabbas på genom ett koordinerat arbete.

 

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/guide-coronaviruset

Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

16 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2020
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 

SOL

  


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se