Inlägg publicerade under kategorin AA DOKTORN A TILL Ö 👥

Av xenia alpkut - Torsdag 16 jan 11:00


Över 70 procent av dem som har fått diagnosen IBS upplever att de inte fått tillräcklig information om sin sjukdom av sjukvården.

IBS är en av våra vanligaste folksjukdomar och drabbar ca 15 procent av Sveriges befolkning*.

Magen hindrar i vardagen

Problem med magen ökar, både i Apotekets “Om mag och tarmbesvär”, Novus (juni 2019) och Magrapporten 2019 från Valio visar att trenden med ohälsa kopplad till magen har ökat sedan 2016. Idag uppger 4 av 10 svenskar sig ha obalans i magen minst varje månad.

Att ha magproblem är begränsande och av dem som svarat i Novus undersökning så säger var femte att magen styr och/eller hindrar dem i deras vardag.

Majoriteten får inte tillräcklig information

IBS eller Irritable Bowel Syndrome är en funktionell magtarmsjukdom som drabbar 15 procent av befolkningen. Merparten av dem som söker vård för IBS är kvinnor 20-65 år. Bland barn och unga ökar antalet som får diagnosen. Orsakerna bakom IBS är fortfarande inte helt kända. Forskning om IBS pågår, både vad gäller orsak och behandling. Fortfarande ges felaktiga kostråd till patienter med IBS, vilket leder till att många inte blir hjälpta och därmed tvingas söka vård igen.

Undersökningar visar att så många som 72 procent* av dem som fått diagnosen IBS, (Irritable Bowel Syndrome) upplever att de inte fått tillräcklig information om sin diagnos av vården.Det innebär att många på egen hand förväntas söka information om sin diagnos vilket orsakar onödig oro och stort lidande för individen.


fortsättningen


IBS-dagen 16 januari - behov av ökad kunskap

IBS kan behandlas och nu väljer Belly Balance att sätta fokus på IBS för att förbättra vården och hela Sveriges maghälsa genom att instifta IBS-dagen den 16 januari. Syftet är att uppmärksamma och samtidigt höja kunskapen om IBS och att fler förhoppningsvis får en lugnare mage. Belly Balance grundades 2016 av leg dietister Sofia Antonsson och Jeanette Steijer, båda med lång klinisk erfarenhet från primärvården. Med över 15 000 behandlade patienter anses Belly Balance vara ledande experter på behandling av IBS i Sverige.

- Vi ser behovet av att öka kunskapen om IBS är stort, både inom vården och i samhället i stort, säger Sofia Antonsson, dietist och grundare av Belly Balance.

Inom läkarkåren är kunskapen om IBS relativt låg och många patienter vittnar om att de inte fått information eller rätt hjälp. Hos dietister finns kunskapen, men det finns för få dietister för att kunna ta hand om alla patienter.

- Vi har i många år arbetat med att utbilda dietister och nu är det även dags att nå ut till läkarna, vilka ofta är de första att träffa patienter med IBS.

 




https://www.doktorn.com/artikel/majoriteten-av-ibs-patienter-saknar-information-fr%C3%A5n-v%C3%A5rden

 

ANNONS
Av xenia alpkut - Onsdag 15 jan 12:30

   

 

Feber innebär att kroppstemperaturen är högre än den brukar vara. Du kan få feber i samband med en virusinfektion, till exempel en förkylning. Febern kan också bero på en infektion som orsakas av bakterier.

Du kan även få feber av andra orsaker, som till exempel matförgiftning. Febern kommer oftast tillsammans med ett eller flera andra symtom beroende på vad som orsakar den.

Symtom

Den normala kroppstemperaturen hos vuxna varierar från person till person, men brukar ligga mellan 36 och 37,8 grader. Temperaturer på 38 grader och högre räknas som feber.

När du får feber kan du känna dig svag och lite yr. Du fryser vanligtvis när temperaturen stiger och svettas när febern går ner igen.

Läs mer om feber hos barn.


Vad kan jag göra själv?

I de flesta fall går febern över av sig själv utan att du behöver söka vård eller få någon behandling.

Vila innan tempen tas

Om du vill mäta din temperatur bör du göra det när du har vilat minst 30 minuter, till exempel på morgonen innan du går upp. Du kan mäta i ändtarmen, munnen, armhålan, pannan eller örat.

Det mest tillförlitliga sättet att mäta temperaturen på är att mäta i örat eller ändtarmen. Termometern ska avläsas efter olika lång tid beroende på var du mäter. Följ instruktionerna till den febertermometer som du använder.

Vila och extra dryck

Det är viktigt att du dricker rikligt eftersom du förlorar mycket vätska när du svettas. Om du inte har någon aptit behöver du inte tvinga i dig mat.

Sovrummet får gärna vara svalt, men inte kallt. Det är vanligt att man känner frossa, huttrar och fryser när febern stiger. Då kan du ta på dig extra kläder tills du blir varm, och sedan klä av dig igen.


När du har feber bör du vara hemma från arbetet eller skolan för att låta kroppen vila och återhämta sig. Du ska undvika att anstränga dig fysiskt men du behöver inte ligga till sängs. Det är bra att vara uppe och röra på sig lite grann.

Du ska aldrig träna eller idrotta när du har feber. Vid en kraftig förkylning med feber kan i sällsynta fall virusinfektionen spridas till hjärtmuskeln och leda till hjärtmuskelinflammation, så kallad myokardit. Om du tränar samtidigt kan ansträngningen av hjärtat orsaka rubbningar i hjärtats rytm



Undersökning och behandling

Om du har feber och söker vård gör läkaren en bedömning av vad som har orsakat febern. Därefter får du antingen gå igenom en behandling eller göra ytterligare undersökningar. Läkaren kan också skriva en remiss till en specialistmottagning.

För att kunna ta reda på vad som orsakar febern behöver läkaren veta om du har några andra symtom samtidigt. Läkaren brukar också fråga när febern började, hur hög den har varit och om den har varierat kraftigt med höga febertoppar och frossa.

Du får gå igenom en mer omfattande allmän kroppsundersökning om det inte är uppenbart vad som har orsakat febern.

Olika behandlingar

Om du har feber får du vanligtvis ta läkemedel som lindrar symtomen. I första hand används receptfria febernedsättande läkemedel som också dämpar smärta. Om du har förkylningsfeber kan näsdroppar, nässprej och ibland hostdämpande läkemedel lindra förkylningssymtomen.

ANNONS
Av xenia alpkut - Måndag 6 jan 12:30


Cancer[a] är en grupp sjukdomar som omfattar onormal celldelning som får förmåga att tränga in i vävnad eller sprida sig till andra delar av kroppen.[1][2] De vanligaste cancertumörerna är av typen carcinom. Det finns även cancertyper som inte ger upphov till någon fast tumör, exempelvis leukemier. Alla tumörer är inte cancer, det finns även godartade tumörer som inte sprider sig till andra delar av kroppen. Sådana kan fortfarande vara farliga om de blir tillräckligt stora eller sitter olägligt, som exempelvis hjärntumörer.[2]

Möjliga symptom kan vara en knöl, onormal blödning, långvarig hosta, oförklarlig viktnedgång eller förändrade tarmvanor.[3] Även om de här symptomen kan tyda på cancer kan de också ha andra orsaker.[3] Det finns över 100 kända cancertyper hos människan.[2]

Cancer är en vanlig dödsorsak, men ungefär hälften av alla diagnostiserade överlever sjukdomen. När cancer dödar beror det ofta på att ursprungstumören bildat metastaser (dottertumörer) i livsviktiga organ vilkas funktion då kan svikta. Andra dödsorsaker av cancer kan vara att cancern leder till utsöndring av hormonermineraler eller andra substanser, eller att den nedsätter immunförsvaret.[4]

Av xenia alpkut - Söndag 5 jan 12:33

 


Benmärgen finns inuti vissa delar av skelettet och i benmärgen bildas blodet. Ett benmärgsprov kan visa om du har blodbrist eller någon annan blodsjukdom. Ibland görs ett vävnadsprov samtidigt.


Förberedelser

Vuxna behöver inte förbereda sig på något sätt inför undersökningen.

Små barn blir ofta sövda med narkos för att de ska kunna ligga stilla när provet tas. Då ska barnet inte äta något sex timmar innan operationen. Fram till två timmar före operationen är det tillåtet att dricka genomskinliga vätskor som till exempel vatten, te eller saft. Däremot ska barnet inte dricka exempelvis välling, fil, mjölk eller andra ogenomskinliga drycker. 


Så går undersökningen till

Benmärgsprov tas oftast på baksidan av höftbenet. Du får ligga ner på en brits, på magen eller på sidan med uppdragna ben. Först tvättar läkaren huden där provet ska tas.  Sedan får du lokalbedövning, först i huden och sedan djupare ned mot benhinnan. Det kan svida en stund.

Benmärgsprovet tas med en nål. Nålen går in en halv centimeter i höftbenet och suger upp en liten mängd benmärg.  När benmärgen sugs ut kan det kännas obehagligt i några sekunder.

 

Ibland tar läkaren också ett vävnadsprov av benmärgen. Det heter biopsi. Det gör hen med en annan nål. När läkaren drar ut den följer en mycket liten bit av benmärgsvävnaden med. Det kan göra ont men smärtan går ofta över snabbt.


Celler som specialiserats och fått olika uppgifter bildar tillsammans med andra likadana celler en vävnad. På så vis bildas till exempel benmärgsceller benmärgen.  

Provet undersöks sedan i ett mikroskop och svaret får du efter ett par veckor. Du kan få svaret i samband med ett återbesök eller på något annat sätt som du och läkaren har kommit överens om.


Själva provtagningen är klar på några minuter. Hela undersökningen tar cirka 10 till 15 minuter.


Av xenia alpkut - Torsdag 2 jan 12:18

Malaria
är en mycket allvarlig infektionssjukdom och förekommer framför allt i stora delar av Afrika, Syd- och Mellanamerika, Indiska kontinenten och Asien. Malaria orsakas av en parasit som överförs från människa till människa genom myggbett. Sjukdomen ger sig till känna tidigast någon vecka efter smittotillfället, men kan dröja i upp till flera månader eller - i mycket sällsynta fall - till och med år.

Symtomen är många gånger lik influensans och kan upplevas som allmän olustkänsla, feber, frossa, huvud- och muskelvärk, illamående etc. Det finns olika typer av malaria som ger olika febermönster. Typiskt är febertoppar som upprepas med 1-3 dagars intervall, men det är viktigt att känna till att den allvarligaste malariaformen saknar de typiska febertopparna och ofta uppvisar en mer oregelbunden temperaturkurva.

I regel är malaria ganska enkel att behandla. Den allvarligaste formen kan dock - obehandlad - medföra svåra komplikationer och leda till döden inom mycket kort tid.

Av xenia alpkut - Onsdag 1 jan 17:15

 

Att ta pulsen är en vanlig undersökning vid hälsokontroller. Det är hjärtats slag som mäts när man tar pulsen. Genom att ta pulsen kan man kontrollera antal hjärtslag per minut och hur regelbunden rytmen är.


Så går det till att ta pulsen



Räkna pulsslagen under en hel minut.

När du själv tar pulsen eller när någon tar pulsen på dig är det vanligt att använda fingrarna. Inga andra hjälpmedel behövs. Det är vanligt att ta pulsen på insidan av handleden. Där går en artär eller pulsåder som kallas strålbensartären. Det går även bra att ta pulsen genom att känna på sidan av halsen där halsartären går, eller i ljumsken där lårartären finns. Pulsen kan också kännas på flera andra ställen, till exempel i tinningen, i knävecket, på fotens ovansida eller bakom den inre fotknölen.

Du kan stå, sitta eller ligga ner när du eller någon  annan tar pulsen på dig.


Så tar du pulsen på dig själv 

Lägg utsidan av din ena handled i den andra handens handflata.

Med hjälp av pekfingret och långfingret letar du reda på artären som går längs med underarmen på handledens tumsida. Du kan också lägga pekfingret och långfingret mot artären utan att hålla runt handleden.

När du känner pulsen tydligt börjar du räkna pulsslagen medan du tar tid. Räkna gärna under en hel minut. Då är det antal slag per minut som du kommer fram till mer säkert. Men du kan även räkna i 30 sekunder och multiplicera med två för att få fram antalet slag per minut.

Av xenia alpkut - 30 december 2019 12:24

Sepsis är ett allvarligt tillstånd som förr kallades för blodförgiftning. Sepsis innebär att en infektion påverkar hela kroppen och gör att viktiga organ som hjärtat, lungorna, hjärnan och njurarna inte fungerar som de ska. Sepsis kan vara livshotande. Det är viktigt att du söker vård direkt om du tror att du eller en närstående har fått sepsis.

 

Symtom

Infektioner är mycket vanliga. Oftast är de lindriga och läker av sig själv, men ibland kan även det som börjar som en lindrig infektion snabbt utvecklas till ett allvarligt tillstånd som kallas sepsis.

Om du får sepsis känner du dig oftast mycket sjuk och har svårt att klara dig själv.

Symtomen kommer ofta plötsligt. Ibland på några timmar.

Dessa symtom är vanliga vid sepsis:  

  • Du har eller har haft frossa de senaste dygnen.

  • Du har eller har haft feber de senaste dygnen.
  • Du har svårt att andas.
  • Du verkar förvirrad eller är svår att få kontakt med.
  • Du har diarré eller kräkningar.
  • Du har mycket ont i mage, rygg, muskler eller leder.
  • Du har en tydlig muskelsvaghet och orkar inte stå eller gå, framför allt om du är äldre.

Du har inte alla symtomen. Men ju fler av symtomen du har, desto högre är sannolikheten att du har sepsis. Du har ofta feber, men du kan ha sepsis utan att ha feber.

Röda strimmor på huden är inte sepsis

Många tror att röda strimmor på huden från ett sår kan vara tecken på sepsis. Om du känner dig frisk och är feberfri är det inte sepsis. Däremot kan det vara ett tecken på att du håller på att få en infektion i såret. Sök då vård samma dag. 


Undersökning

Om du har symtom som tyder på att du har sepsis gör läkaren en kroppsundersökning för att försöka hitta vad som är orsaken till infektionen. Läkaren kontrollerar också din puls, ditt blodtryck, syresättningen i blodet och din andning.

Du får lämna blodprov som bland annat mäter dina vita blodkroppar och det som kallas snabbsänka, eller CRP. På sjukhus tas som regel också prover från ditt blod, din urin, din näsa och eventuella infekterade sår innan du får behandling med antibiotika. Ofta kompletteras utredningen med olika typer av röntgenundersökningar.


Behandling

Det är mycket viktigt att upptäcka och behandla sepsis snabbt. Sepsis behandlas med antibiotika, oftast direkt i blodet. De flesta som tidigt får antibiotikabehandling blir friska. De som får sepsis blir som regel inlagda på sjukhus under en eller ett par veckor. I allvarliga fall av sepsis krävs intensivvård.

Förutom antibiotika får du ofta också behandling för att hjälpa de organ som inte fungerar som de ska. Du kan till exempel få extra syrgas för att förbättra syresättningen av blodet eller få vätska i blodet för att blodcirkulationen i kroppen ska bli bättre.

När infektionen är under kontroll får du oftast fortsätta behandlingen med antibiotika i tablettform i ytterligare någon vecka.

Av xenia alpkut - 7 december 2019 00:00



Inom vården går en skiljelinje mellan psykisk och kroppslig ohälsa. En indelning som beror på svårigheterna att mäta och observera psykisk sjukdom.

– Men vi inser alltmer att den fysiska ohälsan är beroende av, och sammanblandad med den psykiska ohälsan, säger Johan Fernström, psykiatriker och doktorand vid Lunds universitet, i en intervju i tidskriften Vetenskap & hälsa.


Psykiatrin är en egen specialitet inom sjukvården. Medan man i den somatiska vården kan utläsa mycket information från ett blodprov eller en bildundersökning så saknar psykiatrin i stort sett dessa mätmöjligheter.

– Gränsen mellan somatiskt och psykiskt är inte lika tydlig som vi tidigare trott, vi har insett alltmer att den fysiska ohälsan är beroende av och sammanblandad med den psykiska ohälsan, säger Johan Fernström, specialistläkare i psykiatri vid Region Skåne och doktorand vid Lunds universitet.


Genesen är central

Den västerländska somatiska medicinen bygger på antagandet att det finns en genes, en sjukdomsorsak, och kommer man bara åt att behandla orsaken då försvinner symtomen.

– Riktigt så fungerar det inte inom psykiatrin, sambanden mellan orsak och symtom är mer komplexa och svårare att komma åt.

Det är inte heller ovanligt att när genesen för en psykiatrisk diagnos blir känd så upphör den att klassas som psykiatrisk. Ett sådant exempel är epilepsi som tidigare hörde hemma i psykiatrin men som, sedan den bakomliggande sjukdomsorsaken blivit känd, numera klassas som en somatisk neurologisk sjukdom.

Psykisk sjukdom eller psykiska besvär

En annan indelning som kan vara viktig att hålla ordning på är psykiska besvär respektive psykisk sjukdom. Begreppen brukar samlas under den övergripande termen psykisk ohälsa. Folkhälsomyndigheten definierar psykisk sjukdom som ett tillstånd där man kunnat fastställa en diagnos.

De tre vanligaste psykiatriska sjukdomsdiagnoserna är depression, ångestsyndrom och personlighetssyndrom. Med det sistnämnda menas att en person har så avvikande och oflexibla personlighetsdrag att det leder till nedsatt förmåga att hantera relationer.

Med psykiska besvär menas lättare symtom som exempelvis oro, ångest, nedstämdhet eller sömnsvårigheter, men som inte är så omfattande att det går att ställa en diagnos. Ibland kan detta vara normala reaktioner på en påfrestande livssituation och utmaningen för sjukvården är att dra gränsen mellan friskt och sjukt.

Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25
26
27
28
29
30
31
<<< Januari 2020
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 

SOL

  


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se