Inlägg publicerade under kategorin 10 Fakta

Av xenia alpkut - Måndag 6 april 17:00

På Karolinska universitetssjukhuset tvingas man nu damma av gamla respiratorer för att möta den väntade anstormningen av svårt sjuka coronapatienter.

Samtidigt varnar Socialstyrelsen nu för att det inte finns utrustning nog i landet.

– Det kommer behövas fler respiratorer, säger Taha Alexandersson på Socialstyrelsen.

Ett stenkast från Karolinska sjukhuset i Solna tillverkar det svenska medicinteknikföretaget Getinge tusentals nya respiratorer – för export.


Sveriges, och särskilt Stockholms, sjukvård står vid tröskeln till en förväntad anstormning av svårt sjuka i covid-19. För de mest allvarligt sjuka krävs intensivvårdsplatser med respiratorer som kan stödja andningen.

I slutet av förra veckan meddelade regeringen att Socialstyrelsen skrivit avtal med det svenska medicinteknikföretaget Getinge om en leverans på 200 respiratorer som ska börja levereras redan under april månad.

Men det kommer inte räcka, enligt Socialstyrelsen.

– Vi behöver säkerställa fler respiratorer och det försöker vi göra nu också, mer aktivt, säger Taha Alexandersson, ställföreträdande krisberedskapschef på Socialstyrelsen. 

– Det kommer behövas fler respiratorer och det kommer också behövas mer personal som kan arbeta med de respiratorerna och lokaler där de kan arbeta.

Jag satt med ångesten och kämpade med andningen.

En som vet hur viktigt det kan vara med respiratorsvård är undersköterskan Linda Selin, 36, som bor i Iggesund. 2012, när svininfluensan drog fram, blev hon så svårt sjuk att hon fick åka in med ambulans till Hudiksvalls sjukhus, vilket lokaltidningar som Hudiksvalls Tidning tidigare berättat om. På sjukhuset sövdes hon ned och fick vård med respirator i fem dygn. 

– Jag minns bara att jag satt med ångesten och kämpade med andningen. Till slut var jag nästan medvetslös. Då klappade läkaren mig på kinden och sa att nu måste vi söva ned dig för att hjälpa dig att andas. Sedan minns jag inget mer förrän jag vaknade upp, säger hon och tillägger:

– Utan respirator hade jag inte överlevt.

Linda Selin tillhör riskgrupperna för det nya coronaviruset. Hon beskriver oron för att drabbas av viruset:

– Jag är jätteorolig.

Hon oroar sig nu också för en situation där det inte ska finnas tillräckligt med respiratorer om för många insjuknar samtidigt, längre fram.

– Vi vet inte hur det kommer att utveckla sig. Det är nästan så att jag vill bli sjuk nu, när jag vet att det finns respiratorer lediga. Såna tankar har man, säger Linda Selin.


RESPIRATORFABRIKEN BARA KILOMETER FRÅN SJUKHUSET

En av världens stora producenter av just respiratorer och annan avancerad medicinsk teknik är svenska Getinge med fabrik bara några kilometer från Karolinska universitetssjukhuset i Solna utanför Stockholm. 


På Solnafabriken tillverkades förra året drygt 10 000 respiratorer, men den stora globala efterfrågan har fått bolaget att ställa om för att öka produktionen betydligt. 

Målet är minst 16 000 respiratorer i år. 

– Det är alltid roligt när man kan vara med och hjälpa till i ett svårt läge, med produkter som behövs, sa Getinges ägare Carl Bennet till Expressen i mitten av mars.

– Vi går upp till tvåskift. Vi gör 10 000 på året men vi hoppas på att öka det högst betydligt och det gör vi omgående. Sedan gäller det att komponenterna hänger med, men so far ser det bra ut.

Men det är långtifrån självklart att den utökade produktionen i Solnafabriken ska avhjälpa behovet av respiratorer i just Sverige.

 

På Solnafabriken tillverkades förra året drygt 10 000 respiratorer, men den stora globala efterfrågan har fått bolaget att ställa om för att öka produktionen betydligt. 

Målet är minst 16 000 respiratorer i år. 

– Det är alltid roligt när man kan vara med och hjälpa till i ett svårt läge, med produkter som behövs, sa Getinges ägare Carl Bennet till Expressen i mitten av mars.

– Vi går upp till tvåskift. Vi gör 10 000 på året men vi hoppas på att öka det högst betydligt och det gör vi omgående. Sedan gäller det att komponenterna hänger med, men so far ser det bra ut.

Men det är långtifrån självklart att den utökade produktionen i Solnafabriken ska avhjälpa behovet av respiratorer i just Sverige. 


SVENSK PRODUKTION PÅ EXPORT

Den stora merparten av utrustningen som tillverkas i Solna är nämligen inte för den svenska marknaden utan går på export till andra länder.

I början av mars meddelade Getinge att man vunnit en stor upphandling av respiratorer till Italien, för Getinges del 500 respiratorer, och bolaget försöker just nu vara med och dela på en upphandling på EU-nivå på totalt 25 000 respiratorer.

Socialstyrelsen hade behövt fler än de 200 man skrev avtal om i förra veckan, men konstaterar att man konkurrerar med andra länder om de respiratorer som byggs i bland annat Solna. 

– Vi för en dialog med diverse instanser för att försöka säkerställa att det som produceras i Sverige, stannar i Sverige. Men det är en global marknad, säger Taha Alexandersson, ställföreträdande krisberedskapschef på Socialstyrelsen. 


Vi för en dialog med diverse instanser för att försöka säkerställa att det som produceras i Sverige, stannar i Sverige.


I Stockholm, där coronapandemin hittills slagit hårdast hittills och där man förväntar sig få en rejäl anstormning svårt sjuka inom en snar framtid tonas problemet ner.

Erik Berglund, pressansvarig på Region Stockholm, skriver i en kommentar till Expressen:

”I dagsläget finns tillgång på respiratorer”.

Björn Persson är verksamhetschef för intensivvård och thoraxoperation på Karolinska. Han säger på frågan hur många fler respiratorer de kan komma att behöva:

– Det är svårt att bedöma då vi inte vet hur pandemin kommer utveckla sig. Vi köper respiratorer så att vi har respiratorer till alla platser som vi kan bemanna. Och vi jobbar hela tiden på att öppna fler platser, säger han.

Samtidigt dammar Karolinska sjukhuset nu av gamla respiratorer som uppges komma från Socialstyrelsens gamla beredskapslager.

– Det har inte samma funktioner och prestanda som moderna respiratorer men bedöms vara tillräckligt bra för användning under rådande omständigheter, säger Björn Persson.


I Stockholm, där coronapandemin hittills slagit hårdast hittills och där man förväntar sig få en rejäl anstormning svårt sjuka inom en snar framtid tonas problemet ner.

Erik Berglund, pressansvarig på Region Stockholm, skriver i en kommentar till Expressen:

”I dagsläget finns tillgång på respiratorer”.

Björn Persson är verksamhetschef för intensivvård och thoraxoperation på Karolinska. Han säger på frågan hur många fler respiratorer de kan komma att behöva:

– Det är svårt att bedöma då vi inte vet hur pandemin kommer utveckla sig. Vi köper respiratorer så att vi har respiratorer till alla platser som vi kan bemanna. Och vi jobbar hela tiden på att öppna fler platser, säger han.

Samtidigt dammar Karolinska sjukhuset nu av gamla respiratorer som uppges komma från Socialstyrelsens gamla beredskapslager.


– Det har inte samma funktioner och prestanda som moderna respiratorer men bedöms vara tillräckligt bra för användning under rådande omständigheter, säger Björn Persson.

ANNONS
Av xenia alpkut - Lördag 4 april 11:30


ust nu är det många som kämpar med känslor av oro, rädsla och ovisshet i samband med Corona-utbrottet. Vi bad psykologen Anna Jacobson om hennes bästa råd kring allt från hur vi bäst tacklar oro och social isolering under en längre tid, till att svara på barns frågor om krisen.


Hej Anna Jacobson, leg. psykolog och psykoterapeut inom KBT!

Hur kan man lära sig att hantera känslor av oro och ovisshet i dessa tider?

 

– Det är naturligt att känna oro i tider då mycket är i gungning som nu i Corona-tider. Oron kan triggas av själva ovissheten i situationen eller av direkta konsekvenser av Corona som oro över sin egen hälsa, för en anhörig som tillhör en riskgrupp eller över sitt arbete. Samtidigt är det viktigt att vi försöker hjälpa oss själva om vi märker att oron börjat ta över våra liv. Nedan följer några tips som du kan pröva.


1. Begränsa tiden du ägnar åt att bevaka nyheter och ta till dig information, även om det är bra att ta till sig ny information. Det kan man exempelvis göra genom att bestämma sig för att bara se på nyheterna en gång per dag eller begränsa antalet tillfällen man kollar nyhetsflödet i telefonen till en gång per dag.


2. Se till att följa de riktlinjer vi får av samhället. Att följa de råd som ges kan ge en känsla av att "jag gör vad jag kan" vilket kan öka känslan av kontroll. 

3. Försök skapa en rutin i vardagen, som nu kanske ser lite annorlunda ut än vanligtvis. Att skapa rutiner och ha en aktiv vardag i en ovan och oviss situation hjälper oss att skapa en känsla av sammanhang och kontroll.


4. Hjälp någon annan som behöver. Att rikta uppmärksamheten utåt och erbjuda hjälp och stöd till någon som kan behöva minskar också oro av två skäl. Dels för att uppmärksamheten riktas utåt istället för inåt mot våra orostankar. Dels för att det kan skapa känslor av meningsfullhet när vi hjälper andra.

Om du har prövat ovanstående och ändå känner mycket oro kan du lägga till ytterligare strategier för att minska oron. En metod kallas för orosstund.Gör så här:


När du märker att du oroar dig under dagen: skriv ner vad du oroar dig för på ett papper eller i din telefon. Försök sedan att rikta uppmärksamheten mot någon annan aktivitet än att tänka orostankarna. Bestäm sedan en tid varje dag där du får ägna 20-30 minuter till att oroa dig. Gå då igenom alla orostankar du har skrivit ner under dagen.

 


Medveten närvaro är också en färdighet som kan hjälpa dig att hantera oro. Det handlar om att träna på att rikta sin uppmärksamhet. Genom att aktivt styra din uppmärksamhet till annat än orostankarna får du en stunds vila. Du kan träna på att rikta din uppmärksamhet till ditt andetag, till ljud du hör eller till något du ser i din omgivning. Det finns flera appar man kan ladda ner om man vill träna medveten närvaro. 


 

 

ANNONS
Av xenia alpkut - Fredag 3 april 13:00

Det är viktigast att vaccinera sig mot influensa och det vaccinet (Influvac) finns. Observera att om du fått pneumokockvaccinet förut ska du inte ta det igen.

Pneumokocker är bakterier som är mycket vanliga i näsan på små barn utan att ge barnen några besvär. Uppskattningsvis hälften av alla barn som vistas på förskolor är bärare av pneumokocker.

Eftersom bärarskap av pneumokocker i näsan är vanligast förekommande hos småbarn och de ofta är snuviga och infekterade sker den mesta smittspridningen av pneumokocker mellan och från barn i förskoleåldern.

Pneumokocker är bakterier som är den vanligaste orsaken till bakteriella luftvägsinfektioner såsom lunginflammation, öroninflammation och bihåleinflammation. Dessa är sjukdomar som förekommer i alla åldrar, även om pneumokockinfektioner främst drabbar de yngsta och äldsta. Ibland kan pneumokocker orsaka blodförgiftning och hjärnhinneinflammation.


Pneumokockinfektioner är i regel lätta att behandla med antibiotika och det är ovanligt att i övrigt friska personer dör av infektionen. Vissa personer rekommenderas dock vaccination (se nedan). Gravida ska inte vaccineras mot pneumokocker.

 

Gratis vaccination mot pneumokocker till dig som har

  • aspleni/hypospleni (avsaknad av fungerande mjälte)
  • likvorläckage eller barriärskada till följd av kirurgi eller trauma mot skallen
  • cochleaimplantat
  • tillstånd som innebär kraftigt nedsatt immunförsvar: stamcells- eller benmärgstransplantation, hematologisk cancer, sicklecellsanemi
  • eller är 65 år eller äldre.

Efter individuell bedömning kan också du som har något av nedanstående få gratis vaccination mot pneumokocker:

  • kronisk hjärtsjukdom
  • kronisk lungsjukdom, såsom KOL eller svår astma
  • andra tillstånd som leder till nedsatt lungfunktion eller försämrad hostkraft med sekretstagnation, till exempel kroniska neurologiska sjukdomar eller cystisk fibros
  • kronisk leversjukdom
  • kronisk njursvikt
  • diabetes mellitus
  • andra tillstånd som innebär kraftigt nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller behandling, till exempel lungcancer, behandling med TNF-alfa-hämmare eller cytostatika
  • alkoholmissbruk eller om du är rökare.

Att förebygga med vaccin mot pneumokocker

 

De pneumokockvacciner som funnits tillgängliga sedan 1970-talet har god effekt mot främst blodförgiftning och hjärnhinneinflammation hos vuxna. Dessa vacciner ges ofta till samma grupper som vaccineras mot influensa (personer äldre än 65 år och personer med vissa kroniska sjukdomar).

Det räcker med en dos Pneumovax för de allra flesta. Personer med ökad risk för att få infektioner av pneumokocker kan få en andra dos inom fem till tio år.

Under influensavaccinationskampanjen ger vi endast den första dosen vaccin mot pneumokocker eftersom behovet av en andra dos varierar mellan olika personer. Den andra dosen bör dessutom inte tas tidigare än tre till fem år efter den första dosen eftersom risken för biverkningar är ökad om man tar den andra dosen för tidigt.

 

Pneumokockvaccin ges bara till vuxna (inte gravida) och barn över två år, och bara en gång inom ramen för vaccinationskampanjen. Du som tog pneumokockvaccin ifjol eller året dessförinnan ska alltså inte göra det igen. Gravida ska inte ta pneumokockvaccin. 

Av xenia alpkut - Fredag 3 april 13:00


Bakterier (Bacteriaeubakterier (Eubacteria) är encelliga mikroorganismer utan cellkärna och andra membranomslutna organeller; de har dock ribosomer[1][2]. Bakterier räknas till prokaryoterna som även inkluderar domänen arkéer.[3] Bakterier är vanligtvis ett antal mikrometer långa och väger ett antal hundra femtogram. Bakterier kan ha ett varierande utseende, bland annat formade som sfärer, spiraler (helix) eller stavar.

Studier av bakterier kallas för bakteriologi och är en gren inom mikrobiologin. Bakterier kan hittas i alla ekosystem på jorden, i varma källor, bland radioaktivt avfall,[4] i havsvatten och djupt ned i jordskorpan. Vissa bakterier kan till och med överleva i extrem kyla och i vakuum. I genomsnitt finns 40 miljoner bakterier i ett gram jord och en miljon bakterier i en milliliter färskvatten. Bakterier utgör en viktig länk i näringskedjor, ett exempel är kvävefixering från jordens atmosfär. De flesta arter av bakterier är fortfarande okända för vetenskapen. Orsaken är att de flesta bakteriearter inte kan odlas i ett laboratorium därför att deras tillväxtförhållanden är okända. Vissa bakterier växer enbart under särskilda betingelser.[5] De finns i de mest extrema miljöer – i svavelsprutande undervattensvulkaner med temperaturer över 100 °C, i heta källor på Island, i saltgruvor och i saltsjöar som Döda Havet, till och med på styrstavar i kärnreaktorer.

Uppskattningsvis finns det 1,3 bakterier för varje människocell hos en människa, där de flesta bakterier finns i tarmen och huden.[6] Trots att de flesta av dessa bakterier är ofarliga kan de orsaka infektioner

Av xenia alpkut - Onsdag 1 april 17:15

Känner du dig trött – trots att du faktiskt fick sova inatt? Sömnbrist är nämligen inte det enda som orsakar energibrist. Här avslöjar experterna de vanliga orsaker och dåliga vanor som gör dig trött. Och hur du med några enkla livsstilsförändringar kan få din energi tillbaka.




1. Du hoppar över träningen när du är trött

Att hoppa över träningen för att spara energi motarbetar dig faktiskt. I en studie gjord vid University of Georgia rapporterade stillasittande men i övrigt friska vuxna, som började träna lätt tre dagar i veckan i så lite som 20 minuter åt gången, att de kände sig mindre utmattade och mer stimulerade efter sex veckor.

Regelbunden träning ökar styrka och uthållighet, hjälper ditt kardiovaskulära system att fungera mer effektivt och levererar syre och näringsämnen till din vävnad. Så nästa gång det känns lockande att krascha i soffan, ta åtminstone en promenad – du kommer inte att ångra dig.

2. Du får inte i dig tillräckligt med järn

Järnbrist kan göra att du känner dig trög, lättretlig, svag och oförmögen att fokusera. ”Det gör dig trött eftersom mindre syre rör sig till musklerna och celler,” säger Goodson. Du kan öka ditt järnintag med järnrik mat eller tillskott. Obs: Järnbrist kan bero på ett underliggande hälsoproblem, så om du upplever dessa symtom borde du besöka din läkare.

3. Du dricker inte tillräckligt med vatten

Att bara vara lite uttorkad – med så lite som 2 procent av normal vätskebrist – påverkar din energinivå menar Amy Goodson, dietist för Texas Health Ben Hogan Sports Medicine. Hon förklarar att uttorkning orsakar en minskning av blodvolym, vilket gör blodet tjockare. Detta kräver att ditt hjärta pumpar mindre effektivt vilket minskar takten med vilken syre och näring når dina muskler och organ.


4. Du får inte i dig tillräckligt med D-vitamin

Vår främsta källa till D-vitamin är solljus. Så bor du i Sverige så finns det tyvärr en risk att få brist under det mörka vinterhalvåret, där trötthet är ett vanligt symptom. För att motverka D-vitamin brist finns det både tillskott men också solterapi.




https://topphalsa.se/alltid-trott-har-ar-de-13-vanligaste-orsakerna/

Av xenia alpkut - Onsdag 1 april 17:15

Nytt år, nya möjligheter att lägga sig till med goda vanor som gör livet lite hälsosammare, härligare och skönare. Låt dig inspireras av experternas bästa nyårstips!


Nyårslöfte: ”Lägg till tolv goda vanor”

– Det är alltid roligare att lägga till än att ta bort! Lägg till en ny hälsosam matvana varje månad – i januari en näve gröna grönsaker per dag, i februari fisk två gånger i veckan…

När året är slut har du gjort 12 förbättringar och det är stor chans att du automatiskt har slutat med något som inte var lika nyttigt. Ett superkonkret löfte skulle annars kunna vara att äta en dos fermenterat om dagen: kefir, kombucha, syrade grönsaker, naturell yoghurt eller vinägerdryck. Magen, som påverkar hela din hälsa, kommer att bli glad av det!

Läs också: 8 tips som gör 2020 till ditt bästa år!

Stresscoachen Ninni Länsberg: 

Nyårslöfte: ”Sänk kraven på dig själv”

– Många har väldigt höga krav på sig själva. Vi jagar det perfekta livet och vill vara på topp inom alla områden med framgång på jobbet, ett vackert hem, lyckliga barn, fantastiska resor…

Vi ska dessutom hålla oss i form och se unga och fräscha ut. Det här blir ett omöjligt livspussel, som gör oss stressade. Inse dina begränsningar, du kan inte hinna allt och vara bäst på allt. Välj vad just du vill lägga energi på under det nya året.

Läs också: 4 andningsövningar som gör dig lugn!




Relationsexperten Charlotte Sander: 

Nyårslöfte: ”Kärleksdutta varje dag”

– I relationer så behöver vi ofta ”kärleksdutta” med varandra mer. Ge små, små kärleksduttar (gester) i form av beröring, handlingar och blickar som gör att kärleksenergin/elden hålls vid liv. Jag brukar ge tipset att kärleksdutta varandra minst fem gånger per dag. Se vad som händer!

Är du singel, på jakt efter kärleken, och har kanske ”fastnat” i dejtandet? Skippa alla ”checkboxar” och gör precis tvärtom. Alltså – dejta någon som du inte alls kanske tänkt skulle kunna passa dig och det du har kryssat för på kravlistan. Det kan innebära oanade upptäckter. Du kan både utvecklas själv och får chans att möta något helt nytt och outforskat!

Karriäcoachen Ewa Helander: 

Nyårslöfte: ”Var sann mot dig själv på jobbet”

– Stanna upp och fundera över vad du vill och vad du behöver i din karriär just nu. Om du inte mår riktigt bra på det jobb du har i dag, så byt inte rakt av. Stanna upp och ta först reda på vad du vill och varför du vill det. Följ inte heller strömmen, hitta din egen väg som passar just dig. Ta hjälp av en karriärcoach om det är svårt, och låt det få ta lite tid. Var sann mot dig själv, det vinner alla på.

Läs också: TEST – här är rätta jobben för dig!

Läkaren och författaren Anders Hansen: 

Nyårslöfte: ”Ta paus från mobilen ibland”

– Lova dig att stänga av mobilen några timmar per dag. Slå på flygplansläget. Att ständigt vara uppkopplad driver stress. Dessutom påverkar det koncentrationen.

Amerikanska forskare har låtit collegestudenter göra tester för minne och koncentration: En grupp fick lämna mobilen utanför rummet där testerna gjordes, en annan grupp fick ha med den in, men avslagen. Gruppen som lämnade mobilen utanför presterade bättre! Bara det faktum att mobilen är med tycks försämra vår koncentration. Själv slår jag numera på flygplansläget tre timmar per dag för att kunna jobba bättre.

Av xenia alpkut - Söndag 29 mars 13:31


Titti Schultz har en annorlunda passion – hon kan inte få nog av operationer.

– Det är främst operationer och kirurgi som jag har ett brinnande intresse för, säger radioprofilen i en intervju med tidningen Doktorn.


Redan som ung tittade P4 Extra-programledaren Titti Schultz, 47, sönder videobandet med dokumentären om Jan Myrdals hjärtoperation. Radioprofilen berättar om sin fascination för hur smart konstruerad människokroppen är, och att hon är ”operationsberoende”.


– Jag är en genuin nörd när det kommer till operationer och kirurgi. All medicin är intressant men det är främst operationer och kirurgi som jag har ett brinnande intresse för. Det är något speciellt att ta del av och samtidigt en vetskap som påminner mig om kroppens funktioner och i förlängningen vår egen existens, säger hon i ett tidigare nummer av tidningen Doktorn.


Titti Schultz har fått möjlighet att fråga ut läkare och närvara vid operationer – alltid enligt regelboken – och det har blivit till inslag i radio. Intresset härleder delvis till att hon själv har opererats många gånger.


– Jag tycker mig ha brutit varje ben i kroppen vid något tillfälle så en särskild specialitet som har väckt mitt intresse är ortopedi. Det är en sådan konkret och tung form av kirurgi och eftersom jag själv har upplevt det brinner jag extra mycket för det området, säger Titti Schultz i tidningen Doktorn.

Av xenia alpkut - Måndag 23 mars 17:00

Svamparna är inga växter. De vanliga svamparna är faktiskt djurens närmaste släktingar. Vissa mögelsorter och slemsvampar är dock inte ens släkt med de vanliga svamparna utan helt egna grupper. Det finns cirka 100 000 beskrivna arter av svampar, men det totala antalet är mycket större.


Svampar är vanliga som fossil och de utvecklades redan under prekambrisk tid (tiden fram till för 542 miljoner år sedan). De finns över hela jorden i skiftande miljöer, från polartrakter till djuphavsbottnar.


Fruktkropp och mycel

Det som i dagligt tal kallas svampar är egentligen deras fruktkroppar. Den är bara en liten del av svampen. Resten är mycel (svamptrådar) som är dolt i mark, stockar och annat.

Svamparnas största betydelse är att de bryter ned organisk substans. De spelar därmed en viktig roll i våra ekosystem.

Många svampar påverkas kraftigt av miljöförändringar och över 600 svamparter i Sverige räknas som hotade.

Svampar och människor

Vi människor använder svamparna till mat och vid tillverkning av bland annat livsmedel och läkemedel. Svenskar i allmänhet åt vid 1900-talets början ogärna svamp. Kontakten med det franska köket på 1700-talet ändrade inställningen hos först överklassen och sedan stadsborna.

Idag är svamp en uppskattad råvara i många kök. Men svamparna kan också drabba oss på olika sätt – med sina gifter, som parasiter och genom att förstöra grödor och hus.

Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

16 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2020
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 

SOL

  


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se