Inlägg publicerade under kategorin 10 Fakta

Av xenia alpkut - 19 december 2018 14:47

Levern är kroppens största körtel och det näst största organet i vår kropp efter huden.

Tillsammans med gallblåsan och bukspottskörteln bildar dessa tre organ ett mycket viktigt maskineri i vår kropp.

Levern har flera viktiga uppgifter

Bland annat bildas en stor mängd kemiska ämnen som är viktiga för kroppens matsmältning. Du hittar levern, som delvis är skyddad av revbenen, upptill i högra delen av bukhålan. 

En fascinerande detalj är att levern har en förmåga att växa ut igen. Du skulle med andra ord kunna ta bort halva levern och efter ett tag så växer den oftast ut till normal storlek igen. Levern innehåller mycket blod därför att en stor mängd blod (en fjärdedel av allt blod hjärtat pumpar ut) passerar levern genom två blodkärl, portådern och leverartären. Portådern transporterar blod med näringsämnen och leverartären transporterar syrerikt blod till levern.

 

Levern är knuten till många vitala funktioner och leversjukdomar kan ha dödlig utgång

Levern lagrar inte bara sockret som vår kropp behöver utan tar även hand om skadliga ämnen och oskadliggör dessa. Många läkemedel bryts ned i levern. I levern lagras också vitaminer, förråden av vitamin A och B12 kan räcka i några år, medan vitamin D-förråden räcker någon månad. 

Portådern och leverartären går in i levern via leverporten. Framför leverporten hittar du gallblåsan som i viss mån är integrerad med levern. 


Gallan hjälper tarmarna att finfördela fett från maten

Gallan, som tillverkas i levern, är en gul vätska och vars uppgift är att hjälpa tarmarna finfördela fettet från maten. Gallan samlas och koncentreras i gallblåsan. Gallan innehåller syror, hormoner, vatten, salter och gallfärgämnen och förs till gallblåsan från levern via en av två grenar. Den andra grenen leder ut i tunntarmens översta del, tolvfingertarmen. Det finns en liten ringmuskel vid mynningen som hindrar gallan från att komma in i tolvfingertarmen annat än i samband med att vi äter. Längre ned i tarmen sugs gallsalterna upp och förs tillbaka till levern, och kan återanvändas.

Vid vissa lever- och gallvägssjukdomar blir huden och ögonvitorna gulfärgade (gulsot). Det beror på att bilirubin läcker från gallvägarna till blodet. Bilirubin är en nedbrytningsprodukt från uttjänta röda blodkroppar.

ANNONS
Av xenia alpkut - 16 december 2018 17:00


Smartphones och surfplattor är en del av de flesta barns vardag – både i skolan och på fritiden.

Men nu visar en stor studie att det kan vara dags att dra ner ordentligt på användandet.

Det finns nämligen en risk att för mycket skärmtid leder till förtunning av hjärnbarken.

– Vi vet inte än om det är skärmtiden som orsakar det. Det vi kan säga är att det är så här hjärnan ser ut hos barn som tillbringar mycket tid framför skärmar, säger en av forskarna.


I studien Adolescent Brain Cognitive Development, ABCD, som är planerad att fortgå under flera år studerar forskare utvecklingen hos 4500 barn i USA, och deras relation till teknik.

Och vad de kommit fram till hittills är att det finns ett samband mellan skärmtid och förändringar i hjärnan. Barn som har en genomsnittlig skärmtid på sju timmar och över per dag har en förtunnad hjärnbark.

Förtunnad hjärnbark innebär att minne, perception, kognitiv förmåga och IQ försämras.


Förtunnad hjärnbark innebär att minne, perception, kognitiv förmåga och IQ försämras.

I studien har forskarna också kunnat se att barn som tillbringar mer än två timmar framför en skärm presterar sämre i språktester och logiska tester..

Blir man dum av mobilen?

Men betyder det här att för många timmar framför paddan skadar hjärnan? Nja, så enkelt är det inte enligt doktor Gaya Dowling, en av forskarna bakom studien.

Till CBS News säger hon följande:

– Vi vet inte än om det är skärmtiden som orsakar det. Det vi kan säga är att det är så här hjärnan ser ut hos barn som tillbringar mycket tid framför skärmar.

Alltså: Man kan ännu inte säga om det är skärmtiden som förtunnar hjärnbarken eller om barn med förtunnad hjärnbark tenderar att tillbringa mer tid framför datorn.

Sammanlagt ingår 11 800 barn i åldern nio till tio i ABCD-studien. Den är planerad att fortgå i ytterligare tio år, men redan i början av 2019 beräknas man ha ett baslinjeresultat.


Barn och skärmtid

Så hur ska man resonera kring skärmtid? I nuläget finns det inga färdiga starka studier som visar på att skärmtid är farligt för barns utveckling.

I en intervju med Netdoktor säger svenska psykologen och forskaren Mikael Heimann att det enda vi säkert veta är att ljuset från skärmar stör sömnen.

– Det enda negativa med skärmtid som vi sett upprepas i olika forskningsrapporter är att skärmtittande innan läggdags försämrar sömnkvaliteten och det gäller såväl småbarn som vuxna, säger Mikael Heimann.

Enligt honom kan surfplattor, datorer och mobiler fungera som bra verktyg för inlärning, men att det inte bör ersätta lek och annan inlärning.

ANNONS
Av xenia alpkut - 14 december 2018 08:00

Fisk är så nyttigt att det är bra att äta två till tre gånger i veckan. Bland annat innehåller det mycket av näringsämnen som är svårt att få tillräckligt av. Njut av magra, medelfeta och feta fiskar så får du mycket av flera viktiga ämnen.

D-vitamin och nyttigt fett

Det finns ett trettiotal fiskarter som är vanliga att äta i Sverige. Fisk är källa till selen, jod, protein, D-vitamin och vitamin B12. Men halterna varierar mycket mellan olika fiskarter och därför är det bra att äta varierat.

Vitamin D finns bara naturligt i ett fåtal livsmedel varav fisk är vår viktigaste källa. Höga halter av D-vitamin finns i fiskar med samtliga fetthalter, till exempel i sill, röding och pinklax. 

Feta och medelfeta fiskar som sill, lax och makrill är också våra enda källor till de särskilda omega-3-fetterna DHA och EPA, som kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdom. Barn behöver omega-3-fett bland annat för att hjärnan och synen ska utvecklas normalt.

Skaldjur och musslor är magra och ofta källor till protein, vitamin B12, jod, selen och vitamin E.

Av xenia alpkut - 11 december 2018 17:45

 

Ett giraffhuvud.

Huvudlatin caput, ofta på halsen sittande, och med denna rörligt förenade, kul- eller päronformigt svällda ändan av ett djurs kropp. Hos många djur innehåller huvudet organ som hjärnan, särskilda sinnesorgan (bland annat ögon och öron och de främre delarna av och ingångarna till andnings- och matsmältningsapparaten (näsa och mun). Ju mer dessa förhållanden göra sig gällande hos djuren, desto mer skiljer sig huvudet från bålen; under det att ju mer desamma förlora i mått och träda tillbaka, desto mer överensstämmande blir huvudet med bålen och desto mera direkt i denna senare övergående.

Huvudet består av två, även till det yttre, från varandra tydligt avgränsade delar, nämligen hjärndelen (cranium) och ansiktsdelen (facies). Enligt gängse språkbruk deltager pannan i ansiktets bildande. Anatomiskt hör dock pannan till hjärndelen, och ansiktet börjar vid näsroten och under ögonen. På huvudet utmärker man i övrigt med svenska namn flera olika trakter, såsom nackenhjässantinningarna, flinten, kinden och kindknotorna, hakankäkarna o. s. v.

Huvudet är en kroppsdel med olika funktion hos olika levande varelser. Hos de flesta djur med bilateral symmetri finns ett huvud och det är vanligen här som hjärnan är placerad. En del djur har organ som hornkänselspröt och tuppkamCefalisation (efter grek. cephalon = huvud) är den embryonala process som leder till att huvudet bildas.

Av xenia alpkut - 11 december 2018 00:00

 



Tvättbjörn, även sjubb[2] eller nordamerikansk tvättbjörn (Procyon lotor), är ett medelstort däggdjur, och den största arten inom familjen halvbjörnar. Den mäter ungefär 70 cm och väger vanligtvis cirka 9 kg. Den är till största delen en nattaktiv allätare som lever på växter, ryggradslösa djurfiskkräldjur, mindre däggdjur och fågelägg. Den har gråaktig päls med en tät underull. Två av dess mest distinkta karaktärer är dess tydliga mörka ansiktsmask och att den är så fingerfärdig med sina framtassar. Den har gott minne och kan upprepa komplicerade uppgifter efter lång tid.

Den levde ursprungligen i mellersta och norra Amerika i löv- och blandskog, men dess goda anpassningsförmåga har gjort att den spridit sig till bergsområden, kustnära våtmarker och urbana miljöer. Sedan mitten av 1900-talet finns det även introducerade populationer i Japan, mellersta Europa och i Kaukasus, vilka härstammar från pälsfarmer.

Det svenska trivialnamnet har den fått utifrån sin vana att doppa sin föda i vatten, som om den tvättade den.

Tvättbjörnen har ett utvecklat socialt beteende och lever inte ensam, som man trodde tidigare, utan ofta i mindre grupper. Revirstorleken varierar starkt, mellan 3 hektar för honor i urbana områden och 50 kvadratkilometer för hannar på prärien. Efter dräktigheten, som varar i ungefär 65 dagar, föder honan en till fem ungar per kull. De flesta tvättbjörnar dör tidigt på grund av jakt, svält, trafikolyckor och andra faror. Individer i fångenskap blir upp till tjugo år gamla.

Av xenia alpkut - 11 december 2018 00:00

Jorden runt på 80 dagar (franskaLe Tour du monde en quatre-vingts jours) är en roman skriven 1872–1873 av Jules Verne. Den har flera gånger översatts till svenska, bland annat av Eyvind Johnson.


Handling


London slår den äkta brittiske gentlemannen och Reformklubbmedlemmen Phileas Fogg vad om att han kan resa jorden runt på 80 dagar (något traditionellt fullkomligt otänkbart på den tiden, även om det dykt upp artiklar och annonser om att det skulle gå, vilket Fogg läst), efter att ha provocerats lätt av övriga klubbmedlemmar. Han tar med sig sin nytillträdde betjänt (den förre hade värmt Foggs rakvatten till fel temperatur, och därför blivit avskedad) Jean Passepartout, och de möter många spännande saker på vägen. De har med sig mycket pengar, och det behövs, eftersom många faror och oförutsedda händelser väntar längs resvägen. Passepartouts nyfikenhet och oförsiktighet är ofta källan till dessa, men det visar sig faktiskt att fransmannen är bokens stora hjälte. Att tydligt framhäva fransmännens överlägsenhet är för övrigt vanligt i Jules Vernes böcker, då hans patriotism var ovanligt stark.

Av xenia alpkut - 10 december 2018 17:27


Har du en hund eller katt som "åker kana"? Då kan den ha problem med analsäckarna. Läs denna artikel för att lära dig mer om analsäcksbesvär.


Läs hela artikeln utan kostnad

Logga in för att läsa hela artikeln. Det är helt gratis och det går snabbt att skapa ett konto.


Normala analsäckar

Analsäckarna är två doftkörtlar som sitter ca klockan 4 och klockan 8 om man tänker att själva analöppningen är mitten på klockan och man tittar på hunden/katten bakifrån. Analsäckarna innehåller ett sekret som ofta är lite oljigt, det kan vara lite grynigt, trögflytande eller lättflytande, alltifrån lite gulaktigt till gråaktigt i färgen, och det brukar lukta väldigt illa (man brukar beskriva det som fiskliknande doft). Analsäckarnas utförsgångar mynnar precis innanför djurets analöppning, och innehållet i analsäckarna töms normalt i samband med att djuret bajsar.

 

 

 

Av xenia alpkut - 9 december 2018 00:15

Fisk är så nyttigt att det är bra att äta två till tre gånger i veckan. Bland annat innehåller det mycket av näringsämnen som är svårt att få tillräckligt av. Njut av magra, medelfeta och feta fiskar så får du mycket av flera viktiga ämnen.

D-vitamin och nyttigt fett

Det finns ett trettiotal fiskarter som är vanliga att äta i Sverige. Fisk är källa till selen, jod, protein, D-vitamin och vitamin B12. Men halterna varierar mycket mellan olika fiskarter och därför är det bra att äta varierat.

Vitamin D finns bara naturligt i ett fåtal livsmedel varav fisk är vår viktigaste källa. Höga halter av D-vitamin finns i fiskar med samtliga fetthalter, till exempel i sill, röding och pinklax. 

Feta och medelfeta fiskar som sill, lax och makrill är också våra enda källor till de särskilda omega-3-fetterna DHA och EPA, som kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdom. Barn behöver omega-3-fett bland annat för att hjärnan och synen ska utvecklas normalt.

Skaldjur och musslor är magra och ofta källor till protein, vitamin B12, jod, selen och vitamin E.

Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11
12
13 14
15 16 17 18 19 20 21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2019
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se