Inlägg publicerade under kategorin 10 Fakta

Av xenia alpkut - 7 december 2018 11:41

I TV4-programmet "Kalla fakta" begär man med hjälp av SCB ut statistik från 500 skolor som representerar alla storlekar i alla delar av landet, för att ta reda på just hur många de eleverna är. Och resultatet är skrämmande: 5 500 barn, från lågstadiet upp till gymnasieklasser. 

Det motsvarar ungefär ett barn i varje grundskola. En fjärdedel av "hemmasittarna" går i låg- eller mellanstadieskola. Enligt nationalekonomen Ingvar Nilsson, som räknat på samhällskostnaden av detta, kan gruppen kosta samhället uppemot 30 miljarder kronor på lång sikt, räknat med sjukvård och bidrag. 

– De sista tio åren, och inte minst de senaste fem åren, har det gått väldigt utför. Det finns ingen kunskap i skolan om den här barngruppen. Om den finns, finns den hos individuella lärare och specialpedagoger och kanske ibland hos rektorer. Men det är inget man kan räkna med, säger Christopher Gillberg, överläkare på Sahlgrenska sjukhuset. 


ANNONS
Av xenia alpkut - 4 december 2018 14:15

Fibromyalgi innebär långvarig smärta eller värk i musklerna på flera ställen i kroppen. Vid fibromyalgi har du också en ökad smärtkänslighet. Det finns behandling som kan lindra besvären så att du kan leva ett bra liv trots sjukdomen.

¨


Symtom

Fibromyalgi kännetecknas av att

  • du har ont i kroppen under en lång period
  • du har sänkta smärttrösklar och kan därför få ont av sådant som inte gör ont hos friska personer
  • du har stela muskler och domningar.

Det är också vanligt med andra symtom som magbesvär.

För att du ska få diagnosen fibromyalgi, ska smärtan finnas både inom övre och nedre delen av kroppen och både på vänster och höger sida. Ofta kan det göra mer ont i vissa kroppsdelar än andra. Det vanligaste är att ha ont i nacke, axlar och i nedre delen av ryggen. En del har också ont i lederna.

Ont under en lång period

Många som har fibromyalgi har ont i musklerna hela tiden, men hos en del kan värken komma och gå. Smärtan sprider sig också lätt till flera ställen i kroppen och blir mer eller mindre ihållande.

Hur ont det gör kan variera från en dag till en annan. Var i kroppen det gör ont kan också variera.

För att du ska få diagnosen fibromyalgi ska du ha haft ont i minst tre månader.

Ökad smärtkänslighet

Personer med fibromyalgi har en ökad smärtkänslighet. Det innebär att du får ont av sådant som vanligtvis inte gör ont hos friska personer. Det gör att även ett lätt tryck eller muskelsammandragningar som inte brukar göra ont känns smärtsamma.

Det som skiljer fibromyalgi från andra sjukdomar eller tillstånd med muskelsmärtor är att den ökade smärtkänsligheten vid fibromyalgi är mer tydlig.

Stela muskler och domningar

När en muskel gör ont är det svårt att röra den obehindrat. Många som har fibromyalgi har svårt att lyfta och bära tungt, och att springa eller gå i trappor. Du kan också känna dig stel i musklerna, särskilt på morgonen. Det är även vanligt att få domningar och stickningar i musklerna.

ANNONS
Av xenia alpkut - 4 december 2018 14:00


Håller du på att gå in i väggen?

Utmattningssyndrom är ett vanligt sjukdomstillstånd och anledningen är alltid stress.

Men vad finns det för symtom på att man ligger i riskzonen? Läkaren Anna Voltaire listar sex vanliga tecken på att man närmar sig utbrändheten.


1. Anna Voltaire gick in i väggen – skrev bok

Anna Voltaire är läkare och sexbarnsmamma. Under många år körde hon med gasen i botten, men som 45-åring tog det stopp. Hon drabbades av utmattningssyndrom. Det kom som en chock, men när det stod klart insåg hon att varningstecknen funnits där sedan länge.

I dag, två och ett halvt år senare, mår hon mycket bättre. Nu är hon aktuell med boken "Innan väggen", som tar upp utbrändhet och stress på ett enkelt sätt, med avstamp i Annas egna upplevelser.

– Jag är läkare och mitt uppdrag är delvis att förhindra att andra blir sjuka. Jag vill gärna hjälpa andra. Det går att läsa sig till vad utmattningssyndrom är, men ofta skriver experter så krångligt att det är svårt att ta till sig. Det är synd när det här är en av de största sjukdomarna vi har. Så jag har översatt, kan man säga, till vanlig folksvenska.

Anna listar några symtom som kan vara tecken på att du är på väg att gå in i väggen.

– Vi är ju olika vi människor, det är ju det som är så läckert. Vi reagerar inte likadant, men jag har tagit fram sex saker man ska vara uppmärksam på, innan det börja brinna i hårtopparna.

Av xenia alpkut - 4 december 2018 14:00

 

 

 

Holografi (av grekiskans holo = "hel" eller "fullständig", graphia = "skriven") är en avancerad form av fotografi där man kan se objekt tredimensionellt, så kallade hologram. Holografitekniken kan också användas optiskt för att lagra information.

 

Historia

Holografi uppfanns 1947 av den ungerske fysikern Dennis Gabor (1900 – 1979). För detta tilldelades han Nobelpriset i fysik år 1971. Upptäckten var ett oväntat resultat av forskning för att förbättra elektronmikroskopet, men den fick inte genomslag förrän lasern uppfunnits 1960. År 1962 kom den ryske fysikern Jurij Denisyuk på en lovande metod för holografi med inspelning i tredimensionell miljö.

Ordet hologram förekom i svensk media för första gången 1966.[1]

 

Olika typer av hologram 

Flera olika typer av hologram kan framställas. De första hologrammen var transmissionshologram, vilka kunde betraktas när man lyste genom dem med laser. En senare förbättring, regnbågstransmissionen, tillät att hologrammen betraktades i vitt ljus. Den typen av hologram används nu allmänt på kreditkort som en säkerhetsmärkning och på produktförpackningar. ("Säkerheten" bygger på att det krävs mycket stora tekniska och ekonomiska resurser för att förfalska ett hologram.)

Hologram av typ regnbågstransmission är försedda med en reflekterande folie på baksidan vilket gör att ljuset bygger upp bilden bakifrån. Ett annat slag av hologram är reflektionshologram för vitt ljus, vilka är tillverkade på ett sådant sätt att bilden byggs upp av naturligt ljus på samma sida om hologrammet som betraktaren. 

Ett av de mest lovande framstegen i hologrammens korta historia har varit massproduktionen av billiga lasraruppbyggda med halvledarteknik. De används allmänt i miljoner av dvd-spelare och andra tillämpningar, men är också användbara för holografi. Dessa billiga, kompakta halvledarelasrar (diodlasrar) kan mäta sig väl med de stora, dyra gaslasrar som tidigare erfordrades för att skapa hologram. Genom denna nya billiga teknik är holografi en mycket mer tillgänglig teknik för forskare med liten budget, konstnärer och andra intresserade med laserteknik som hobby.

Av xenia alpkut - 2 december 2018 13:15




Ett internationellt team av forskare har upptäckt ett nytt, massivt stjärnsystem som man gett namnet Apep. Ett stjärnsystem som nu utmanar befintliga teorier om hur stora stjärnor dör.

-       Det här stjärnsystemet är troligen det första i sitt slag som någonsin upptäckts i vår egen galax, förklarar Benjamin Pope, vid New York University, som är en av forskarna bakom upptäckten.


    Det här stjärnsystemet är troligen det första i sitt slag som någonsin upptäckts i vår egen galax, förklarar Benjamin Pope, vid New York University, som är en av forskarna bakom upptäckten.

Teamet upptäckte en typ av supernova som sprutar ut en extremt kraftfull plasmastråle som tros uppstå endast i avlägsna galaxer. Forskarna förväntade sig inte att ett sådant system skulle hittas i vår galax - bara i yngre galaxer långt bort. De förvånades även över att det här stjärnsystemet inte upptäckts betydligt tidigare med tanke på dess kraftiga ljusstyrka.

Av xenia alpkut - 2 december 2018 13:00


Efter en soldränkt sommar ska vi ställa om både våra kroppar och våra klockor till vintertid och mörkare dagar. Det kan bli rena chocken för vår inre dygnsrytm och trötthet och sömnproblem lurar runt oktoberhörnet. Men det finns sätt att justera kroppens klocka.


Vägen till en bra dygnsrytm går genom dina ögon. När de tar in ljus går en stoppsignal till det område i hjärnan som producerar melatonin - sömnhormon. När melatoninhalten minskar blir hela kroppen och hjärnan pigg, vaken och aktiv. När det blir mörkt igen sätter melatoninproduktionen fart och du blir sömnig. Om du vistas i dagsljus - eller åtminstone ljus - samma tid varje dag, följer din kropp en 24-timmarsrytm. Ljuset ställer helt enkelt om kroppens klocka varje morgon.


Däremot har försök visat att om man inte får några växlingar mellan ljus och mörker går kroppen in i en 25-timmarsrytm. Och ungefär samma sak händer när man, som vi, har ljus omkring sig nästan dygnet runt - samtidigt som det naturliga dagsljuset blir alltmer sparsamt under vinterhalvåret. Klockan börjar gå fel! Inte konstigt att mer än hälften av alla svenskar har någon form av sömnproblem.

Så nu är det dags att jobba lite extra för att ge kroppen en bra rytm! Här får du de bästa knepen.

 


 1. Sov mindre!


En kur för den som får sömnproblem kan vara att tillfälligt sova mindre - och undvika att ligga vaken i sängen. Om du vet att du klarar av att gå till jobbet efter 5 timmars sömn och måste stiga upp klockan 7, så går du till att börja med och lägger dig klockan 2. Om sömnen blir mer sammanhängande av det, så kan du gradvis gå och lägga dig 15-20 minuter tidigare varje kväll tills du kommer in i en bra sömnrytm. Blir du liggande vaken i sängen är det bättre att stiga upp och börja om.


2. Detoxa från artificiellt ljus

Forskare vid University of Colorado, Boulder lät nyligen en försöksgrupp åka ut och campa för att se hur deras dygnsrytm påverkades. I tidigare försök att ändra människors dygnsrytm har man använt artificiellt ljus och sett effekt, men nu hade försökspersonerna bara solens upp- och nedgång att styras av. Redan efter en vecka hade nattugglorna i försöket ställt om sina biologiska klockor med ungefär två timmar och blivit riktigt morgonpigga.

 

Du upplever flow

Avslappnad vakenhet. När du blundar och börjar slappna av går hjärnan in i en frekvens som kallas alfa. I alfatillståndet kommunicerar höger och vänster hjärnhalva bättre och man kan uppleva ett slags avslappnat fokus och klarhet. Många kommer på sina bästa idéer och lösningar på problem just när de är på väg att somna! Alfafrekvensen kan man också gå.

 

 


 

Av xenia alpkut - 2 december 2018 12:45

Det är när du sover som huden bygger upp fukt och smidighet. Vi har tipsen som gör sömnen ännu skönare.


Sömn är kroppens naturliga skönhetsmedel. Det menar John Axelsson, sömnforskare vid Karolinska institutet och Stockholms universitet.

Det viktigaste för utseendet är djupsömnen som vi sover i början av natten. Då frisätts stora mängder tillväxthormoner som sätter fart på förnyelse och uppbyggnad av våra celler, inte minst i huden.

– Om man sover dåligt kan det vara så att kollagensystemet i huden blir ansträngt och att en del av rynkorna blir kvar. Man har inte bevisat det, men det är fullt möjligt, säger John Axelsson.

Kollagen är ett fiberprotein i huden som bidrar till att hålla den fuktig och smidig. Om huden får för lite kollagen kan den uppfattas som färglös och smårynkig, och man kan se mörka ringar under ögonen. Utan den viktiga djupsömnen kan det alltså vara så att huden – som är vårt största organ – åldras snabbare.


Men hudens immunsystem kan påverkas av för lite sömn på flera sätt: I försök på råttor som utsattes för sömnbrist har man sett att de förutom att bli trötta även fick sår på huden. Såren blev värre för varje dag de fick sin sömn störd. Detta är ett tecken på att längre perioder utan sömn hindrar immunförsvaret från att sköta sitt jobb.

John Axelsson ligger också bakom en svensk studie där hans forskargrupp har tittat närmare på begreppet ”skönhetssömn”. Resultatet blev att en god sömn verkligen får människan att se friskare och mer attraktiv ut.

En testpanel fick titta på bilder av försökspersonerna i studien. En bild togs när personerna var utvilade efter åtta timmars god nattsömn, den andra bilden togs efter två nätter med extremt lite sömn. Personerna som sovit för lite bedömdes som ”ohälsosamma” och mindre attraktiva. De hade rödare ögon, mer hängande ögonlock, mörka ringar runt ögonen. De var också blekare och rynkigare och såg ledsnare ut.

Av xenia alpkut - 2 december 2018 12:45

När man har Aspergers syndrom kan man ha väldigt lätt för sig i vissa sammanhang, till exempel vara väldigt påläst och kunnig inom vissa områden. Men i sammahang där man ska vara social och kommunicera med andra människor brukar man ha det svårare. Det beror på att man uppfattar och tolkar saker lite annorlunda än de flesta andra.


Personer med Aspergers syndrom brukar känna igen några av sakerna i listan, men kanske inte alla. Det är också olika hur mycket man påverkas av att ha Aspergers syndrom och i vilken ålder man börjar förstå att man fungerar på det sättet. Det beror på vilka krav och förväntningar man har från sin omgivning.

Aspergers syndrom är en form av autismspektrumtillstånd (förkortas AST). Det är ett brett begrepp som används för att beskriva flera olika svårigheter som alla handlar om förmågan att vara social och kommunicera med andra.


Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11
12
13 14
15 16 17 18 19 20 21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2019
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se