Inlägg publicerade under kategorin 10 Fakta

Av xenia alpkut - 30 april 2019 12:48

är den ettårige pojken slutade andas kastade sig hans mamma på telefonen och ringde 112.

SOS-operatör Terje Almgren, 45, tog samtalet.

– Det gäller att inte fångas in i stressen och få panik, säger Terje.



Det var i slutet av förra året som Terje Almgren tagit plats i larmcentralen i centrala Stockholm för ett nytt arbetspass.

– Jag är alltid lite på spänn inför varje pass. Man vet aldrig vad som kommer att hända, säger Terje.

Den här dagen fick han ett samtal från en rejält stressad mamma. Hennes ettårige son hade slutat andas. Händelsen är en av de som visas i första programmet av tv-serien ”SOS Sverige” (Kanal 5 och Dplay).

– Jag har själv fyra barn och det är lätt att sätta sig in i hennes situation, säger Terje.

Lugnt men bestämt börjar Terje att fråga ut mamman om pojkens tillstånd. Det visar sig att pojken verkligen inte andas och inte rör på sig.

Mammans HLR-kamp räddade sonen

På mammans röst hörs hur paniken i rummet stiger när pojkens läppar blir blå. Men Terje jobbade metodisk för att mamman skulle ge HLR. Han bad mamman att lägga ner barnet och göra fem inblås och därefter 30 kompressioner. Under samtalet hörds hur mamman räknar medan hon kämpar för att rädda sin son.

– Hon var väldigt duktig och jag hörde att hon utförde de instruktioner hon fick, säger Terje.


mycket bra


Plötsligt ändras tonen i mammans röst.

– Han hostar och gurglar, säger hon med lättnad och lycka i rösten.

Mamman lyckades, med hjälp av Terje, få pojken att börja andas igen. Något som fick också Terje att känna en oerhörd lättnad. I klippet ser man hur han torkar en tår.


– Känslan att göra skillnad är underbar, säger Terje Almgren.

ANNONS
Av xenia alpkut - 27 april 2019 11:31

 

Blad (latinfolium) är ett vanligen fotosyntetiserande organ hos kärlväxternas sporofyt.[1] Bladen växer ut från stammens sidor och har en begränsad och huvudsakligen basal tillväxt. Deras huvudsakliga funktion är att som näringsorgan medverka vid fotosyntesen, men de har även en mängd andra funktioner att fylla. Det finns städsegröna växter och lövfällande växter.

Bladen hos barrträden benämns barrLöv används om blad på vissa träd och buskar, ofta i motsats till barr, såsom lövträd respektive barrträd.[2]

Hos mossor saknas blad helt på sporofyten men bladliknande strukturer (ofta kallade blad) finns hos gametofyterna hos bladmossor och vissa levermossor.[1]

Bladet kan variera i storlek från det mikroskopiskt lilla till det jättelikt stora. Bladen hos den vita näckrosen och hos den vanliga örnbräken når ibland en längd av 1,73 meter. De mest storbladiga av alla växter tillhör näckros-banan- och palm-familjerna. Den cirkelrunda bladskivan hos den sydamerikanska jättenäckrosen (Victoria reginae) kan ha en diameter av närmare tre meter. Etiopisk banan (Ensete ventricosum) har blad av 5,9 meter längd. Enbart bladskivan är 8,57 meter lång. Vissa palmer, till exempel den ostindiska sockerpalmen (Arenga pinnata) har blad av ända upp till 7,5 meters längd.

Blad växer fram omedelbart nedanför den tillväxande stamspetsen och ur stammens yttre del, det vill säga från dess barklager (periblemet). Bladspetsen utvecklas först, och tillväxten av bladet sker till en början där. Efter ett kort tag slutar dock tillväxten i spetsen och bladet växer därefter i störst utsträckning vid bladets bas, men också till en viss grad i bladets kanter.

Hos lövfällande och vidvissnande växter förlorar bladen sin gröna färg på grund av att klorofyllproduktionen minskar under vinterhalvåret då energin är viktigare för stammen och grenarna. Med tiden faller alla blad av även hos de städsegröna, men då inte alla på en gång.


Blad och stam

Att skilja mellan vad som är blad och stam hos en växt verkar vara lätt. Bladen har ju dels vanligen en typisk skivlik form, medan stammen har en kägellik eller cylindrisk form. Men det finns även fall där dessa sätt att skilja på blad och stam inte räcker till. Så till exempel har bladen hos barrträd, det vill säga barren, inte en skivlik form, utan liknar snarare små grenar. Hos en del kaktusväxter, som i bladkaktussläktet (Epiphyllum), är den blombärande stammen inte rund, utan har samma skivlika form som de flesta blad. Vetenskapligt sett används andra kriterier än de ovan nämnda. Stammen har vanligen inte någon bestämd slutstorlek, medan bladet når en viss storlek under växtsäsongen, och slutar då växa mer. Därför är alla blad på en given växt av ungefär samma storlek. Stammen tillväxer dessutom huvudsakligen i toppen, medan bladet växer till vid basen. Bladen växer ut på stammens yta, exogent, som sidobildningar och i form av vårtor eller utskott. I en del fall och särskilt hos enhjärtbladiga växter är hjärtbladet inte en sidobildning på stammen, utan står terminalt, det vill säga utgår från skottaxelns spets. Blad kan aldrig utvecklas från roten hos växterna; inte ens de blad som på svenska kallas rotblad, dessa växer nämligen inte ut från växternas rötter, utan från en underjordisk stam, jordstam, hos vissa fleråriga örter.

ANNONS
Av xenia alpkut - 26 april 2019 18:38

 

Bränd av brännässla

Brännässlan bränner med små luddiga hår som finns på hela växten. Besvären går vanligtvis över av sig själv, men du kan behöva lindra med till exempel kylbalsam.


När du blivit bränd av brännässla frisätts ett ämne i kroppen som gör att du får nässelutslag.

Symtom

Det kliar och svider där du bränt dig.

Vad kan jag göra själv?

Du kan först försöka lindra besvären genom att skölja nässelutslagen under kallt rinnande vatten i några minuter.

Sedan kan du stryka på kylbalsam eller lokalbedövande salva, Xylocain. Det är viktigt att du följer bruksanvisningen som följer med förpackningen. Du ska inte använda Xylocain på barn under 18 månader utan att rådgöra med läkare eller barnavårdscentralen.

Du kan också stryka på receptfri hydrokortisonkräm om det kliar och svider mycket. Följ bruksanvisningen som följer med förpackningen. Om ditt barn är under två år ska hen endast behandlas med hydrokortisonkräm efter kontakt med en läkare eller barnavårdscentralen.

Av xenia alpkut - 26 april 2019 11:03

 

Brännässla (Urtica dioica) är en art i familjen nässelväxter. Arten är allmän över hela Nordeuropa, men förekommer även i övriga EuropaAsienNordafrika och Nordamerika.


Biologi[redigera | redigera wikitext]

Blommorna är enkönade; växten är dessutom oftast tvåbyggare. Liksom hos de flesta vindblommiga växter är frukten en nöt. I likhet med andra arter i nässelsläktet är den en ört med små grönaktiga vindblommor. Dessa pollineras av vinden genom att ståndarna hastigt rätar ut sig från sitt inböjda läge när blomman mognar. Pollenet slungas därvid upp i luften. Hela växten (utom bladens ovansida) är försedd med brännhår (se artikeln om nässelsläktet).

Brännässlan kväver andra örter; jordskiktet är vanligtvis bart under ett nässelstånd. Närvaron av brännässlor är en stark indikation på att marken är kraftigt kvävehaltig.

Ett 29 cm långt blad av brännässla hittades 2011 i Grohed söder om Uddevalla.[1]

Nässelutslag[redigera | redigera wikitext]

Kontakt med brännässlans brännhår ger urticaria eller "nässelutslag" (denna benämning ges även till denna form av utslag av andra orsaker). Den smärta som uppstår vid beröring av brännässlans brännhår börjar avta efter cirka 5 minuter. Efter cirka 15 minuter är vanligtvis smärtan helt borta. Klåda och irritation kan förekomma i över tolv timmar efter beröring.

Av xenia alpkut - 26 april 2019 11:00

 

Nässelsläktet (Urtica)[1][2] är ett släkte i familjen nässelväxter[1] som omfattar cirka 35 arter med nästan världsvid utbredning. Det finns både ettåriga och fleråriga arter i släktet. Nässelsläktet har ihåliga brännhår från vilka ett brännande gift utsöndras om håret bryts av.



Brännhår hos Urtica dioica i stark förstoring.

En egendomlighet för nässelsläktet är brännhåren, som finns på alla växtens delar utom bladens ovansida. Ett brännhår består av en giftkörtel och ett därifrån utgående ihåligt borst, som liknar ett fint glasrör med spröd, kiselhaltig vägg och i spetsen, som är krökt, slutar med en liten kula. När brännhåret vidröres, bryts det av strax nedanför kulan, eftersom rörets vägg är tunnast där, och eftersom spetsen är krökt blir brottytan sned, så att det avbrutna håret bildar ett stickredskap av samma snett avskurna form som vissa ormars gifttänder eller den fina spetsen på en injektionsspruta. Därigenom kan det orsaka ett fint sår och även ingjuta i såret giftkörtelns vätska, ett ämne som liknar giftet (myrsyra) hos myror och getingar.

Genom sina brännhår är nässelsläktets arter väl skyddade mot de större, växtätande djuren, och särskilt brännässlan frodas lika ostörd som tistlar och törnen i täta grupper i både människans och husdjurens närhet.

I Sverige förekommer brännässla (U. dioica) och etternässla (U. urens). Tidvis kan även hampnässla (U. cannabina), romersk nässla (U. pilulifera) och bandnässla (U. membranacea) ses här.

 


https://sv.wikipedia.org/wiki/N%C3%A4sselsl%C3%A4ktet

 

Av xenia alpkut - 11 april 2019 13:30

   



Att de svarta hålen fanns visste forskarna. Egentligen. Men att kunna se fenomenet på bild är ändå ett enormt steg för forskningen, enligt Stephan Rosswog, professor vid Stockholms universitet.

– Det är en väldigt viktig upptäckt, säger han.

I teorin har vetenskapen haft rätt bra koll på de svarta hålen redan tidigare. Men det finns ändå alltid tvivel, en liten möjlighet att forskarna - inklusive Albert Einstein - haft fel i alla år.

Därför satt astronomer, fysiker och andra rymdforskare runt hela världen bänkade för att få den första rapporten från Event Horizon-projektet. Och ett mycket tungt bevis för att teorierna verkar stämma.

Stephan Rosswog, professor vid Stockholms universitet, fick se bilden för första gången via en direktsändning från Bryssel på Chalmers i Göteborg.

– Bilden stämmer faktiskt väldigt väl med hur vi hade förväntat oss att det skulle se ut, säger han till TT.

– Vi var rätt säkra på att svarta hål existerar. Det finns så mycket bevis, bland annat i vår egen galax, som bara kan förklaras med ett supermassivt svart hål. Men det var underbart att faktiskt få se det på riktigt i M87-galaxen.






https://www.nyteknik.se/innovation/forskarna-om-unika-bilden-viktigt-bevis-for-svarta-hal-6954831


Av xenia alpkut - 8 april 2019 14:54

Ibland när man mår dåligt kan det vara svårt att veta vad det beror på. Många gånger rör det sig säkerligen om en enkel förkylning eller influensa – men vad vi inte får glömma är att det andra gånger faktiskt kan vara kroppen som försöker varna om något mer allvarligt.

Dessvärre är inte alltid kunskapen tillräcklig för att man ska veta när det är dags att söka hjälp.

En vanlig åkomma som hundratusentals svenskar lider av är sköldkörtelsjukdomar. Men många vet inte om det. En vanlig anledning till detta är att man inte är medveten om symptomen, men faktum är också att en stor andel människor inte ens vet vad sköldkörteln är eller vad den gör.


I den här artikeln får du lära dig 11 tecken som är viktiga att hålla utkik efter och vara extra uppmärksam på


!Vad gör sköldkörteln?

Sköldkörteln sitter strax under struphuvudet på halsen och är formad som en fjäril. Den är mycket liten – men dess inverkan på kroppen är desto större.

Sköldkörteln producerar hormoner för hela kroppen, och förenklat kan man säga att den sätter takten på ämnesomsättningen. Om du får problem sköldkörteln kan den börja producera antingen för lite eller för mycket hormoner. Detta kallas hyoptereos eller hypertereos, beroende på om du har brist eller överskott på sköldkörtelhormoner.


Av xenia alpkut - 6 april 2019 16:30

Andningssvårigheter eller andnöd är en subjektiv känsla av att få för lite luft. Andnöd utgör 2–4 % av alla kontaktorsaker i primärvården. I detta symtomdokument kan du läsa mer om vanliga och ovanligare orsaker till andnöd, samt om när du bör kontakta läkare.


Vill du veta mer?

Detta är en patientinformation från Sveriges främsta och mest omfattande kunskapsstöd för hälso- och sjukvårdspersonal. Medibas underlättar för läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal att erbjuda uppdaterad och säker vård i en pressad klinisk vardag. Medibas är obundet och uppdateras kontinuerligt för att ge användaren direkt tillgång till aktuella riktlinjer och kliniskt relevant forskning.

Vad är andnöd?


  • Andningssvårigheter eller andnöd är en subjektiv känsla av att få för lite luft. Andfåddhet eller ansträngd andhämtning är andra ord för samma sak. Inom vården kallas detta dyspné.

Förekomst

  • Andnöd är en vanlig orsak till att människor uppsöker läkare. I primärvården utgör andnöd 2–4 % av alla kontaktorsaker.
  • I befolkningsundersökningar anger 2–3 % att de någon gång har besvärats av andningssvårigheter.
  • Förekomsten av besvär kopplade till andnöd ökar med åldern.

Vad utlöser andnöd?


  • Om det av någon anledning uppstår syrebrist i kroppens celler leder det till att vi upplever andnöd och försöker att kompensera detta genom att andas snabbare och djupare.
  • Om det finns för lite syre i luften som vi andas in, får vi samma känsla av andfåddhet.
  • Syretillförseln till de röda blodkropparna sker i lungorna och de röda blodkropparna transporterar runt syret till kroppens celler. Med andra ord har både lungor och blodomlopp stor betydelse för syretillförseln.
  • Den vanligaste orsaken till syrebrist är lungsjukdomar. I över 70 % av fallen är det sjukdomar i lungor eller luftvägar som orsakar problem med andnöd. I cirka 20 % av fallen är orsaken sjukdomar i hjärtat eller kretsloppet. Vid blodbrist, det vill säga lågt blodvärde, är blodets förmåga att binda och transportera syre nedsatt, och följden blir andnöd.
  • Psykiska orsaker kan också utlösa en känsla av andnöd utan att det finns någon syrebrist. Vid ångest kan det vara omöjligt för den drabbade att skilja mellan andnöd på grund av syrebrist och den lufthunger som ångesten kan utlösa.

Vad kan vara orsaken?


Vanliga orsaker:


  • Astma:
    • Uppträder oftast hos barn och ungdomar och yttrar sig som anfall med andningssvårigheter och andnöd, pipande andning och eventuellt plågsam och långvarig hosta
    • Tillståndet kan utlösas av allergi, ospecifik irritation och infektioner i luftvägarna, samt ansträngning och psykiska faktorer
  • Akut bronkit:
    • Är nästan alltid orsakad av virusinfektion och kan uppträda i samband med en oskyldig förkylning
    • Karakteriseras av intensiv hosta som håller i sig i mer än en vecka. Hostan är ofta först torr och irriterande för att senare övergå till slemhosta med upphostningar. Som regel blir man öm i hals och bröst
    • Vanligen har man låg feber, relativt gott allmäntillstånd och andningssvårigheter, som bara märks vid ansträngning.

Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25
26
27
28
29
30
31
<<< Januari 2020
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 

SOL

  


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se