Inlägg publicerade under kategorin 10 Fakta

Av xenia alpkut - Söndag 3 feb 00:15



Stamning innebär att barnet hakar upp sig på bokstäver och stavelser, eller att talet stoppas upp trots att barnet vet vad hen vill säga. Det märks ofta när barnet är mellan två och fyra år. För det mesta går det över av sig själv inom ett par år. Om det inte går över, om barnet tycker det är jobbigt eller om du är orolig kan ni få hjälp av en logoped.

Små barn som ännu inte är färdiga med sin språkutveckling kan upprepa ord och fraser utan att det är stamning. Det kan vara svårt att avgöra skillnaden mellan dessa upprepningar och stamning. Båda är vanliga.

Symtom

Att stamma innebär att barnet på något sätt har svårt att komma framåt i talet, trots att hen vet vad hen vill säga.

Barnet kan fastna på en bokstav, ljud, ord eller en stavelse och upprepa den innan det går att komma vidare. Det kan bli korta stopp eller ibland långa tysta pauser där barnet pressar på för att få fram ordet. Det kan också vara svårt att komma igång med det som hen vill säga.

Stamningen kan komma och gå i perioder och varierar också ofta från situation till situation. Till exempel kan barn stamma mer om de är ivriga eller trötta.

ANNONS
Av xenia alpkut - Fredag 1 feb 15:00

    Tundra (ET i Köppens system) är en klimattyp och ett biom, karaktäriserad av permafrost med låg och ömtålig vegetation. Arktisk tundra är det skoglösa området med permafrost mellan tajgan och ishavsområdet i Europa, Asien och Nordamerika (ett fåtal motsvarigheter finns runt södra polarregionen). Alpin tundra finns i bergsområden, där den höga höjden ger motsvarande klimatförhållanden, dock inte alltid med permafrost i strikt mening, men alltid ovanför trädgränsen.[1]


Ordet tundra kommer från Kildinsamiska tūndâr, vilket betyder "skoglöst berg; fjäll".[2]

 

 

Klimat



Tundraklimatet karaktäriseras av att medeltemperaturen på årets varmaste månad inte överstiger +10°C, detta innebär att arktiskt klimat råder. I svenska fjällområden råder generellt sådant klimat uppe på fjället (alpin tundra) samtidigt som klimatet på lägre höjd är subarktiskt. Gränsen mellan klimatzonerna syns tydligt på trädgränsen. Växtsäsongen på tundran varar vanligen 60 till 80 dagar,[1] och frostperioden varar nio till tio månader.




Områden med kontinuerlig permafrost uppträder vanligen i områden med en högsta årsmedeltemperatur på -1°C till -4°C och diskontinuerlig permafrost där årsmedeltemperaturen är lägre än -7°C till -8°C. Marken i tundraområden består oftast av en sula av kontinuerlig eller diskontinuerlig permafrost, i många fall är dock berggrunden helt i dagen. Ovanpå permafrosten ligger en dåligt utvecklad jordmån uppbyggd av torv, vilken är påverkad av frys- och smältperioder. Under sommaren smälter detta övre, så kallade aktiva lager, och bildar en vattenmättad sörja. Det aktiva lagret är vanligen omkring en meter djupt (från 15 cm i torv till fem meter i oskyddad jord).[3] Nederbörden är dock låg, vanligen mindre än 250 mm per år. Vissa tundraregioner är lika torra som polaröknar, men ofta är den relativa luftfuktigheten hög och evaporationen låg.[4]

ANNONS
Av xenia alpkut - Fredag 1 feb 15:00

    Tundra (ET i Köppens system) är en klimattyp och ett biom, karaktäriserad av permafrost med låg och ömtålig vegetation. Arktisk tundra är det skoglösa området med permafrost mellan tajgan och ishavsområdet i Europa, Asien och Nordamerika (ett fåtal motsvarigheter finns runt södra polarregionen). Alpin tundra finns i bergsområden, där den höga höjden ger motsvarande klimatförhållanden, dock inte alltid med permafrost i strikt mening, men alltid ovanför trädgränsen.[1]


Ordet tundra kommer från Kildinsamiska tūndâr, vilket betyder "skoglöst berg; fjäll".[2]

 

 

Klimat



Tundraklimatet karaktäriseras av att medeltemperaturen på årets varmaste månad inte överstiger +10°C, detta innebär att arktiskt klimat råder. I svenska fjällområden råder generellt sådant klimat uppe på fjället (alpin tundra) samtidigt som klimatet på lägre höjd är subarktiskt. Gränsen mellan klimatzonerna syns tydligt på trädgränsen. Växtsäsongen på tundran varar vanligen 60 till 80 dagar,[1] och frostperioden varar nio till tio månader.




Områden med kontinuerlig permafrost uppträder vanligen i områden med en högsta årsmedeltemperatur på -1°C till -4°C och diskontinuerlig permafrost där årsmedeltemperaturen är lägre än -7°C till -8°C. Marken i tundraområden består oftast av en sula av kontinuerlig eller diskontinuerlig permafrost, i många fall är dock berggrunden helt i dagen. Ovanpå permafrosten ligger en dåligt utvecklad jordmån uppbyggd av torv, vilken är påverkad av frys- och smältperioder. Under sommaren smälter detta övre, så kallade aktiva lager, och bildar en vattenmättad sörja. Det aktiva lagret är vanligen omkring en meter djupt (från 15 cm i torv till fem meter i oskyddad jord).[3] Nederbörden är dock låg, vanligen mindre än 250 mm per år. Vissa tundraregioner är lika torra som polaröknar, men ofta är den relativa luftfuktigheten hög och evaporationen låg.[4]

Av xenia alpkut - Söndag 27 jan 11:00

För de allt fler barn som är allergiska mot mat blir ätandet – i skolan, hos kompisar, hemma – inte okomplicerat. Det gäller att undvika det man är allergisk mot. Trots risk för svåra reaktioner, till och med risk för död, finns ingen botande behandling.


Matallergi ökar i förekomst och kan klassificeras som ett folkhälsoproblem [1]. Svår matallergi är vanligare än svår astma, och i Barnens miljöhälsoenkät 2011 uppges 8 procent av 12-åringar ha läkardiagnostiserad matallergi enligt föräldrarapport [2]. 

Allergiska reaktioner på mat varierar från lindrig klåda i munnen till anafylaxi – en snabbt insättande reaktion från flera organsystem, vilken är potentiellt livshotande [3]. Internationella studier visar att antalet fall av anafylaxi ökar och att livsmedel är den dominerande utlösande orsaken [4, 5]. Med dagens diagnostiska metoder kan vi inte förutsäga risken för att reagera med anafylaxi [6, 7].

Trots risken för allvarliga allergiska reaktioner, och även för att avlida, finns det hittills ingen botande behandling vid matallergi. Detta påverkar vardagslivet och kan vara ett avsevärt osynligt handikapp [8, 9]. Dagens strategi är att undvika livsmedlet i fråga och att ge symtomatisk behandling efter oavsiktlig exponering.

Av xenia alpkut - Tisdag 22 jan 15:15


Sydskensovalen avbildad i ultraviolett ljusav satelliten IMAGE.

Normalt kan norrsken ses i stort sett varje klar natt på höga latituder under den så kallade polarskensovalen, vid norra halvklotet även kallad norrskensovalen, och analogt vid södra halvklotet, sydskensovalen. Ovalen ligger som en ring med centrum över den magnetiska polen. Det finns faktiskt alltid polarsken på himlen, även under dagen, men då är det för ljust för att man skall kunna se det med blotta ögat.


Polarsken förekommer i många olika former (se nedan), men gemensamt för dem alla är att de sällan är oförändrade under längre tid än några minuter. Vissa lugna bågar kan synas under längre tid, men inte ens dessa ser helt oförändrade ut.

Av xenia alpkut - Tisdag 22 jan 15:15

   



Polarsken är ett ljusfenomen som uppstår när laddade partiklar (huvudsakligen elektroner) som accelererats till höga energier i jordens magnetosfär kraschar i atmosfären. Sådan acceleration sker bara i vissa områden i magnetosfären, vilket gör att polarskenet huvudsakligen uppträder i ringformade områden runt jordens två magnetiska poler.

Polarsken på norra halvklotet kallas norrsken, latin aurora borealis, och på södra halvklotet sydsken, latin aurora australis. Det senare begreppet används dock sällan och norrsken används ofta (om än lite slarvigt) som en synonym till polarsken i allmänhet.

Aurora är morgonrodnadens gudinna i den romerska mytologin. Det latinska namnet är alltså något missvisande eftersom polarskenet till skillnad från morgonrodnaden inte är reflekterat solljus.

Av xenia alpkut - Måndag 7 jan 14:34

LÄS MER: Metro förklarar: Så brandfarliga är mobilladdarna egentligen


Burken var fylld med 9 volts-batterier och knappbatterier och polerna hade kommit i kontakt med varandra. Räddningstjänstpersonalen tog med sig två batterier för att göra ett test.


– Efter bara några minuter var batterierna så varma att de inte gick att ta på och efter tio minuter var batterierna 120 grader, säger Magnus Nilsson.


LÄS MER: Rickard, 9, var på väg till skolan – då började mobilladdaren i ryggsäcken brinna


Magnus Nilsson har aldrig hört talas om det här tidigare och han tror att det är första gången det här har testats. Han uppmanar nu människor att inte samla batterier på det här sättet. Räddningstjänsten Boden har också lagt ut en varning på sin facebooksida.


Av xenia alpkut - Måndag 7 jan 00:30

Jordens klimat handlar om temperatur, moln, nederbörd, havsnivå, snö och isar, vindar och havströmmar, med mera. Det globala klimatet omfattar atmosfären, havet, landytorna, marken, landisarna, vegetation och biogeokemiska processer som till exempel kolcykeln. Klimatets tidigare naturliga variationer, observationer av klimatet idag och modellering av alternativa framtida klimatscenarier är forskningsområden som kompletterar varandra och som alla underbygger vår förståelse av klimatsystemet.

Klimatet förändras idag och det går fort. Förändringarna är orsakade av de utsläpp som resulterar från vårt sätt att leva - hur vi transporterar oss och producerar varor, maten vi äter, hur vi bor - genom användningen av fossila bränslen. Effekterna kan redan ses i form av en ökning av jordens medeltemperatur, smältande isar och stigande havsnivå. Alla aspekter av liv berörs. Våra, och jordklotets, villkor håller på att förändras i grunden. Kunskap utifrån en mängd olika perspektiv bidrar till att vi bättre kan förstå och hantera klimatfrågan. Det finns starka beröringspunkter mellan klimatfrågan och andra stora världsfrågor som fattigdomsbekämpning, biologisk mångfald och ekonomisk tillväxt.

Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11
12 13 14 15 16
17
18 19 20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2019
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 

SOL

  


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se