Inlägg publicerade under kategorin 10 Fakta

Av xenia alpkut - 24 november 2018 17:15

 

   



Grapefrukt (ibland vardagligt: grape, uttalat /'gräp/ eller /'gräjp/. Uttalas i finlandssvenskan /'grejp/ efter finskans greippi) (Citrus ×aurantium, paradisi-gruppen) är en hybrid i familjen vinruteväxter mellan apelsin (C. ×aurantium Sinensis-gruppen) och pompelmus (pomeloC. maxima).[1] Det är ett subtropiskt citrusträd som odlas för sin frukt. Frukten äts ofta rå eller dricks som juice. Trädet är grönt året om och blir ungefär 5–6 meter högt. Löven är långa, tunna och mörkgröna. De vita blommorna doftar starkt, är 5 centimeter stora och har fyra kronblad. Frukten har en diameter som varierar mellan 10 och 15 cm, gult skal och gult segmenterat fruktkött. Det finns odlade varianter med rött och rosa fruktkött. Den har fått sitt namn från engelskans grape (vindruva), då den växer i klasar precis som vindruvor.



ANNONS
Av xenia alpkut - 24 november 2018 11:49


Vad är en meniskskada?

En skada på meniskerna innebär som regel bristningar eller brott i menisken. Hos personer äldre än 40 år uppkommer meniskskador oftast som en del av knäartrossjukdom. Dessa meniskskador är degenerativa. Menisken på insidan av knät – den inre menisken – skadas mycket oftare än den yttre. En av anledningarna till detta är att den är bunden till andra strukturer i området och därför blir något mindre rörlig jämfört med den yttre menisken.



Orsak

Skador på meniskerna förekommer ofta bland idrottsutövare och särskilt inom kontaktidrotter, som handboll och fotboll. Meniskskador kan uppstå akut eller utvecklas gradvis över längre tid.

  • Den akuta skadan orsakas som regel av kraftig vridning i en position med böjt knä.
  • Skador som uppstår över längre tid beror som regel på gradvis slitage genom åren och är en del av en knäartrossjukdom. Menisken förlorar med åren en del av sin elasticitet och smidighet och utsätts därför allt mer för slitage.

Symtom

Det vanligaste symtomet är starka, oftast stickande, smärtor i knät. Smärtan brukar ofta komma och gå, och förvärras som regel vid fysisk belastning. Menisksmärtor utlöses särskilt vid rotation av knäleden. Många patienter upplever därför att det kan göra ont att vända sig i sängen eller att gå i trappor.

Inom de första timmarna efter en akut skada svullnar knät och vissa kan efteråt märka att det knäpper i leden vid rörelse. Om små bitar av brosket har slitits loss eller menisken har rivits upp kan man få något som kallas låsningsfenomen. Det innebär att knät plötsligt låser sig och inte kan röras. En sådan situation är mycket smärtsam och bör undersökas hos läkare eller på sjukhus.

ANNONS
Av xenia alpkut - 20 november 2018 11:15

Blödarsjuka är ett samlingsnamn på ärftliga blödningsrubbningar som begränsar kroppens förmåga att koagulera blod. Hemofili beror på en genetiskt medfödd brist på vissa proteiner i blodet som kallas koagulationsfaktorer. Man behandlar hemofili med en medicin som innehåller de ämnen som saknas i blodet. Tack vare dessa mediciner kan personer med blödarsjuka leva ett normalt liv.

Blödarsjuka innebär att blodet inte kan koagulera (stelna). Det finns olika sorters blödarsjuka, bland andra Von Willebrands sjukdom och Hemofili A samt B. Blödarsjuka kan vara mycket farligt eftersom den kan orsaka inre blödningar. Det finns flera olika behandlingar och praktiska råd som kan hjälpa personer med sjukdomen.

 



Varför får man blödarsjuka?

Hemofili eller blödarsjuka beror på en genetiskt medfödd brist på ett visst protein i blodet. Bristen på de så kallade koagulationsfaktorerna gör så att blodet inte kan levra sig. Det finns olika former av blödarsjuka. Den mer vanliga är von Willebrands sjukdom som man oftast får i en mild form. Von Willebrands sjukdom drabbar både män och kvinnor och har fått sitt namn efter en finländsk läkare. Förutom Von Willebrands finns även andra sorters blödarsjuka såsom hemofili A och B som finns i flera olika former. Hemofili A och B kan nästan bara pojkar få. Personer med sjukdomen kan idag leva ett nästan normalt liv med hjälp av de behandlingar som finns tillgängliga. En förutsättning för detta är självklart att de med sjukdomen är extra försiktiga så att de inte får sår eller liknande. 


Symtom för blödarsjuka

Symtomen skiljer sig åt beroende på vilken av de olika blödarsjukdomarna det handlar om. Man kan till exempel ha besvär med näsblod, blödande tandkött, kraftiga menstruationer och blåmärken på huden. En del personer får även ont i benen och armarna och kan till och med få ledbesvär om det blöder i lederna och musklerna. Om man misstänker att man har en blödarsjukdom så kan man i första hand ta kontakt med en vårdcentral. Har man hemofili eller von Willebrands sjukdom ska man alltid ha ett så kallat blödningsriskkort med sig. På kortet framgår sjukdomens typ, vilken svårighetsgrad av sjukdom och telefonnummer till någon av landets tre koagulationsmottagningar som finns i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Behandling av blödarsjuka

Vid behandling av sjukdomen är sprutor vanligast. Dessa kan personen med blödarsjuka själv ta hemma. Sprutorna innehåller det ämne som blodet saknar och med hjälp av detta ämne kan blodet lättare koagulera. Om man har en mildare form av blödarsjuka kan man få medicinen som nässpray. Det finns även dosor som man ibland ger till små barn. Dosan opereras in under huden och doserar rätt mängd av sig självt. Om man har ett litet barn med sjukdomen kan det vara bra att fråga sin läkare om hur barnet bör skyddas. I vissa fall får barnet bära en hjälm. Förutom dessa mediciner finns även praktiska tips som kan hjälpa personer med sjukdomen. Det är till exempel bra att noggrant sköta om sina tänder eftersom detta kan minska blödningar i tandköttet. Träning och sjukgymnastik är också viktigt och hjälper till att upprätthålla rörligheten i lederna.

 

Av xenia alpkut - 17 november 2018 11:19

 

VÄXJÖ/GÖTEBORG. I december skulle Duniyo Faisal Hassan, 17, åka till London med sin pappa.

I onsdags höggs hon ihjäl på ungdomsboendet i Trollhättan.

En 14-årig flicka misstänks för mordet.

– Nu sitter jag här med biljetterna, säger Duniyos pappa.


I en av många utredningar om Duniyo Faisal Hassan berättar hennes pappa hur han 2009 ordnade så hon kom till Sverige.

Han ville ta sin äldsta dotter till det land han upplevde som bäst i världen.

Duniyo var åtta, skulle snart fylla nio, då hon svårt undernärd kom till Sverige från Somalia via Etiopien.

Hon bosatte sig hos pappan i Växjö och dennes nya familj. Han beskriver Duniyo som en glad flicka som gick i skolan, hade kompisar och spelade fotboll.

– Vi spelade också fotboll tillsammans. Problemen började när hon kom i tonåren, konstaterar pappan som är ensam vårdnadshavare för Duniyo.

I en av socialutredningarna meddelas kort: "Det finns inga uppgifter om Duniyos mamma".

– Jag är så ledsen och vet inte vad jag ska göra. Hon skulle komma hit i dag, för att stanna över helgen, säger pappan.


Han sitter i soffan hemma i lägenheten i Växjö och berättar om sin förtvivlan och om alla frågor som han vill ha svar på:

– Jag kan inte acceptera det som hänt. Jag älskade min dotter så mycket. Vem bär ansvaret? Vem har dödat min dotter? 

Pappan förklarar att han och Duniyo hade en nära relation.

– Vi hade fin kontakt och ringde varandra ofta, det blev flera gånger i veckan, säger han.


Dödsbudet chockade

När Duniyo Faisal Hassan i maj 2017 kom till HVB-hemmet i Trollhättan var det inte hennes första placering. Hon har varit på flera hem även tidigare, i bland annat Alvesta och Halmstad.

Men hemkommunen upplevde att mycket gått åt rätt håll på senare tid, då Duniyo närmade sig 18-årsdagen.

Växjö kommun uppger att de inte fått några rapporter om incidenter under det ett och ett halvt år Duniyo vistades på hemmet i Trollhättan och behandlingen upplevs ha gått bra.

Samtidigt menar pappan att dottern inte trivdes på hemmet och att det funnits problem där. Efter det inträffade ska boendet utreda om de kunnat agera på något annat sätt.

– Nu har vi hanterat den akuta situationen. Vi håller på att göra en Lex Sarah-anmälan och en anmälan till Arbetsmiljöverket för personalens räkning, har chefen på boendet förklarat.


Pappans sorg efter Duniyos död

Det är bara två dagar sedan som tragedin inträffade. Pappan berättar hur två poliser kom till jobbet och gav honom beskedet. Hans dotter var död.


– Jag kan fortfarande inte tro det. Jag mår mycket dåligt, säger han.

Sorgen är tung och tårarna väller fram mellan meningarna. 

– Vi skulle ansöka om pass, för vi planerade att åka på semester till London i december. Nu sitter jag här med biljetterna. Jag är så ledsen och vet inte vad jag ska göra, säger pappan.

Även Växjö kommun, som ansvarar för placeringen av Duniyo, nåddes av dödsbeskedet under onsdagen. 

– Vi är i chock och det är fruktansvärt det som hänt, säger Per Sandberg, chef för arbete och välfärd i Växjö kommun.

– Vi ska ju vara ett skyddsnät för människor och för barn. I det här fallet har det misslyckats kapitalt.


Duniyo gillade fotboll

I en några år gammal socialutredning tas Duniyos fritidsintressen upp. Hon gjorde praktik på en frisörsalong, umgicks med vänner och spelade fotboll.

Medan hon var placerad på ett HVB-hem i Halmstad spelade hon i ett av de lokala lagen, BK Astrios flicklag.

Men hon hjälpte också till i föreningen och ställde upp för de lite yngre flickorna, berättar Urban Fransson som är en av klubbens mångåriga tränare.

– Hon spelade egentligen med de som var ett år äldre, berättar Urban Fransson.

– Hon var ofta med och hjälpte till. Och frågade man så var hon alltid villig att ställa upp. Hon var ett ganska "säkert kort" om man behövde hjälp, att man kunde ringa henne. Då kom hon och hjälpte till.

Placerades på HVB-hem

Efter en tid på HVB-hemmet i Halmstad flyttade hon från orten. För ett och ett halvt år sedan blev hon i stället placerad på HVB-hemmet i Trollhättan.

Det skulle bli hennes sista.

Enligt åklagaren har Duniyo under onsdagen huggits till döds av en annan boende på samma HVB-hem.

En 14-årig flicka.

Advokaten: "Tragisk händelse alltihop"

Den 14-åriga flickan har nu överlämnats till de sociala myndigheterna. 

– Hon har berättat en hel del saker och för egen del har jag en ganska klar bild för mig vad som inträffat. Min bild av det hela är att det här är knivhugg som inte karakteriseras som olyckshändelse eller vårdslöshet. Det anser jag inte att det är frågan om, utan vi utreder det som uppsåtligt dödande, sa åklagaren Robert Beckard under torsdagen.

Av xenia alpkut - 5 november 2018 00:00

 

En tropisk cyklon är ett intensivt lågtryck som bildas över tropiska hav med hög vattentemperatur (minst 26,5 °C), och kännetecknas av att de kan utvecklas till mycket kraftiga oväder. Avsaknad eller svag corioliskraft vid ekvatorn gör att inga tropiska cykloner bildas där. Även i de tropiska delarna av Sydatlanten är tropiska cykloner mycket sällsynta på grund av den lägre vattentemperaturen.

Eftersom tropiska cykloner behöver varmt havsvatten bildas de flesta under sommaren och hösten. I Atlanten är högriskperioden från början av augusti till slutet av oktober. Emellertid bildas en del cykloner i denna del av världen även utanför denna period. Den region i världen som drabbas av i särklass flest oväder är västra Stilla havet norr om ekvatorn. Här varar "cyklonsäsongen" året om även om merparten bildas augusti-november. 

Även om en kraftig tromb (tornado) har ännu högre vindhastighet räknas de tropiska cyklonerna ändå ofta som jordens värsta oväder, främst beroende på att de är mycket större och därmed även orsakar mycket större skador.

Av xenia alpkut - 4 november 2018 12:06

Den här artikeln handlar om färdskrivarna på ett flygplan. Se svart låda för teknik- och programmeringstermen.



Ett exempel på en så kallad svart låda. I verkligheten är lådorna oftast röda eller orange för att de lättare ska kunna lokaliseras efter en flygolycka.

Svarta lådan är en populär men ålderdomlig benämning på ett flygplans båda färdskrivare:

  • en färdregistrator (eng. Flight Data Recorder, FDR), där uppgifter från den senaste halvtimmen sparas om flygplanets position, höjd, hastighet, färdriktning, attityd, roderutslag, med mera
  • en ljudregistrator (eng. Cockpit Voice Recorder, CVR), där sparas piloternas samtal med varandra och med flygledningen samt bakgrundsljud under minst de två senaste timmarna

De två färdskrivarna i varje flygplan är mycket stöt- och brandtåliga och ska i de flesta fall kunna överleva ett flygplanshaveri (de placeras i stjärtpartiet) så att de lagrade uppgifterna kan användas i en haveriutredning. Färdskrivarna är även försedda med "pingsändare", ultraljudsändare som underlättar lokalisering av dem i vatten. De aktiveras under vatten vid ett visst tryck.[1]

Krav på färd- och ljudregistrator föreligger i huvudsak för flygplan med en högsta tillåtna flygvikt överstigande 5 700 kg.[2] Typiska klubbflygplan med en flygvikt runt 1 000 kg omfattas således inte av kraven. Även en modern helikopter ska utrustas med motsvarande registratorer om den högsta tillåtna flygvikten överstiger 3 175 kg.[3] Uppgifterna som helikoptrarnas färdregistratorer registrerar skiljer sig i viss mån från flygplanens beroende på helikoptrarnas annorlunda konstruktion.

Av xenia alpkut - 4 november 2018 11:51

 

Jag har hört att den svarta lådan i ett flygplan faktiskt är orange. Vad är boxen gjord av och vilka upplysningar registrerar den?




Den svarta lådan är orange, eftersom den är lättare att hitta då. Dessutom finns det inte en utan två orange lådor i ett plan. Båda lådorna finns längst bak i planet, då det brukar vara den del som skadas minst vid en olycka.

Två svarta lådor

Den ena lådan spelar in alla samtal och ljud i cockpit med hjälp av mikrofoner som sitter i instrumentpanelen mellan piloterna. Denna låda kallas CVR, Cockpit Voice Recorder, och den kan spara upp till två timmars ljudupptagningar.

Den andra lådan kallas FDR. Det står för Flight Data Recorder, och den sparar en lång rad tekniska uppgifter om till exempel flyghöjd, kurs och hastighet. Vissa uppgifter måste flygbolagen enligt lag spara, men som regel sparar lådan betydligt fler, i vissa fall upp till 300 olika uppgifter. Dessa lagras på elektroniska chip.

Av xenia alpkut - 3 november 2018 01:15

Ordet trauma betyder skada. Ett psykiskt trauma är ofta ett resultat av en chockartad och smärtsam upplevelse som skapar så mycket stress och överväldigande känslor att de blir svåra att hantera. Svåra händelser kan framkalla både fysiska och psykiska reaktioner. Att vi upplever dem är tecken på att vi börjar återhämta oss från det som hänt.

När man i dagligt tal pratar om ett trauma menar många människor en dramatisk händelse som förändrat deras liv och vardag. Det finns ett före och ett efter det som hänt. Men alla svåra händelser behöver inte vara trauman eller resultera i ettposttraumatiskt stressyndrom, PTSD. Ungefär 75 procent av de människor som råkar ut för en potentiellt traumatisk händelse återhämtar sig på egen hand, även om det ibland kan ta tid.


Trauma eller potentiellt trauma

Inom psykologin är man idag återhållsam med användandet av ordet trauma. Våra reaktioner på kriser är vanligtvis övergående. Ett psykologiskt trauma är något som drabbar de som inte återhämtar sig från en dramatisk händelse av egen kraft. Hos dem fastnar istället händelsen och de hemsöks av minnet av det som hänt.

Det som tidigare något slentrianmässigt kallats en traumatisk händelse benämns nu som en potentiellt traumatisk händelse eftersom det inte alls är självklart att den som upplevt en upprivande och allvarlig händelse utvecklar ett trauma. På senare tid har traumaforskningen alltmer kommit att handla om stress och individens egen självläkning.

Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11
12 13 14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2019
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 

SOL

  


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se