Inlägg publicerade under kategorin 10 Fakta

Av xenia alpkut - Måndag 28 okt 12:22


Luftföroreningar påverkar både hälsa och miljön. De kan göra människor sjuka och förkorta den förväntade livslängden. De bidrar även till växtskador, korrosion, nedsmutsning, övergödning, försurning och klimatförändringar.


Trafiken orsakar utsläpp av gaser och partiklar från förbränning i motorn samt partiklar från förslitning av bromsar, hjul och vägbanan.

Många olika föroreningar

Luftföroreningarna innehåller ett stort antal föroreningar som kan förekomma som gaser eller partiklar i luften.

De vanligaste luftföroreningarna består av kväve- och svaveloxider, marknära ozon samt svävande partiklar av olika storlek, ålder och sammansättning.

Andra viktiga luftföroreningar är kolväten, som bensen och polycykliska aromatiska kolväten (PAH), samt kolmonoxid och tungmetaller.

Luftföroreningarna orsakar problem och skador

Luftföroreningar kan ställa till problem lokalt, till exempel för människors hälsa, när höga halter uppstår nära en föroreningskälla eller inom ett tätt befolkat område. Luftföroreningar orsakar bland annat hjärt- och kärlsjukdomar samt luftvägssjukdomar. För små partiklar har inga säkra nivåer hittats och därför bör man sträva efter så låga utsläpp som möjligt.

Ofta transporteras föroreningar över långa avstånd eller över gränser för att sedan deponeras till mark och vatten med nederbörden. Då kan luftföroreningarna bland annat orsaka försurning och övergödning.

Föroreningar kan även bildas genom omvandling i luften som till exempel ozon och långväga transporterade partiklar. Då kan luftmassor med höga halter orsaka så kallade föroreningsepisoder.

 

https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Klimat-och-luft/Luftfororeningar/


ANNONS
Av xenia alpkut - Söndag 27 okt 00:30

ME/CFS innebär att du är mycket trött eller har en känsla av utmattning som inte går att vila bort. Du kan också känna dig sjuk och ha värk i kroppen. Sjukdomssymtomen går att lindra med olika metoder. Du kan få behandling mot symtom som till exempel sömnstörningar, magbesvär och smärta.

ME står för myalgisk encefalomyelit. Myalgi betyder muskelsmärta och encefalomyelit är en inflammation i hjärna och ryggmärg. CFS står för chronic fatigue syndrome, som betyder kroniskt trötthetssyndrom.

 Alla kan få ME/CFS, både barn och vuxna, men vad som orsakar sjukdomen är oklart. Många som får den har haft en eller flera bakterieinfektioner eller virusinfektioner och efter det aldrig återhämtat sig, även om själva infektionen har läkt ut. Studier har visat att endast var tionde som har ME/CFS tillfrisknar helt, men hos många sker en viss förbättring med tiden.

ANNONS
Av xenia alpkut - Söndag 27 okt 00:00



          


 

Jeanette Tenggren Durkan, 48, såg fram emot en varm dusch i åskovädret.

Men istället fick hon en kraftig stöt genom kroppen när blixten slog ned.

Nu vill hon varna andra för att duscha när åskan mullrar.

– Jag hade ingen aning om att det kunde bli på det här sättet.



Det var i måndags morse som Jeanette Tenggren Durkan klev in i duschen i villan i Hisings Backa i Göteborg och vred på kranen.

Men förutom varmvatten kom även något ytterligare genom duschhandtaget.



FOTO: PRIVAT

– Det är gjort av metall och plötsligt fick jag en massiv stöt genom högerarmen som gick vidare upp i axeln och till bröstmuskeln där det smällde till. Sedan fortsatte det ner i högerbenet och ut i foten, berättar Jeanette.

Väl ute ur duschen konstaterade Jeanette att det åskade utanför huset och frågade sin son om han sett en blixt slå ner i närheten – vilket han hade.

– Jag måste ha lyckats tajma den precis. När jag klev in i duschen hörde jag inte att det åskade, men sen förstod jag att det måste ha ett samband med stöten.


Kunnat gå riktigt illa”

Jeanette började googla förklaringar och fick snabbt svaret att blixten kan slå ned i exempelvis i vattenledningar om det vill sig illa.

– Det var ingenting jag alls hade tänkt på innan, berättar Jeanette som efter händelsen åkte till sjukhuset där hon vistades resten av dagen.

– De tog prover och kontrollerade hjärtat. Lyckligtvis var inte stöten så stark och gick genom högersidan vilket var tur. Annars hade det nog kunnat gå riktigt illa, konstaterar Jeanette som vill varna andra.

– Det kan ju bli samma sak när man spolar i kranen, tänker jag.

Fortfarande trött och skakig

Två dagar efter händelsen är hon fortfarande öm över bröstet.

– Jag känner mig fortfarande väldigt trött och skakig, säger Jeanette.

Trots den obehagliga upplevelsen säger Jörgen Blennow, docent i högspänningsteknik på Chalmers i Göteborg, att händelsen är ytterst ovanlig.

– När blixten slår ned är det mycket ström som ska ned till marken, som i sig erbjuder ett visst motstånd. Ligger det då järnrör i form av vatten- och avloppsrör nedgrävda i marken så är det mycket enklare för strömmen att följa den vägen.

– Det kan handla om flera tiotusentals ampere som ska ned i marken och bjuder då marken på motstånd så tar strömmen i stället den lättaste vägen genom rören.

”Händer ytterst sällan”

Jeanettes fall är inte unikt, men enligt Jörgen Blennow händer det ytterst sällan.

– Självklart är det inte uteslutet att det kan hända men jag har inte hört om det tidigare. Det är samma princip som att man inte ska stå vid ett staket när det åskar, för även om blixten slår ned i närheten så kan strömmen ledas genom staketet. Personligen duschar jag aldrig när det åskar ute.

Är detta något man kan dö av?

– Det beror ju på hur stark strömmen är och sannolikheten. Man ska inte skrämma upp folk i onödan då den är ganska liten. Samtidigt, om det händer, så behövs det inte särskilt stark ström för att det ska vara farligt, säger Blennow.


https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/VRB7Gl/jeanette-traffades-av-blixten--i-duschen?fbclid=IwAR157J7_ZiEdXKKaO54lHtlofRLJyJP6YDI-a0DbD3Rg0hRfs8d43gX3Ca0

Av xenia alpkut - Söndag 13 okt 00:15

Det har länge varit omdebatterat huruvida en äldre hjärna bildar nya hjärnceller eller inte. Nu kommer en ny studie som visar att vi i åttioårsåldern kan bilda lika många nya hjärnceller som en ungdom.


Länge trodde man att det inte kunde bildas nya hjärnceller hos vuxna människor. Många har nog fått höra mantrat att man ska vara rädd om de hjärnceller man fått när man är ung för det bildas inga nya.


Forskningen på området har på senare år pendlat en del. Senast publicerades en studie i Nature som visade att vi inte bildar några nya hjärnceller i vuxen ålder.


Missvisande studier

Men nu har en ny studie publicerats som visar att vi visst gör det. Forskarna bakom den nya studien menar att tidigare studier kan ha varit missvisande eftersom man inte uteslutit försökspersoner som ätit medicin som påverkar hjärnan, lidit av neuropsykiatrisk sjukdom eller haft en kognitiv nedsättning.

Av xenia alpkut - Söndag 6 okt 09:45

     

Hans böcker ”Hjärnstark” och ”Skärmhjärnan” är storsäljare, hans Sommarprat om hjärnan en lyssnarsuccé – och nu ses överläkaren Anders Hansen i SVT-serien ”Din hjärna”.

Här är hans sju råd kring vårt användande av mobilen – saker som kan få hjärnan att må bättre.


Anders Hansen hade själv uppfattningen att torra fakta om människans hjärna, hur den påverkas och hur vi själva kan påverka hur den mår skulle kunna uppfattas som tråkigt.

Han hade fel.

Sommarpratet blev stor succé

Anders Hansens prat om hjärnan i ”Sommar i P1” blev en lyssnarsuccé och har hittills hörts över två miljoner gånger.

”Väl underbyggda och begripliga rekommendationer om att vi bör göra små förändringar (om sömn, stress, fysisk aktivitet och social samvaro) i vår vardag”, skrev Expressen och kallade Anders Hansen en stor inspiratör.

Nu är han aktuell med SVT-serien ”Din hjärna” som består av fem avsnitt och omfattar hur olika aspekter påverkar vår hjärna: stress, vårt digitala liv, fysisk aktivitet, vår sociala värld och att vi är lika men unika.

Råd och tips om din mobil

Vi ägnar varje dag mellan tre och fyra timmar på våra telefoner, ett beteende våra hjärnor inte byggda för, menar Anders Hansen. Här är några av hans råd och tips när det gäller mobilanvändning.

 Digitaliseringen har ofattbara fördelar – men blunda inte för att den kan påverka oss och våra hjärnor negativt.

 Inse att produkterna i sociala medier är mycket bra på att skapa beroende – och att det här är något du gör vanemässigt.

 Att slå på flygplansläge på mobilen tre timmar per dag kan vara en karaktärsdanande övning.

 Lämna mobilen utanför sovrummet, stäng av den och skaffa en vanlig väckarklocka.

 När du ser en film eller äter middag, stäng av mobilen – annars är risken stor att du sträcker dig efter den.

 Sluta inte att använda mobilen – men använd den smartare och försök minska på skärmtiden.

”Hjärnstark” och de andra böckerna

Anders Hansen har sedan 2016 gett ut böckerna ”Hjärnstark”, ”Fördel ADHD” och ”Skärmhjärnan : hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda”.

De behandlar samtliga olika perspektiv på hur vår hjärna fingerar och reagerar.

Podden ”Psykiatrikerna” – inte svårare än sport

2015 drog Anders Hansen och Simon Kyaga i gång podden ”Psykiatrikerna”, där de träffar framstående forskare och kliniker från olika delar av världen och samtalar om deras vetenskapliga arbete och erfarenheter.

- Egentligen behöver inte vetenskap vara svårare än sport, aktier eller något annat. Den är dessutom vansinnigt intressant om man får den förklarad för sig på ett sätt som är tillräckligt konkret för att man ska begripa, sa Anders Hansen till Dagens Nyheter. 

”Psykiatrikerna” går fortfarande att lyssna på, 34 avsnitt finns där poddar finns.

5 saker du inte visste om Anders Hansen

 Spelar korpfotboll – trots att han betecknar det som ”livsfarligt”.

 Är legitimerad läkare vid Karolinska institutet, överläkare i psykiatri – och dessutom civilekonom.

 Som tidsfördriv spelar han det elektroniska arkadspelet Doodle jump.

 Har publicerat över 2 000 artiklar om läkemedel och medicinsk forskning.

 Är singel och heterosexuell. ”Men mer än så vill jag nog inte uttala mig i den frågan”, säger han.

Av xenia alpkut - Söndag 6 okt 00:15

 




Tidigare fanns en planet till. Den hette Pluto. Nu kallas den dvärgplanet.



Det är solens dragningskraft som håller fast planeterna i deras banor. De fyra första planeterna har hårda ytor. De består mest av sten. Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus består av gas. De är mycket större än de andra planeterna. De kallas ofta för "gasjättar".


Solen är egentligen en stjärna. Stjärnorna är enorma brinnande gasklot. Det låter kanske konstigt. Vi ser ju bara solen på dagen. Men det är på dagen som vår sida av jorden, där vi bor, är vänd mot solen.



Den planet som ligger närmast solen heter Merkurius. Merkurius är en av de kallaste planeterna trots att den ligger närmast solen.






Av xenia alpkut - Söndag 6 okt 00:00

Vad är ett beroende?

Beroendesjukdom är en förvärvad, kronisk förändring av hjärnans belöningssystem där minnen av de upplevelser som orsakade beroendet är lagrade.

Beroende

Beroendesjukdom är en förvärvad, kronisk förändring av hjärnans belöningssystem där minnen av de upplevelser som orsakade beroendet är lagrade. Idag klassas beroende av cigaretter, alkohol, droger, tabletter samt spel som beroendesjukdom. Det finns flera andra beteenden som man kan bli beroende av och som liknar beroendesjukdom. Exempel på dessa är sex- och relationsberoende, shoppingberoende samt arbetsnarkomani. Det finns idag inga effektiva metoder att ”backa bandet” när ett beroende väl har uppstått. Det är därför man beskriver de som lyckats ta sig ur ett beroende med termer som »nykter alkoholist« eller »spelfri spelare«. Hjärnans belöningssystem är centralt vid beroendeutveckling. Belöningssystemets uppgift är att motivera oss att göra saker som är viktiga för vår överlevnad. När vi äter god mat, motionerar eller har sex, frisätter systemet dopamin; vi får en känsla av välmående. Samtidigt kopplas handling och välmående ihop i minnet för att vi ska upprepa handlingen. När man konsumerar alkohol eller andra beroendeframkallande ämnen, frisätts mer dopamin än vid naturlig stimulering. I stället för välmående får man en starkt lustfylld, berusande, känsla. Forskning pågår för att förstå vad som gör att belöningssystemet ”kidnappas”. Man vet redan att det finns starka ärftliga riskfaktorer. Precis som vid diabetes, högt blodtryck eller olika former av cancer, har vi alla från födseln olika hög risk att drabbas av en beroendesjukdom. Mer forskning krävs för att få klarhet i vilka som löper större risk att utveckla ett beroende.

Av xenia alpkut - Söndag 6 okt 00:00


Narkolepsi är en neurologisk sjukdom som gör att du är sömning på dagarna. Du kan också plötsligt bli svag i musklerna. Narkolepsi går inte att bota, men det finns läkemedel som gör att du får lättare att hålla dig vaken på dagarna och sova bättre på nätterna.


Narkolepsi är en ovanlig sjukdom som både män och kvinnor kan få. Oftast uppstår sjukdomen i tonåren, men det kan också ske tidigare eller senare i livet. 


Symtom

Det är vanligt med något eller några av följande symtom om du har narkolepsi:


Sömnighet på dagen och sömnattacker, ofta i samband med stillsamma aktiviteter eller monotont arbete.

Kataplexi, det vill säga att du plötsligt blir slapp i vissa muskler när du får vissa känslor. Oftast händer det i samband med skratt, men också vid ilska, förvåning eller rädsla. Du kan bli försvagad i ansiktsmuskulaturen, i nacken eller i benen. Svagheten varar oftast inte mer än två minuter.


  • Hallucinationer som påverkar syn, hörsel och känslor när du somnar eller vaknar. Det innebär att du ser eller hör saker i rummet där du sover, eller känner någon som vidrör dig, utan att någon verkligen finns där. Ofta är hallucinationerna skrämmande.
  • Sömnparalys, som ofta uppstår samtidigt som hallucinationerna och innebär att du känner dig förlamad i samband med att du somnar och vaknar. När det händer kan du varken röra armar eller ben och du kan inte prata. Förlamningen släpper efter en kort stund.
  • Störd och orolig sömn då du vaknar många gånger och har mardrömmar.
  • Viktuppgång och nedstämdhet.
  • Koncentrationssvårigheter och minnessvårigheter.

När och var ska jag söka vård?

Du kan i första hand kontakta en vårdcentral för att få träffa en läkare om du tror att du har narkolepsi. Vid behov kan läkaren skriva remiss till en neurolog.

Trötthet och sömnsvårigheter kan ha många olika orsaker. Narkolepsi är ovanligt och du kan behöva säga tydligt till läkaren att du tror att besvären kan bero på den sjukdomen.


Undersökning

Du brukar få träffa en läkare som är specialist i neurologi om du har sökt vård för narkolepsi. Hen ställer frågor om dina sömnvanor och din sjukdomshistoria. Därefter kan du få genomgå ett sömntest, lämna ett ryggvätskeprov eller både och för att läkaren ska kunna ställa diagnos.

Behandling av narkolepsi

Narkolepsi går inte att bota, men det finns flera läkemedel som kan lindra symtomen. Det finns behandlingar som höjer vakenheten på dagarna, minskar kataplexiattackerna och förbättrar nattsömnen. Det krävs ibland flera olika läkemedel för de olika besvären ska kunna behandlas med bästa effekt.


Vad beror narkolepsi på?

Narkolepsi uppstår när hjärnan har brist på ett ämne som gör att du håller dig vaken och som hjälper till att styra din sömn. Bristen kan uppstå om det så kallade immunsystemet som skyddar mot infektioner påverkas. Det leder till skador på hypothalamus, som är ett område i hjärnan.


Troligtvis är narkolepsi en så kallad autoimmun sjukdom. Det innebär att det bildas antikroppar i blodet mot de celler som finns i den egna kroppen. 

 

Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6 7 8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2019
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 

SOL

  


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se