Inlägg publicerade under kategorin 10 Fakta

Av xenia alpkut - Tisdag 5 mars 10:36


För bara två år sedan bodde de grannar i Homs i Syrien. Båda tvingades lämna sina hem och fly från kriget. Flykten tog dem till Sverige och nu bor de båda grannarna i Hagfors. 
– Vi måste experimentera lite för att se vad som fungerar här jämfört med Syrien, säger Abdul Hakim Hamsho.

Tarek Hamish är uppvuxen på lantbruk, han drev en stor kycklinguppfödning hemma i Syrien och Abdul Hakim har en bakgrund som agronom. Nu arrenderar de mark och försöker starta upp på nytt i Östra Skymnäs.

– Vi odlar gurka, paprika och aubergine. Jag är jätteglad när det börjar gro och just nu har tomatplantorna börjat blomma, berättar Abdul Hakim Hamsho.

Praktik i grönt näringsliv

Grön Gryning är liten förening som vill hjälpa och stötta framtidens jordbrukare, både nya svenskar och unga som har begränsade möjligheter att starta upp och komma igång med ett litet lantbruk. Föreningen fick hjälp av Hagfors kommun att hitta nyanlända flyktingar som ville delta i projektet och för att få delta krävdes att man hade en bakgrund från lantbruk.

ANNONS
Av xenia alpkut - Söndag 3 mars 15:14

 

  • Blind, synskadad eller synnedsatt, vad ska man säga?
  •  

Åsikterna går isär om vad man faktiskt ska kalla någon som inte är fullt seende. En del föredrar att säga blind. Men detta förutsätter naturligtvis att man verkligen är helt blind. Andra tycker dock att ordet "synskadad" inte känns bra att använda eftersom just "skadad" är ett så negativt laddat ord. Då kan man i stället använda termen "har en synnedsättning". Synnedsättningen är en egenskap bland alla andra egenskaper som en person har. Det bästa är helt enkelt att fråga vad personen i fråga föredrar.

  • Vad visar att en person är synskadad? 
  • Gul armbindel med tre svarta prickar, var för mycket länge sedan en symbol för att en person var blind. I början av 1950-talet introducerades den vita käppen som orienteringshjälpmedel här i Sverige. Den vita käppen är sedan dess även en symbol som visar att personen har dålig eller ingen syn alls. Tyvärr är det många synskadade som inte vill visa att de är synskadade. De försöker på alla sätt klara sig med väldigt små synrester. I kända miljöer går det antagligen rätt bra, men de missar ju andras hänsynstagande.
ANNONS
Av xenia alpkut - Lördag 2 mars 15:00

Vid infektion i de nedre urinvägarna (urinblåsaurinrör) talar man om blåskatarr (cystit), där vanliga symptom är smärtsam urinering, ökad miktionsfrekvens och urinträngningar.

Vid infektion i de övre urinvägarna (njureurinledare) är det fråga om njurbäckeninflammation (pyelonefrit) där vanliga symptom är feber liksom rygg- och buksmärta. Njurbäckeninflammation utvecklas vanligtvis från en blåskatarr, men kan även uppstå till följd av en blodburen infektion som spridit sig.

Smittoämnen för båda typer är främst bakterier, allra vanligast är Escherichia coli, men det är vanligt med andra bakterier också.[1] I mer sällsynta fall kan virus eller svampinfektioner ligga till grund.

Hos äldre och mycket unga barn kan symptom vara vaga eller ospecifika. Urinvägsinfektioner är vanligare hos kvinnor än hos män, och hälften av alla kvinnor drabbas av minst en urinvägsinfektion någon gång i livet och återkommande fall är vanligt. Riskfaktorer är kvinnors kortare urinrör, samlag och tidigare fall av urinvägssjukdom i släkten. Hos unga friska kvinnor kan diagnos ofta ställas baserat enbart på symtomen, medan det är svårare att ställa diagnos hos dem med vaga symtom. Bland annat kan bakterier påvisas i urinen (bakteriuri) utan att det föreligger någon infektion. I mer komplicerade fall eller vid misslyckad behandling tas urinprov för bakterieodling. Bland dem som ofta drabbas av infektion kan antibiotika i låga doser ges i förebyggande (profylaktiskt) syfte.

I okomplicerade fall är det möjligt att behandla urinvägsinfektioner med en kort antibiotikakur, även om det oftare ställs mot risken för resistens mot många av de antibiotika som används. I komplicerade fall kan en längre antibiotikabehandling eller till och med behov av intravenösa injektioner av antibiotika krävas. Om symptomen inte förbättrats inom två till tre dagar krävs vidare diagnostik. Hos kvinnor är urinvägsinfektioner den vanligaste formen av bakteriell infektion, och cirka 10 % utvecklar urinvägsinfektioner varje år. Blåskatarr är i de flesta fall ofarlig annat än för män och gravida kvinnor och läker i upp till 50% av fallen av sig själv utan medicinsk behandling.

Av xenia alpkut - Lördag 23 feb 00:00

Sammanfattning

Allmänt

Cancer i livmoderhalsen, som är den nedre delen av livmodern, utvecklas oftast långsamt under många år. Om man går på regelbundna cellprovskontroller kan cellförändringar som kan leda till cancer upptäckas och tas bort i god tid.

Den vanligaste anledningen till att man får livmoderhalscancer är att man genom sex smittats med ett virus som kallas HPV, humant papillomvirus. Det finns många olika typer av HPV, men det är endast några få som orsakar cancer.

Man kan i viss utsträckning, men inte helt, skydda sig genom att använda kondom. Man kan även vaccinera sig mot ett par av de vanligaste virustyper som orsakar cancern.


Symtom

Det vanligaste symtomet är blödningar från underlivet, som kan komma till exempel när man har samlag. I ett tidigt skede av sjukdomen kan det vara så att man inte har några symtom alls.

Undersökningar och utredningar

Undersökningarna görs enligt ett standardiserat vårdförlopp som är ett sätt att organisera utredningen så att den går så snabbt som möjligt.

Behandling

Om man har livmoderhalscancer kan man bli opererad, eller få strålbehandling i kombination med cytostatika. Ibland kombineras alla tre metoderna.

Behandlingen innebär ofta att livmodern behöver tas bort eller bestrålas. För den som vill bli gravid är det en svår följd av cancerbehandlingen, men om cancern upptäcks tidigt kan det ibland vara möjligt med en mindre operation som bevarar möjligheten att få barn.

När ska man söka vård?

Om man får blödningar när man har samlag eller mellan sina menstruationer, ska man söka vård på en vårdcentral eller hos en gynekolog. Det gäller också om man får blödningar efter att man har slutat ha mens.


Vad är livmoderhalscancer?


Två olika sorters cancer i livmodern

Det finns flera olika cancersjukdomar som kan uppstå i livmodern. De två vanligaste är livmodershalscancer och livmoderkroppscancer, som ofta kallas livmodercancer.

De två sjukdomarna är olika på flera sätt inte minst vad gäller åldern då man blir sjuk. Ganska unga kvinnor kan få livmoderhalscancer, medan man mycket sällan får livmodercancer före 40 års ålder.

Vad är cancer?

Människokroppen är uppbyggd av många miljarder celler. För att kroppen ska kunna växa och leva vidare, måste de flesta celler regelbundet ersättas med nya. Det sker genom att cellerna delar sig. När cellen ska dela sig fördubblar den hela sitt innehåll och blir till två celler. Då har en exakt kopia av cellen skapats och den första cellen dör.

Oftast fungerar celldelningen eller så klarar cellens arvsmassa, DNA, själv av att reparera skador som uppstår.

Men någon gång får cellen en skada som den själv inte kan reparera, och den tappar då förmågan att kontrollera sin delning och tillväxt. Det kan leda till att cancer uppstår.

Det som kännetecknar cancerceller är bland annat att de fortsätter att föröka sig okontrollerat samtidigt som de inte dör när deras tid är ute. Ofta klumpar cancercellerna ihop sig och bildar en tumör.


Livmoderhalscancer utvecklas på livmodertappen

Livmoderhalsen är den nedre delen av livmodern. Den går ner i slidan och avslutas med livmodertappen. Livmoderhalsens funktion är att under en graviditet stå emot det ökade tryck som fostret skapar. Under förlossningen vidgas den så att barnet kan komma ut.

Livmoderhalsen och livmodertappen är täckta av två olika celltyper som möts i ett område på livmodertappen. Slemhinnan är där extra känslig för angrepp av bakterier och virus, som kan skada cellerna. Cellförändringar kan då uppstå som så småningom kan utvecklas till cancer.

Cellförändringar brukar indelas i tre grader, lätta, måttliga och svåra. Alla cellförändringar leder inte till cancer utan många läker ut av sig själva. Lätta cellförändringar läker ut oftare än måttliga och svåra.

Livmoderhalscancer utvecklas vanligtvis långsamt genom att cellförändringarna ökar gradvis. Från lätta cellförändringar till en fullt utvecklad cancertumör kan det ta upp till femton år.


https://www.1177.se/Stockholm/Tema/Cancer/Cancerformer-och-fakta/Cancerformer/Livmoderhalscancer/



Av xenia alpkut - Söndag 17 feb 11:15




    

 

Olika skikt i snön, när en övre snömassa börjar glida på ett svagt skikt mellan snömassan under, kan utlösa laviner.

Laviner kan utlösa otroliga krafter och kan vara mycket farliga.

En lavin uppstår när det har bildats olika skikt i snön och en övre snömassa börjar glida på ett svagt skikt mellan snömassan under.

Svaga skikt kan uppstå på flera olika sätt. Om man har stora väderväxlingar med både plus och minusgrader så ökar risken för ett svagt skikt. Om det bildas rimfrost på snöytan kan detta sedan utvecklas till ett svagt skikt när mycket snö ansamlas ovanpå.

För att en lavin skall utlösas måste den övre snömassan ha en betydande tyngd.  Detta får man om det snöar mycket, men vind kan också göra att stora snömängder snabbt samlas.

Det betyder alltså att hur vädret har varit under hela vintern är viktigt för hur lavinfarligt det kommer att vara. Om det har snöat mycket i kombination med kraftig vind finns det stor risk för att mycket snö har ansamlats på vissa ställen. Ofta samlas mycket snö på läsidan om fjället, där det även kan bli en del hängdrivor.

För att laviner ska utlösas behöver de ofta sättas igång av något, men de kan utlösas av sig själva också. Skidåkare, snowboardåkare eller skoteråkare kan utlösa laviner.

I samarbete med en rad aktörer i svenska fjällvärlden och med andra myndigheter utfärda Naturvårdsverket Lavinprognoser för fyra områden i de svenska fjällen. 

Fjällorterna gör också dagligen en bedömning av lavinfaran. Så håll koll på dessa och prata gärna med skidpatrullerna innan du ger dig ut i lössnön.


Av xenia alpkut - Onsdag 13 feb 18:30


Begreppet innebär egentligen en diagnos av föräldern, vilket ligger utanför barnsjukvårdens ansvarsområde. Den svenska termen "barnmisshandel genom sjukvårdsinsatser".

Beteckningen "Münchhausen-syndrome by proxy" myntades under 1970-talet för att beskriva situationer där vårdnadshavare, oftast modern, utsätter sitt barn för utredningar och behandling för symtom som är påhittade eller framkallade av vårdnadshavaren själv. Begreppet innebär egentligen en diagnos av föräldern, vilket ligger utanför barnsjukvårdens ansvarsområde. Den svenska termen "barnmisshandel genom sjukvårdsinsatser" (BMSI) eller den engelska benämningen "medical child abuse" beskriver i stället de handlingar som barnet blir utsatt för, så som för andra former av barnmisshandel.


Föräldern iscensätter onödiga och potentiellt smärtsamma eller skadliga sjukvårdsinsatser genom:

  • Ideliga kontakter med vårdgivare för utredning eller behandling av symtom utan att några hälsoproblem kan identifieras hos barnet.
  • Begränsningar av barnets lek, aktiviteter, kontakter med andra barn, förskole- och skolverksamhet med hänvisning till hälsoproblem som inte kan bekräftas.
  • Aktivt framkallande av symtom.



BMSI består av ett spektrum från en förälders överdrivna oro för barnets hälsa till framkallande av livshotande symtom. Vårdpersonal är i sin professionella roll inställd på att bemöta föräldrars uppgifter om deras barns hälsa som sanningsenliga. Därför utsätts barn i dessa situationer ofta för ideliga undersökningar och behandlingar baserat på vårdnadshavarens framställning av barnets symtom. Föräldern nöjer sig inte med besked av att barnet är friskt utan kräver i stället nya utredningar och behandlingar. När vårdpersonal nekar till fortsatta åtgärder söker sig ofta föräldern till andra vårdgivare.

 



I enstaka fall i Sverige och internationellt har det bevisats att barn har tillfogats skador eller blivit förgiftade för att simulera sjukdomssymtom. Till exempel har barn utsatts för kvävning för att framkalla kramper eller givits saltlösning via sond för att framkalla kräkningar. Även hos barn med en redan känd sjukdom, till exempel diabetes eller epilepsi, kan symtom framkallas genom medveten felaktig dosering av läkemedel.

Av xenia alpkut - Torsdag 7 feb 00:00


Trötthet är ett subjektivt tillstånd. Man talar om fysisk, psykisk och mental trötthet. Eftersom trötthet är vanligt förekommande, finns risk att den kan uppfattas och behandlas som en bisak och inte som det stora problem den faktiskt är för många människor. 

I de flesta fall är trötthet orsakad av för lite sömn eller att sömnen har varit dålig, ofta i kombination med mycket arbete. Sömnen kan vara dålig på grund av snarkning och korta andningsuppehåll under sömnen. Andra orsaker till dålig sömn är stress, depression eller oro. Även alkohol, nikotin, koffein och vissa läkemedel kan störa sömnen så att man blir trött på dagen. Bristtillstånd eller sjukdom kan leda till trötthet, men då brukar personen ha andra samtidiga symtom. Hjärntrötthet eller mental trötthet är något annat än vanlig trötthet. 

Hjärntrötthet eller mental trötthet är en extrem uttröttbarhet i form av energilöshet, som ofta förekommer efter skallskador, hjärnskakningar, stroke, meningit, encefalit, inflammatoriska sjukdomar, tumörer och andra sjukdomar som påverkar hjärnan. Hjärntrötthet förekommer även bland barn, även om det kan vara svårare för dem att beskriva tröttheten/energilösheten. Den mentala uthålligheten och förmågan att vara aktiv över tid och utföra aktiviteter igen och igen är påtagligt nedsatt och blir ett stort hinder för att orka arbeta eller studera på ett välfungerande sätt. 

Av xenia alpkut - Torsdag 7 feb 00:00

2015 opererades radiojournalisten Stina Näslund, 49, för vattenskalle.

Ingreppet räddade hennes liv, men snart märkte Stina att något inte stod riktigt rätt till.

Hon hade drabbats av hjärntrötthet.

– Jag har fått lov att inse att jag är annorlunda.


Hemma i Stinas lägenhet i Gröndal är väggarna täckta av konstverk. Hennes mamma hade ett konstgalleri, berättar hon. Det kreativa uttryckssättet har alltid legat radiojournalisten varmt om hjärtat.

Men sommaren 2015 hände något som inte bara äventyrade hennes liv - utan också hennes förmåga att fantisera.

Stina trodde att hon var utbränd

Det började med typiska symtom på utmattning. Det hade varit en intensiv vår. Stina hade jobbat som producent för Kropp & själv i P1, startat upp en kvällskurs i radiojournalistik och rest till USA för att hälsa på sin dotter.

- Jag tolkade in alla symtom i utbrändhet, vi hade precis gjort ett radioprogram om det också. Jag till och med sa det till alla: ”Jag håller på att gå in i väggen”.

Hennes sovvanor förändrades, huvudet gjorde ont och hon kände sig stressad..

– Familjen tyckte att jag var så tråkig som somnade i soffan när vi tittade på tv. Jag var så himla trött. Sedan började jag vakna mitt i natten med ont i huvudet. På morgon efter frukost så fick jag ångest, som att en stor jättehand kramade runt hjärtat.

Tider flöt ihop för Stina och hon glömde bort vad hon skulle göra - symtom som inte är helt olika dem vid utbrändhet.

Stina började avsäga sig ansvaret för saker utanför jobbet. Tillsammans med familjen åkte hon upp till sommarstugan i Hudiksvall. Där skulle hon vila upp sig under semestern.

– Jag har alltid varit bra på att balansera det hektiska livet med att ta det lugnt, men det hjälpte inte.

Fick åka akut till hjärnkirurgen

Under semestern blev symtomen värre, trots att hon försökt skala bort stressiga moment och ta hand om sig själv.

– Jag var ute och sprang en dag och då kändes det plötsligt som att en stor hand tryckte mig mot marken, jag hade ingen energi kvar i kroppen. Jag försökte spela tennis men kunde inte kasta upp bollen, kunde inte räkna ut de enklaste tal och visste inte vart på planen jag skulle stå - jag började bli dement helt enkelt. Och så började jag kissa på mig.

En helgmorgon i slutet av juli vaknade Stina med ett illamående.

– Jag tuppade av och kräktes, jättemycket, berättar hon.

Hon kunde inte äta. Hennes man reagerade och snackade ihop sig med Stinas barndomsvän, som är läkare. De räknade ihop symtomen och konstaterade snabbt att de borde åka in till sjukhuset. 


Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11
12
13 14
15 16 17 18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2019
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se