Inlägg publicerade under kategorin 10 Fakta

Av xenia alpkut - Tisdag 14 maj 10:30

   


Finns det kall lava?


Det är riktigt att det finns ”kall lava”. De flesta lavasorter är flytande vid temperaturer över 900 grader, men i Tanzania finns det en vulkan, vars lava har en temperatur på bara 500 grader.

Vulkanens namn är Oldoinyo Lengai, som på massajernas lokala språk betyder ”Gudarnas berg”. Den är en del av det vulkaniska system som bildar den östafrikanska riftdalen. Lava förknippas vanligen med en rödglödande massa av smält berg. Vid Oldoinyo Lengai är lavan på grund av sin låga temperatur i det närmaste svart och liknar därför mer strömmande gyttja


rdet lava är både en benämning på smälta bergarter (magma) på eller ovanför jordens yta samt den bergart som denna smälta stelnar till, då även kallad lavabergart.[1] Lava tränger fram ur jordens inre genom sprickor och rör, främst ur vulkaner. När lava flyter eller kastas upp ur jorden i vätskeform håller den en temperatur på ungefär 700–1 200 °C och trots en viskositet 100 000 gånger vattnets, kan lava flyta flera kilometer innan den svalnar och stelnar. Flytande lava stelnar till många olika magmatiska bergarter, bland annat pimpstenobsidianporfyr och basalt

ANNONS
Av xenia alpkut - Måndag 13 maj 16:12

I varje kubikcentimeter stadsluft finns tusentals partiklar som är mindre än tio mikrometer (miljondels meter). Partiklarna kommer från flera källor, både antropogena och naturliga, till exempel förbränning, dubbdäcksslitage och havsvågor.


Ett vanligt mått på partiklar är PM10, som förenklat är massan av partiklar i luften som är mindre än tio mikrometer (µm) i diameter.

Partiklar som är mindre än tio mikrometer i diameter (PM10) kan när de andas in nå ner i lungorna och orsaka lungsjukdomar.

Ett annat partikelmått som mäts är PM2,5 som är partiklar som är mindre än 2,5 mikrometer. Dessa något mindre partiklar har en tydlig koppling till effekter på hälsan både på kort och lång sikt.

Källor

Partiklar uppstår vid flera olika källor. De större partiklarna, som även står för den största massan, kommer från slitage, exempelvis från dubbdäck. De mindre partiklarna kommer framförallt från förbränning och industriprocesser.

Partiklarna kan i förorenad luft beläggas med andra ämnen, till exempel sulfater, nitrater och organiska ämnen. Att bestämma källan till partiklar kan därför många gånger vara svårt då en partikel kan ha flera källor.

Trender

Utsläppen av PM2,5 har minskat med en tredjedel i Sverige sedan år 1990, men har endast minskat svagt sedan millennieskiftet.

Koncentrationen av PM2,5 har minskat sedan år 2000 och endast i södra Sverige överskrids miljömålets årsmedelvärde, 10 µg/m3. Halterna av PM10 riskerar i vissa svenska städer att överskrida miljökvalitetsnormerna men halterna har en minskande trend i våra storstäder.

Effekter

Att andas in partiklar kan ge olika hälsoeffekter, beroende på vilka kemiska och fysikaliska egenskaper som partiklarna har.

Partiklar från slitage av dubbdäck har negativa hälsoeffekter på kort sikt när det gäller hjärt- och lungsjukdomar, samtidigt leder de till ökade besvär för exempelvis astmatiker.

Även exponering av trafikföroreningar under lång tid påverkar hälsan. Exempelvis på effekter är förtida död i hjärt- kärlsjukdomar och försämrad lungutveckling hos barn.

Miljökvalitetsnormer

Det finns miljökvalitetsnormer för partiklar till skydd för människors hälsa. Normerna är gränsvärdesnormer som inte får överskridas. För exponering av PM2,5 i tätorter finns dock en målvärdesnorm.

I Sverige återfinns de högsta halterna av PM10 i städerna, framförallt på våren när slitagepartiklar från dubbdäcksanvändning virvlar upp från gatorna. Det är vanligtvis vid de tillfällena som miljökvalitetsnormen för PM10 överskrids. De högsta halterna av PM2,5 återfinns i södra Sverige och påverkas framförallt av intransport av partiklar från kontinenten. Halterna av PM2,5 är dock under miljökvalitetnsnormen.

Miljökvalitetsnormen för dygnsmedelvärden av PM10 har visats vara den svåraste att klara i Sverige. Därför har vissa kommuner åtgärdsprogram för att minska koncentrationen av partiklar. Åtgärderna är ofta kopplade till trafiken, som exempelvis dubbdäcksförbud eller gatustädning och dammbindning för att minska uppvirvlande av partiklar.

ANNONS
Av xenia alpkut - Måndag 6 maj 10:58

 

En grotta är ett naturligt hålrum, stort nog för en människa att intränga i. Vanligtvis är grottor huvudsakligen horisontella, eventuellt med vertikala inslag. Ett helt vertikalt hålrum kan gå under benämningen grotta, men kanske hellre som schakt eller hål. En del[vilka?] hävdar att hålrummet måste ha en mörkerzon, det vill säga någon del där dagsljuset inte tränger in, för att kallas grotta. Men bland allmänheten är det vanligt att man även kallar exempelvis urgröpningar vid havet eller ett naturligt skydd i ett berg för grottor.


Bland speleologer som undersöker grottor i berg förekommer mer strikta definitioner av begreppet grotta. Exempelvis, inom Sveriges Speleologförbund (SSF) definieras en grotta som "en naturligt bildad hålighet i berg, sten eller jord, vara minst 2 m lång från mynning till innersta vägg och vara stor nog att rymma minst en person. Någon del av grottan ska vara väsentligt mörkare än dagsljuset utanför"[1]. Inom Sveriges Speleologförbund kallar man en formation som inte uppfyller kraven för grotta, men som påminner om grotta, för grottliknande bildning.

Av xenia alpkut - Måndag 6 maj 00:00

 

 

Läderkoraller (Alcyoniidae) är ett namn som syftar på många olika koraller.

Arter av läderkoraller används ofta för att göra rent i akvarium och behöver inte lika mycket ljus som andra koraller. Korallen ändrar ofta färg beroende på hur mycket ljus de får på sig. De livär sig oftast på alger man kan även äta plankton. Läderkoraller är mycket tåliga och därför en bra korall att ha i sitt första akvarium.

Läderkorallen drar ibland in sina polyper och bildar ett slemlager över sig själva. De stöter senare bort slemlagret och man bör ta bort slemmet så snabbt som möjligt då det här kan förstöra vattenkvalitén. Man tror att korallerna gör det här för att förhindra att alger börjar växa på korallen.

Av xenia alpkut - Tisdag 30 april 13:29

Peter Harryson drabbads av blodförgiftning, hamnade i koma och fick återupplivas från döden.

Nu mår skådespelaren bättre igen, och försöker lära sig att gå igen – men sjukdomen har också kommit med något gott, menar Harryson.

– Jag är faktiskt 36 kilo lättare i dag. Jag gick ner i vikt när jag låg på sjukhus, säger Peter Harryson i en intervju med Aftonbladet.


Folkkära skådespelaren och tv-profilen Peter Harryson var nära att dö. Tidigare i år drabbades han av en blodförgiftning, och svimmade i sitt hem. När Harryson vaknade igen tio dagar senare låg han på sjukhus, och hade både legat i koma och fått hjärtstopp utan att vara medveten om det.

– Jag fick en äkta blodförgiftning. Sedan kom det slag i slag. Jag fick lunginflammation, njursvikt – och hjärtat stannade plötsligt. Det var allt på en gång, berättade Peter Harryson för Expressen efter sjukhusvistelsen.

– Jag var död. Jag dog på sjukhuset. Men de fixade till det. Jag sitter ju här nu. Läkarna har varit fantastiska. De är otroliga. Jag kan inte säga ett ont ord om vården i Sverige.


Bristande matlust

Efter sjukdomen har skådespelaren också börjat äta mycket mindre än innan, på grund av sin bristande matlust.

– Jag äter väldigt lite numera eftersom jag inte har någon matlust. Jag vill ändå äta gott, men det blir inga stora portioner, säger han till tidningen.

Men än har Peter Harryson en bit kvar innan han är helt frisk. I dag tar han sig fram med hjälp av rullator, men hoppas kunna slippa den inom några månader.

– Allt går verkligen åt rätt håll, jag måste bara lära mig gå igen. I dag har jag rullator. Men jag kämpar på och tränar. Läkarna har inte sagt när de tror att jag kommer gå igen, även om det kanske blir med käpp. Men jag säger midsommarafton. Då ska jag ta en promenad med mitt barnbarn, säger Harryson till Aftonbladet.

Av xenia alpkut - Tisdag 30 april 12:48

är den ettårige pojken slutade andas kastade sig hans mamma på telefonen och ringde 112.

SOS-operatör Terje Almgren, 45, tog samtalet.

– Det gäller att inte fångas in i stressen och få panik, säger Terje.



Det var i slutet av förra året som Terje Almgren tagit plats i larmcentralen i centrala Stockholm för ett nytt arbetspass.

– Jag är alltid lite på spänn inför varje pass. Man vet aldrig vad som kommer att hända, säger Terje.

Den här dagen fick han ett samtal från en rejält stressad mamma. Hennes ettårige son hade slutat andas. Händelsen är en av de som visas i första programmet av tv-serien ”SOS Sverige” (Kanal 5 och Dplay).

– Jag har själv fyra barn och det är lätt att sätta sig in i hennes situation, säger Terje.

Lugnt men bestämt börjar Terje att fråga ut mamman om pojkens tillstånd. Det visar sig att pojken verkligen inte andas och inte rör på sig.

Mammans HLR-kamp räddade sonen

På mammans röst hörs hur paniken i rummet stiger när pojkens läppar blir blå. Men Terje jobbade metodisk för att mamman skulle ge HLR. Han bad mamman att lägga ner barnet och göra fem inblås och därefter 30 kompressioner. Under samtalet hörds hur mamman räknar medan hon kämpar för att rädda sin son.

– Hon var väldigt duktig och jag hörde att hon utförde de instruktioner hon fick, säger Terje.


mycket bra


Plötsligt ändras tonen i mammans röst.

– Han hostar och gurglar, säger hon med lättnad och lycka i rösten.

Mamman lyckades, med hjälp av Terje, få pojken att börja andas igen. Något som fick också Terje att känna en oerhörd lättnad. I klippet ser man hur han torkar en tår.


– Känslan att göra skillnad är underbar, säger Terje Almgren.

Av xenia alpkut - Lördag 27 april 11:31

 

Blad (latinfolium) är ett vanligen fotosyntetiserande organ hos kärlväxternas sporofyt.[1] Bladen växer ut från stammens sidor och har en begränsad och huvudsakligen basal tillväxt. Deras huvudsakliga funktion är att som näringsorgan medverka vid fotosyntesen, men de har även en mängd andra funktioner att fylla. Det finns städsegröna växter och lövfällande växter.

Bladen hos barrträden benämns barrLöv används om blad på vissa träd och buskar, ofta i motsats till barr, såsom lövträd respektive barrträd.[2]

Hos mossor saknas blad helt på sporofyten men bladliknande strukturer (ofta kallade blad) finns hos gametofyterna hos bladmossor och vissa levermossor.[1]

Bladet kan variera i storlek från det mikroskopiskt lilla till det jättelikt stora. Bladen hos den vita näckrosen och hos den vanliga örnbräken når ibland en längd av 1,73 meter. De mest storbladiga av alla växter tillhör näckros-banan- och palm-familjerna. Den cirkelrunda bladskivan hos den sydamerikanska jättenäckrosen (Victoria reginae) kan ha en diameter av närmare tre meter. Etiopisk banan (Ensete ventricosum) har blad av 5,9 meter längd. Enbart bladskivan är 8,57 meter lång. Vissa palmer, till exempel den ostindiska sockerpalmen (Arenga pinnata) har blad av ända upp till 7,5 meters längd.

Blad växer fram omedelbart nedanför den tillväxande stamspetsen och ur stammens yttre del, det vill säga från dess barklager (periblemet). Bladspetsen utvecklas först, och tillväxten av bladet sker till en början där. Efter ett kort tag slutar dock tillväxten i spetsen och bladet växer därefter i störst utsträckning vid bladets bas, men också till en viss grad i bladets kanter.

Hos lövfällande och vidvissnande växter förlorar bladen sin gröna färg på grund av att klorofyllproduktionen minskar under vinterhalvåret då energin är viktigare för stammen och grenarna. Med tiden faller alla blad av även hos de städsegröna, men då inte alla på en gång.


Blad och stam

Att skilja mellan vad som är blad och stam hos en växt verkar vara lätt. Bladen har ju dels vanligen en typisk skivlik form, medan stammen har en kägellik eller cylindrisk form. Men det finns även fall där dessa sätt att skilja på blad och stam inte räcker till. Så till exempel har bladen hos barrträd, det vill säga barren, inte en skivlik form, utan liknar snarare små grenar. Hos en del kaktusväxter, som i bladkaktussläktet (Epiphyllum), är den blombärande stammen inte rund, utan har samma skivlika form som de flesta blad. Vetenskapligt sett används andra kriterier än de ovan nämnda. Stammen har vanligen inte någon bestämd slutstorlek, medan bladet når en viss storlek under växtsäsongen, och slutar då växa mer. Därför är alla blad på en given växt av ungefär samma storlek. Stammen tillväxer dessutom huvudsakligen i toppen, medan bladet växer till vid basen. Bladen växer ut på stammens yta, exogent, som sidobildningar och i form av vårtor eller utskott. I en del fall och särskilt hos enhjärtbladiga växter är hjärtbladet inte en sidobildning på stammen, utan står terminalt, det vill säga utgår från skottaxelns spets. Blad kan aldrig utvecklas från roten hos växterna; inte ens de blad som på svenska kallas rotblad, dessa växer nämligen inte ut från växternas rötter, utan från en underjordisk stam, jordstam, hos vissa fleråriga örter.

Av xenia alpkut - Fredag 26 april 18:38

 

Bränd av brännässla

Brännässlan bränner med små luddiga hår som finns på hela växten. Besvären går vanligtvis över av sig själv, men du kan behöva lindra med till exempel kylbalsam.


När du blivit bränd av brännässla frisätts ett ämne i kroppen som gör att du får nässelutslag.

Symtom

Det kliar och svider där du bränt dig.

Vad kan jag göra själv?

Du kan först försöka lindra besvären genom att skölja nässelutslagen under kallt rinnande vatten i några minuter.

Sedan kan du stryka på kylbalsam eller lokalbedövande salva, Xylocain. Det är viktigt att du följer bruksanvisningen som följer med förpackningen. Du ska inte använda Xylocain på barn under 18 månader utan att rådgöra med läkare eller barnavårdscentralen.

Du kan också stryka på receptfri hydrokortisonkräm om det kliar och svider mycket. Följ bruksanvisningen som följer med förpackningen. Om ditt barn är under två år ska hen endast behandlas med hydrokortisonkräm efter kontakt med en läkare eller barnavårdscentralen.

Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6 7 8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2019
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 

SOL

  


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se