Inlägg publicerade under kategorin 📲🌄XENIA 7 1 A 00 ö A TILL

Av xenia alpkut - Måndag 19 aug 17:00

HELLP-syndromet

HELLP-syndromet är en form av havandeskapsförgiftning som innebär hög risk för allvarliga komplikationer hos modern.


Vad är HELLP-syndromet?

HELLP-syndromet är en komplikation som kan uppstå under graviditeten eller strax efter födseln. Det är ett tillstånd som kännetecknas av att röda blodkroppar förstörs (hemolyse, H), mängden av leverenzymer i blodet ökar (elevated liver enzymes, EL) och antalet blodplättar sjunker (low platelets, LP). Begreppet syndrom refererar till att det kan finnas en mängd olika symtom och tecken. HELLP-syndromet klassificeras antingen som en atypisk form av havandeskapsförgiftning (preeklampsi) eller som en komplikation till allvarlig havandeskapsförgiftning. Diagnosen baseras på laboratoriefynd. Syndromet beskrevs första gången år 1982.


Denna form av havandeskapsförgiftning innebär hög risk för allvarliga komplikationer hos modern.

Det anges att 10–20 % av gravida kvinnor med svår havandeskapsförgiftning utvecklar HELLP-syndrom, men förekomsten är sannolikt högre på grund av att diagnosen inte ställs. HELLP-syndromet förekommer före födseln i 70 % av fallen, hos de flesta före 37:e graviditetsveckan och i 11 % av dessa under 2:a trimestern. Hos 30 % av patienterna utvecklas syndromet under de första 48 timmarna efter födseln. Då HELLP-syndromet debuterar efter födseln, är det i 20 % inga tecken på havandeskapsförgiftning före födseln. Det finns en undergrupp (5–10 %) där syndromet debuterar mer än 72 timmar efter födseln, eller där det inte finns tecken på förbättringar av sjukdomen 72 timmar efter födseln.


https://www.netdoktor.se/graviditet/under-graviditeten/sjukdomar/hellp-syndromet/?fbclid=IwAR1PDuUXS24mVZMIBByuglKiAqlxw7Uy0NCno_sU-tMRhqFAEvXPqgSe238



ANNONS
Av xenia alpkut - Måndag 19 aug 17:00

 

Det räcker med ett blodprov - sedan kan du veta om barnet i magen har någon kromosomavvikelse eller annan sjukdom. I takt med att fosterdiagnostiken finslipas blir frågorna från de blivande föräldrarna fler. Det ställer högre krav på sjukvården, menar Peter Lindgren, överläkare på kvinnokliniken på Karolinska universitetssjukhuset.


– Vi måste få kvinnorna att tänka ett steg längre, så att de har funderat igenom vad testresultatet innebär redan före blodprovet eller ultraljudet, säger han.


Enligt lag måste sjukvården erbjuda information om fosterdiagnostik till alla blivande mödrar. Men läkarna behöver inte bara bli bättre på att berätta om valmöjligheterna med fosterdiagnostik – utan också om konsekvenserna av valmöjligheterna – utan att informationen färgas av läkarens eller barnmorskans personliga åsikter, anser Peter Lindgren.

– Vi kan ta Downs syndrom som exempel. Idag väljer nästan alla kvinnor att avbryta graviditeten om de får reda på att barnet har sjukdomen, trots att många faktiskt inte vet tillräckligt om vad det innebär att ha ett barn med Downs syndrom. Från sjukvårdens sida får vi inte förutsätta att kvinnan kommer att vilja avbryta graviditeten. Vi behöver också berätta om sjukdomen och om vad den kan innebära för ett barn. Föräldrarna kan också få tips och råd om föreningar som de kan kontakta för att ställa sina frågor.


I Stockholms läns landsting utvecklas just nu ett slags webbenkät där blivande mammor kan fylla i ålder och andra uppgifter och sedan få individanpassad information för att kunna ta ett välgrundat beslut kring fosterdiagnostik. Dessutom har avdelningen Klinisk genetik och Centrum för fostermedicin börjat ge extrakurser i genetisk vägledning för att barnmorskor och läkare ska kunna känna sig trygga i mötet med oroliga föräldrar.

 




https://www.netdoktor.se/graviditet/under-graviditeten/artiklar/fosterdiagnostik-staller-storre-krav-pa-sjukvarden/




ANNONS
Av xenia alpkut - Fredag 16 aug 11:09

Kroniska sjukdomar är långvariga (mer än tre månader) eller livslånga hälsotillstånd som det vanligen inte finns något effektivt medicinskt botemedel till.[1] En och samma person kan ha flera kroniska sjukdomar samtidigt (så kallade multipla kroniska sjukdomar). I västvärlden är kroniska sjukdomar en vanlig dödsorsak. Till de kroniska sjukdomarna hör vissa former av medfödda sjukdomar och missbildningar, hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, njur-, gall- och leversjukdomar, diabetes, KOL, led-,bindväv- och muskelsjukdomar, tandsjukdomar,[2] neurologiska sjukdomar, allergier, psykiska störningar och kronisk smärta. Kroniska sjukdomar är motsatsen till akuta sjukdomar vilka till skillnad från kroniska sjukdomar oftare har plötslig debut (dock kan kroniska sjukdomar ha akuta faser eller vara kroniskt remitterande med skov). Många, men inte alla kroniska sjukdomar är allvarliga. Mindre medicinskt allvarliga kroniska sjukdomar är exempelvis herpes, fotsvamp, psoriasis och rosacea

.


Långvarig smärta innebär att du haft ont varje dag i minst tre till sex månader. Det är mycket vanligt. Du som har långvarig smärta behöver få ett individuellt omhändertagande där hänsyn tas både till typ av smärta och till din situation i övrigt.


Långvarig smärta betraktas numera som en egen sjukdom, till skillnad från akut smärta som är ett slags larm om att något inte står rätt till i kroppen. Långvarig smärta är sällan farligt, men ofta är smärtan komplex och svår att komma tillrätta med. Risken är att smärtan tar över vardagen och leder till låg livskvalitet: kanske gör smärtan att du avstår från aktiviteter som du tidigare tyckt om, kanske slutar du träffa vänner och bekanta.



Av xenia alpkut - Torsdag 8 aug 18:00

Det regnar och snöar mer i Sverige. SVT Nyheter har tagit fram statistik som visar en ökning av den genomsnittliga nederbörden från ungefär 45 millimeter per månad i början på 1900-talet, till över 55 millimeter per månad det här årtiondet. 
– Intensivare regn är en effekt av global uppvärmning, säger Mats Bergmark vid Räddningstjänsten.

I juli 2011 drabbades Sundsvall av skyfall. Det kom 50 mm regn på bara någon timma. ”Jag såg ett brunnslock i gatan vila på en vattenpelare en halvmeter upp i luften, sånt tryck var det i ledningarna!” säger en som arbetade med problemen den gången. 

På ett ställe i Sundsvall hade en parkering byggts in. När regnet öste ner och vattenledningarna blev proppfulla förvandlades den till en bassäng och vatten flödade in i källaren hos SOS Alarm.

– Utrustningen klarade sig med nöd och näppe. Det hade kunnat slå ut en samhällsviktig institution, säger Mats Bergmark vid Räddningstjänsten.

Intensivare regn

Sundsvall 2011 är inte det enda skyfallet på senare år. Sådana har olika ställen i landet haft även 2001, 2012, 2013 och 2014 för att nämna några exempel. Och Mats Bergmark, som leder den förebyggande verksamheten vid Räddningstjänsten, säger bestämt: 

– Intensivare regn är en effekt av global uppvärmning som vi ser tydligt i dag. Klimatförändringarna är här och nu. 

I Sundsvall bedrivs också klimatförebyggande arbete. När nya rör för dagvatten nu läggs är de betydligt grövre, nästan 1,5 meter i diameter istället för 90 cm som de gamla rören har. Kommer det att hjälpa? 

– Inte för allt, säger Tomas Larsson, affärsområdeschef på MittSverige Vatten & Avfall. I dag dimensionerar vi för nederbördsmängder som statistiskt kommer bara en gång på 30 år, men inte för såna regn som kommer en gång på hundra år.

Det finns också tankar på att bygga om så att en hel gata kan fungera som kanal för stora vattenmängder ner till hamnen. 


Räkna med mer torka

Vi får räkna med mer av extremt väder och mer nederbörd, har forskarna sagt. Men vi får också räkna med mer torka, särskilt i sydöstra Sverige. Den stora skogsbranden 2014 blev en varning. Sundsvall har ju brunnit en gång, för nu 130 år sedan, och runt stan finns gott om torr och risig skog.

Fredrik Edlund vid Räddningstjänsten var med i Västmanland och han tror inte att brandkåren skulle hinna rädda hus eller hela bostadsområden om det brinner i skogen tätt inpå: 

– Då blir det människorna vi hinner fokusera på, säger han.

Det här var en del av SVT:s valbevakning. Hur tycker du att politikerna ska hantera klimatfrågan? Mejla oss på väder@svt.se. Du kan också använda #dinröst i sociala medier. Vi kommer att ta dina tankar vidare till politikerna i vår valbevakning.



Av xenia alpkut - Torsdag 8 aug 15:15

Levercancer innebär att det finns en eller flera cancertumörer i levern. Det går att bli fri från cancern om den upptäcks tidigt men det är vanligare att den upptäcks sent. Då finns behandlingar som kan bromsa och lindra sjukdomen. En del kan leva ett bra liv länge med sådan behandling.

Vad är levercancer?

Det finns olika slags levercancer. Den här texten handlar om levercellscancer, HCC. Den är vanligast av de cancersjukdomar som börjar i levern. Men alla cancersjukdomar som börjar i levern är ovanliga i Sverige.

Det är vanligare att cancer i levern beror på att en cancersjukdom någon annanstans i kroppen har spridit sig till levern och bildat dottertumörer där. Dottertumörer är samma sak som metastaser. Läs mer i kapitlet Metastaser i levern.

Barn kan också få levercancer men då är sjukdomen oftast annorlunda än hos vuxna. De flesta barn som får levercancer blir av med sjukdomen. Här kan du läsa mer om levercancer hos barn.


Vilka symtom ger levercancer?

Levern har en stor förmåga att fungera trots att den har en inflammation eller annan sjukdom. Därför tar det oftast lång tid innan levercancer ger symtom. Symtomen kan vara diffusa och beror oftast på något annat än levercancer. Du kan ha ett eller flera besvär:

Trötthet och matthet

Du kan känna dig oförklarligt trött och orkeslös. Det kan bero på att levern inte klarar av sin uppgift att rena blodet.

Obehag och illamående

Du kan känna ett obehag i övre delen av magen och må illa.

Ont i magen och ryggen

Du kan få ont högt upp i högra delen av magen. En del får ont i högra axeln. Det beror på att cancertumören trycker på så att organ och vävnad runt omkring påverkas. Du har ingen känsel i levern.Levercancer innebär att det finns en eller flera cancertumörer i levern. Det går att bli fri från cancern om den upptäcks tidigt men det är vanligare att den upptäcks sent. Då finns behandlingar som kan bromsa och lindra sjukdomen. En del kan leva ett bra liv länge med sådan behandling.


Vad är levercancer?

Det finns olika slags levercancer. Den här texten handlar om levercellscancer, HCC. Den är vanligast av de cancersjukdomar som börjar i levern. Men alla cancersjukdomar som börjar i levern är ovanliga i Sverige.


Det är vanligare att cancer i levern beror på att en cancersjukdom någon annanstans i kroppen har spridit sig till levern och bildat dottertumörer där. Dottertumörer är samma sak som metastaser. Läs mer i kapitlet Metastaser i levern.


Barn kan också få levercancer men då är sjukdomen oftast annorlunda än hos vuxna. De flesta barn som får levercancer blir av med sjukdomen. Här kan du läsa mer om levercancer hos barn.


Vilka symtom ger levercancer?

Levern har en stor förmåga att fungera trots att den har en inflammation eller annan sjukdom. Därför tar det oftast lång tid innan levercancer ger symtom. Symtomen kan vara diffusa och beror oftast på något annat än levercancer. Du kan ha ett eller flera besvär:


Trötthet och matthet

Du kan känna dig oförklarligt trött och orkeslös. Det kan bero på att levern inte klarar av sin uppgift att rena blodet.


Obehag och illamående

Du kan känna ett obehag i övre delen av magen och må illa.


Ont i magen och ryggen

Du kan få ont högt upp i högra delen av magen. En del får ont i högra axeln. Det beror på att cancertumören trycker på så att organ och vävnad runt omkring påverkas. Du har ingen känsel i levern.


Viktnedgång och nedsatt aptit

Du kan minska i vikt utan att veta varför. Det kan bero på att cancertumören gör att kroppen inte kan ta upp näring som den ska. Du kan också tappa lusten att äta. Det är inte känt vad det beror på.


Gulsot

Gulsot vid levercancer beror oftast på att levercellerna inte klarar av att rena blodet. Gulsot är ett samlingsnamn för några typiska symtom:


Urinen blir mörkare.

Ögonvitorna och huden blir gul.

Det kan börja klia mycket på huden.

För det mesta har gulsot helt andra orsaker än cancer i levern, till exempel gallsten eller hepatit. Hepatit är en inflammation i levern som orsakas av virus.

Av xenia alpkut - Onsdag 7 aug 12:30

Amerikanskan Kendra Jackson, 52, trodde att hon drogs med en envis förkylning som vägrade ge med sig. Men efter en undersökning fick hon den egenliga anledningen till den rinnande näsan – det var hjärnvätskor som rann ut, skriver CNN.



De senaste två åren har 52-åriga Kendra Jackson, från Nebraska i USA, levt med tron om att hon har en förkylning. 

– I början trodde jag att det var min allergi eller rinnande näsa, som i början på en förkylning, säger hon till CNN.

Hennes förkylningssymptom i form av hosta, nysningar och rinnande näsa började två och ett halvt år efter att hon var inblandad i en bilolycka. Hon minns att hennes huvud slog i bilens instrumentbräda och att hon haft en migrän sedan dess. 

Med tiden blev hennes rinnande näsa ännu värre.

– När det inte slutade började jag gå till läkaren som skrev ut varje medicin du kan tänka dig. Men min näsa fortsatte att rinna, säger hon. 

Läkarna sa att hon förmodligen led av allergi. Men i år kom den egentliga anledningen fram – det som kom ur hennes näsa var cerebrospinalvätska – hjärn-ryggmärgsvätska. En undersökning på sjukhuset Nebraska Medicine visade att hon hade ett hål i skallbenet ner mot näsan

– Hon kunde vakna på morgonen efter att ha sovit upprätt i en stol och hela framsidan på hennes tröja var blöt av vätska, säger Christie Barnes, ledande kirurg i ärendet, till CNN.


Vill varna andra

De tror att hålet uppstod när hon var med om bilolyckan, och att hålet ska ha ökat i storlek med tiden.

– Hennes symptom började lite efter olyckan så jag tror att detta är orsakat av traumat mot huvudet och det ökade trycket. 

Det är relativt sällsynt att cerebrospinalvätska läcker – det är 5 av 100 000 som drabbas varje år. Ofta inträffar det i samband med huvudet utsätts för trauma eller vid en operation.

Beroende på mängd av cerebrospinalvätska som läcker kan det vara livshotande. Dessutom är det större risk att man kan drabbas av en infektion. Så Kendra fick opereras. De täppte igen hålet med hjälp av vävnad från näsan och buken. Nästan en månad efter operationen är Kendra hemma igen och det mystiska rinnande från näsan har försvunnit.

– Men jag har fortfarande huvudvärk.. Jag mår dock ganska bra och jag har kunnat få lite sömn.

Trots att tillståndet är sällsynt vill hon ändå upplysa människor om att läckage av cerebrospinalvätska kan inträffa, särskilt efter ett huvudtrauma.

– Om man känner en salt smak och att något rinner i baksidan av halsen så är det förmodligen annat än någon allergi – så uppsök läkare, säger Kendra till CNN.


Av xenia alpkut - Tisdag 6 aug 14:19

Valar (Cetacea) är en ordning i klassen däggdjur. I ordningen ingår ungefär 80 arter som alla är anpassade till ett liv i vatten. Molekylärgenetiska studier har visat att valar tillsammans med partåiga hovdjur är besläktade och placeras i det gemensamma taxonet Cetartiodactyla.

Det biologiska begreppet valar inbegriper alla arter inom ordningen Cetacea,[1] det vill säga även delfiner och tumlare, inte bara de arter som i vardagligt tal benämns som valar (jämför med engelskans Whale). Arterna inom ordningen delas upp i två de underordningarna bardvalar och tandvalar.[2] Ett äldre namn för val är valfisk, men detta kom ur bruk för att betona att valar inte är fiskar utan däggdjur.

Arterna förekommer i alla havsområden på jorden och några valar når angränsande floder samt vissa insjöar.[2]


Ordningen valar omfattar de största djurarterna som lever, eller har levt på jorden. Blåvalen är idag med sin längd på upp till 30 meter och vikt av cirka 173 ton, världens största djur[3] och kaskeloten är det största däggdjuret med tänder[4]. De minsta arterna av val är däremot bara 120 centimeter långa och cirka 23 kilogram tunga.[2] Som hos de flesta däggdjuren föder valarnas honor levande ungar som diar fet mjölk från mammans spenar. Valar är liksom sirendjur fullständigt anpassade till ett liv i vatten. De lever hela sitt liv i vatten och saknar helt förmåga att leva på land, där de skulle torka ut och dö på grund av överhettning eller klämma ihjäl sig på grund av sin vikt.

Valar har som andra däggdjur lungor och andas luft. De andas genom blåshål ovanpå huvudet och deras andningssystem är mycket väl anpassat så att de kan dyka under lång tid utan att behöva komma upp till vattenytan. Kaskeloten, en av de valar som dyker både djupast och under längst tid, kan vara under vattenytan över en timme innan de måste upp för att andas igen.[5]

Valar har ett mycket effektivt hjärta med två kamrar, samt ett blodomlopp med två kretslopp: det lilla som pumpar syrefattigt blod från hjärtat till lungorna och syrerikt tillbaka, samt det stora som pumpar ut syrerikt blod i kroppen och syrefattigt tillbaka till hjärtat. Detta medför att blod och syrebättre fördelas i kroppen, i motsats till fiskar som endast har ett enda kretslopp och därmed också ett mer primitivt hjärta.

Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2019
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 

SOL

  


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se